Partiinformation i skolor

Inför riksdags-, landstings- och kommunalval vill många partier debattera i skolan. I Järfälla kommun finns riktlinjer som säger att bara de politiska ungdomsförbund vars partier är representerade i kommunfullmäktige bör bjudas in till skoldebatt. Riktlinjerna fastställdes i barn- och ungdomsnämnden respektive utbildnings- och kulturnämnden i april 1997.

Vad anser Sveriges Kommuner och Landsting?

Skolan har en skyldighet att ge sina elever en bred bild av det politiska systemet i Sverige. Att bjuda in partier till undervisningen och till skolan är ett sätt att visa hur vår demokrati fungerar.

Men när extrema och främlingsfientliga partier vill komma in i skolan och sprida sitt budskap hamnar skolan lätt i kläm mellan grundlagsskyddad åsikts- och yttrandefrihet och kravet på att skydda elever och personal mot kränkningar. I skriften ”Politiska partier – vad gäller?” diskuterar SKL hur skolan kan agera i dessa fall och ger en bild av det aktuella rättsliga läget.

SKL:s skrift ”Politiska partier – vad gäller?”

Vad anser Skolverket?

Också Skolverket har tagit fram stödmaterial om opinionsbildning i skolan och gör samma bedömning som SKL har gjort. Skolan är visserligen ingen allmän plats och det är rektorn som ansvarar för ordningen på skolan, men väljer rektorn att bjuda in politiska partier ska alla partier behandlas lika. Slutsatsen är att skollagen är underordnad de grundlagsskyddade rättigheterna, som yttrandefrihet och tryckfrihet.

Skolverkets skrift "Politisk information i skolan"