Nya regler för bygglov från 1 december 2025
Förändringar i PBL (Plan- och bygglagen) beslutades av riksdagen den 22 oktober och träder i kraft den 1 december 2025. För dig som fastighetsägare innebär de nya reglerna i många fall större frihet, men också mer eget ansvar.
För dig som äger en fastighet
De nya reglerna ger många en större frihet att utveckla sin fastighet – men också ett ökat ansvar. När vissa åtgärder inte längre kräver bygglov, är det du som äger fastigheten som ansvarar för att byggnationen följer lagens krav.
Kommunens roll förändras
Förändringarna påverkar även kommunens byggnadsnämnd. Kommunens rådgivande roll blir viktigare då färre bygglov kommer handläggas. I stället för att förhandsgranska byggprojekt genom bygglov kommer kommunen i större utsträckning att ingripa om något byggs fel.
Vad gäller för dig som söker bygglov?
- Om du redan har skickat in din bygglovsansökan eller anmälan så handläggs ärendet enligt nuvarande regler.
- Skickar du in din bygglovsansökan eller anmälan efter 1 december så handläggs ärendet enligt den nya lagstiftningen.
Det är en stor förändring med nya tillämpningar som nu införs. Läs igenom den övergripande informationen hos Boverket och ta gärna kontakt med kommunen för rådgivning:
Lista med föreslagna PBL-ändringar - Boverket
Lista med åtgärder som kräver anmälan - Boverket
Här finns svar på de vanligaste frågorna om förändringarna som görs.
Vad innebär de ny PBL-reglerna för mig som fastighetsägare?
Nytt är att många åtgärder inte längre kräver bygglov och därför inte granskas av kommunen innan man får börja bygga.
Behöver jag inte bygglov längre?
Många byggnationer kommer inte längre kräva bygglov, men omfattas ändå av olika regelkrav i lagstiftningen. För dig som ska bygga är det viktigt att förstå vilka krav som gäller för just din fastighet och den byggnation du vill utföra.
Vilka nya ansvar läggs på fastighetsägaren?
Som fastighetsägare förväntas du fortsatt själv ta ansvar att följa gällande lagstiftning och förutsättningar för byggnation. Nytt är att det inte görs någon granskning av kommunen för många åtgärder som tidigare omfattats av krav på lov eller startbesked.
När behöver jag bygglov för tillbyggnader?
Om du ska bygga till ett en- eller tvåbostadshus med mer än sammantaget 30 m2 krävs bygglov. Det omfattar samtliga bygglovsbefriade tillbyggnader på huvudbyggnaden, så som tidigare utförda skärmtak och attefallstillbyggnader.
Det krävs alltid bygglov om fastigheten ligger inom ett kulturhistoriskt särskilt värdefullt område eller om den byggnad som åtgärden utförs på är kulturhistoriskt särskilt värdefull.
En tillbyggnad av ett en- eller tvåbostadshus kan trots lovbefrielsen kräva en anmälan till kommunen och ett startbesked från kommunen innan byggnationen utförs. Anmälan och startbesked krävs till exempel om tillbyggnaden medför att byggnadens konstruktion berörs.
Här listar Boverket de åtgärder som kräver anmälan
När behöver jag bygglov för friggebod och attefallshus (komplementbyggnad och komplementbostadshus)
Om den sammanlagda ytan överstiger 45 m2 och/eller en enskild byggnad överstiger 30 m2 krävs bygglov. Byggnadernas nockhöjd får inte heller överstiga 4 meter om byggnation ska göras utan bygglov.
Det krävs alltid bygglov om fastigheten ligger inom ett kulturhistoriskt särskilt värdefullt område.
En komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus kan trots lovbefrielsen kräva en anmälan till kommunen och ett startbesked från kommunen innan byggnationen utförs. Anmälan och startbesked krävs till exempel om det i byggnaden eller inom tomten installeras anläggning för vatten och avlopp eller om det i byggnaden installeras anordning för ventilation.
Behöver jag bygglov för fasadförändringar som ommålning, nytt tak eller nya fönster?
För en- och tvåbostadshus krävs inte bygglov för sådana ändringar. Ändringar av byggnader ska dock alltid göras varsamt och på ett sätt som är anpassat till byggnadens värden.
Det krävs dock alltid bygglov om fastigheten ligger inom ett kulturhistoriskt särskilt värdefullt område eller om den byggnad som åtgärden utförs på är kulturhistoriskt särskilt värdefull.
Behöver jag bygglov för altan, plank eller mur?
I nära anslutning till en- eller tvåbostadshus, inom 3,6 meter, får altaner, plank och murar byggas utan bygglov till en höjd om 1,8 meter. Vid placering mer än 3,6 meter från en- eller tvåbostadshus får altan, plank och mur byggas utan bygglov till en höjd om 1,2 meter.
Det krävs dock alltid bygglov om fastigheten ligger inom ett kulturhistoriskt särskilt värdefullt område eller om den byggnad som åtgärden utförs på är kulturhistoriskt särskilt värdefull.
Vad gäller för riksintressen och kulturmiljöer? Hur vet jag om min fastighet berörs?
Inom kulturhistoriskt särskilt värdefulla områden eller inom områden som är riksintressen för kulturmiljövården gäller alltid bygglovplikt. Sådana områden kan finnas utpekade i kommunernas översiktsplaner eller kulturmiljöprogram. Det kan också framgå av den detaljplan som gäller för ett område. I vissa fall finns inte uppdaterad information eller konkreta program kring detta. För att ta reda på om din fastighet ligger i ett område som är värdefullt eller om byggnaderna på fastigheten är värdefulla är det därför viktigt att du kontaktar din kommun.
Vilket stöd kan kommunen ge?
Kommunen ger allmän rådgivning kring vilka tillstånd som kan behövas för byggnationer. Din kommun kan också ge information om hur regelverket fungerar och vilka förutsättningar som finns för bygglovfrihet. För de bygglovsbefriade åtgärderna finns även möjlighet att söka ett så kallat frivilligt bygglov. Genom ett sådant beslut från byggnadsnämnden kan du som byggherre vara säker på att den byggnation du planerar uppfyller lagens krav.