-
-
Bibliotek
-
Barn och ungdom
-
Biblioteken
-
Låna, läsa, titta och lyssna
-
Om biblioteket
- Biblioteksplan
- Historik
- Medieurvalsprinciper
- Politiskt ansvar
- Värdegrund
- Avgifter
- Statistik och verksamhetsberättelse
-
Service och tjänster
-
Fritidsgårdar
-
Idrott, motion och friluftsliv
-
Kultur
- Aktiviteter för personer med funktionsnedsättning
-
Föreningar
-
Lokaler för fritidsaktivitet
-
Stöd, bidrag och stipendier
- Sevärdheter och turism
-
Evenemang
Dela sidaHistorik
Gamla bokbussen utanför Viksjö Centrum i mars 1973. Foto Sessler
Men det var långt att ta sig till Hjulsta skola och i Järfälla ville man skaffa sig ett eget bibliotek. År 1905 beslöts det att grunda ett eget sockenbibliotek i Järfälla. Biblioteket hamnade i två lokaler, en i Aspnäs skola och en i Lövsta.
Interiör från gamla bokbussen, mars 1973. Foto Sessler
Hundarna betalar
Det var hundarna som gjorde att man hade råd att grunda biblioteken. Hundskatten vid denna tid var fem kronor per hund, en enorm summa på den tiden. Det fanns femtio hundar i Järfälla och de 250 kronorna man fick in i hundskatt delades i två halvor. Den ena gick till fattigkassan och den andra delen gick till att driva det nystartade biblioteket.
Under bibliotekets första tio år finansierade hundskatten driften av biblioteket fullt ut, efter detta kompletterades den med statsbidrag. Från 1939 till 1953 bidrog även den kyrkliga församlingen. Något som var naturligt, eftersom biblioteksverksamheten då sorterade under den kyrkliga kommunen. 1914 flyttades verksamheten till Kallhäll då det var flest lånevilliga medborgare där. Filialer i Jakobsberg och Barkarby tillkom i slutet av fyrtiotalet.
Biblioteket växer
1953 kommunaliserades biblioteket och fyra år senare anställdes den första bibliotekarien, Rakel Katzman, på heltid. Huvudbiblioteket hade då flyttat från Kallhäll till Jakobsberg och inrymdes i en lokal på 90 kvm i källaren på Kristinavägen 6. När kommunalhuset stod klart 1960 flyttade biblioteket dit och fick lokaler på 300 kvm. Fem år senare var detta för trångt och biblioteket flyttade igen till 1 100 kvm stora lokaler på Väpnargränd 3. Biblioteket har fortsatt att utöka sina ytor och idag har huvudbiblioteket en lokalyta på hela 2 450 kvm.
Miljödebatt i huvudbiblioteket i Jakobsberg, 1967. Foto Hans Wenngren
Buss en succé
För drygt femtio år sedan, 1954, var budgeten 23 500 kronor. Drygt hälften, 13 000 kronor, gick till bokinköp. Idag är budgeten 22 miljoner varav strax under tio procent, eller två miljoner kronor, går till medieinköp.
På sextiotalet ägde en befolkningsexplosion rum och det satte sina spår även i biblioteksverksamheten. Under dessa tio år blev budgeten sjudubblad, bokbeståndet ökade med 100 000 band och utlåningen femdubblades.
Rakel Katzman arbetade för att bredda och utveckla verksamheten. Bokutlåningen kompletterades med bland annat sagostunder, musikavdelning, taltidning, utställningar och hembesök. Detta möjliggjordes bland annat av ett generöst utvecklingsbidrag från staten, under åren 1966 till 1970 bidrog staten med 1,1 miljoner kronor, det högsta bidrag som utgick för denna typ av verksamhet på den tiden.
Filialen i Stäket förde dock en tynande tillvaro och 1965 lade man ner den och förde över bokbeståndet till en bokbuss, som blev landets första. Den blev en stor succé.
Låna hem tavlor
1970 startade man bokutlåning på vissa arbetsplatser som exempelvis IBM, Philips och Kodak. Man startade även artoteksverksamhet, vilket innebar att medborgarna kunde låna hem konst. Även daghem och lekskolor försågs med låneböcker.
1972 köptes en ny bokbuss in. Den var i bruk fram till november 1984, då verksamheten upphörde av besparingsskäl. Den gamla fortsatte sina körningar, men bara i Viksjö. Denna service upphörde när Viksjöfilialen togs i bruk.
På åttiotalet blev tiderna kärvare och Järfälla fick det lägsta medieanslaget i länet. Bokbussen såldes, personalstyrkan drogs ner och öppettiderna minskades.
Arbetsplatsbibliotek på IBM, 1991. Foto Jan Hägerholm
Nytt och fräscht
I början av nittiotalet, 1990 till 1993, byggdes Jakobsbergs centrum om och blev en galleria. Under byggtiden fortsatte verksamheten trots oljud och byggdamm. Man införlivade datorer i verksamheten och i oktober 1992 fick biblioteket datoriserad utlåning. I mars 1993 öppnar så biblioteket sina fräscha lokaler i den nya gallerian.
Den stora satsningen tog dock sin tull på ekonomin och verksamheten i filialerna hotades. Arbetsplatsutlåningen lades ner 1991 och bland kommuninvånarna var protesterna stora mot att även lägga ner filialverksamheten. Vänföreningar bildades och man lyckades övertyga politikerna om att satsa på biblioteken. Lokalerna i både Kallhäll och Viksjö minskades dock till hälften.
Besparingarna hade även påverkat personalstyrkan som minskat betänkligt, främst under 1992 och 1993. Datoriseringen slog dock väl ut och i slutet av 1994 var även filialerna datoriserade.
Under nittiotalet förändrades karaktären på biblioteksverksamheten. Utlången av förströelselitteratur minskade till förmån för utlån av studiematerial och faktaböcker. Biblioteket hade blivit ett komplement till utbildningsinstitutionerna.
Yngling vid tidningshyllan på huvudbiblioteket i Jakobsberg 1969. Foto Rein Välme
Nya lagen
Den nya bibliotekslagen trädde i kraft 1997 och där fastslås bland annat att:
- Alla medborgare ska ha tillgång till ett bibliotek
- Varje kommun ska ha ett bibliotek
- Där ska man avgiftsfritt kunna låna litteratur
- Inom grund- och gymnasieskolan ska det finnas skolbibliotek som ska stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur
- Biblioteken ska verka för att göra datorbaserad information tillgänglig för alla medborgare
- Man ska ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade, invandrare och andra minoriteter
- Kommuner och landsting ska anta planer för biblioteksverksamhet
I början av 2000-talet ökar tillgängligheten med teknikens hjälp. Via webben har man tillgång till katalogen, databaser och länksamling dygnet runt. Via sin dator kan man göra reservationer, omlån och låna e-böcker och e-ljudböcker.
År 2005 inleddes arbetet med att ta fram en biblioteksplan. Den kopplades till Vision Järfälla 2015 med ledorden: Det samarbetande, innovativa, öppna och mälarnära Järfälla.
Vi behöver din hjälp att göra webbplatsen ännu bättre! Skicka förbättringsförslag eller synpunkter på innehållet till ansvarig redaktör med hjälp av formuläret nedan. Vill du ha hjälp med ett ärende eller fråga något - använd mejlformuläret till kundtjänst
