Världshemmet
Här kan du läsa mer om projektet Världshemmet som Järfälla kulturskola är den del av. Detta är en intervju med projektledaren Eva Edberg.

Hallå där Eva Edberg!
Som författare och illustratör projektleder du ett konstprojekt tillsammans med Järfälla kulturskola där barn och unga får skapa ”Världshemmet”, ett konstverk som ska överlämnas till Children’s Meeting Place vid FN i Nairobi den 21 september 2026.
Vad är Världshemmet?
”Världshemmet” är ett internationellt tema när Children’s Meeting Place fyller 25 år i september.
År 2001 fick den svenska organisationen Globetree ett speciellt uppdrag av FN:s miljöprogram UNEP (United Nations Environment Program). Att etablera och driva en mötesplats där barn kan berätta för världens makthavare vad som är viktigt för dem och deras framtid. Det gör man även med olika konstnärliga uttryck.
Världshemmet blev också en passande titel på världens kanske längsta vikbok – ett gemensamt konstverk om hem och trygghet. Just nu är vikboken över 100 meter lång. Under våren har jag, ibland tillsammans med kulturskolans pedagoger, besökt skolor, bibliotek och kulturhus där barn och vuxna tillsammans byggt vidare på vikboken. Ibland har vi dansat och vi har också haft dramaövningar kopplade till projektet.
Hur kom idén till vikboken?
Hemmet ligger mig varmt om hjärtat. Jag är själv uppvuxen i familjehem och inspireras av min uppväxt i bokserien om Klara i familjehem. Alla bär på sina hem, och jag ville skapa ett konstprojekt där alla kan delta och berätta om sina hem och idéer.
Hur kan en workshop gå till?
Under en workshop ritar, skriver och skapar vi tillsammans på enkla vita papper. Varje deltagare gör sin egen del av vikboken och alla berättelser tejpas samman till ett gemensamt ”Världshem”. Det blir ofta fina samtal i rummet. Många berättelser handlar om hopp och om längtan efter att få höra till. Ett barn berättade att han bor högst upp i ett höghus nära fåglarna i träden. En mamma berättade om hur viktigt det är med äggmackor till frukost – en trygghet vid diabetes. En flicka som nästan inte sa något alls ritade noggrant en berättelse om rymden, månen och om att få resa och komma hem igen. Jag känner stor tacksamhet över alla berättelser jag fått möta. Varje människa bär på ett hem att berätta om.