Aktuella naturvårdsåtgärder
Vi arbetar ständigt för att ta hand om Järfällas fina natur. Här ser du uppdrag som genomförts nyligen, och även tidigare insatser i våra naturområden.
Skogsgallring i Ängsjö, våren 2025
Vi gallrar i skogen ovanför/öster om Ängsjö friluftsgård och utegym. Målet är att skapa en mer blandad och välmående skog med högre andel lövträd. Under arbetet genomför vi även åtgärder mot granbarkborren som gör stor skada i skogen just nu.
Gallring i skogen vid Sandviksskolan, våren 2025
Mellan Sandviksskolan och motionsspåret finns en liten sumpskog där delar har vuxit igen med gran. Här glesar vi just nu ut granen för att släppa ner mer ljus på marken, skapa luckor och död ved. På så vis gynnas markens växtlighet, påväxt på näringsrika aspstammar och i viss mån fågelliv.
Hästa klack, våren 2025
I arbetet med att skydda Hästa klack ingår att göra det möjligt att gå på de stigar som finns redan idag. Många av dem har blockerats av stora granar som fallit offer för granbarkborre. Vi har rensat i flera omgångar och gör en insats även nu, främst på västra sidan.
Dammbindning av grusvägar på Järvafältet och inom Görvälns naturreservat
Vi utför för närvarande Dammbindning av grusvägar på Järvafältet och inom Görvälns naturreservat.
Dammbindning av grusvägar är en del i det normala grusvägsunderhållet under året. Det utförs för att grusvägen ska hålla sig stabil och bra långsiktigt. Genom att tillsätta dammbindningsmedel förhindras att vägen blir torr, dammig och att det finkorniga grusvägmaterialet blåser iväg.
På vägarna i naturreservaten använder vi sedan länge det ekologiska dammbindningsmedlet Dustex. Det är tillverkat av lignin och är därför nedbrytningsbart och lämnar inte några skadliga produkter efter sig i naturen. Dustex limmar ihop vägens fina partiklar med det grövre gruset och förhindrar på så sätt att vägarna dammar. Det är ofarligt för människor, växter och djur men har en distinkt lukt som brukar försvinna inom något dygn. Utseendemässigt har dustex en rostbrun färg.
Ett urval av tidigare naturvårdsåtgärder
Underhåll i skogen vid Säbysjön, vintern 2024/2025
Norr om Säbysjön har flera skogsbryn arbetats igenom. Där har täta gransnår glesats ut så att solen släpps in i skogsbrynen där många fågelarter kan samsas om livsutrymmet. Både skogsfågel och jordsbruksmarkens fåglar hittar skydd, boplats och föda i den halvöppna miljön med både stora träd och mindre buskage, samt med blåbärsris, lingonmattor eller örtrikedom på marken.
Ledningsgata röjd mellan Råsten och Sandudden, hösten 2024
Under semptember utförde vår entreprenör röjningar kring ledningar för att kunna komma åt vid eventuella skador. I dialog med kommunens ekolog anpassas åtgärden så att större stammar kan ligga kvar i skogen. Detta för att locka skalbaggar och andra småkryp, svampar och fåglar. Bärande buskar och växter som inte stör åtkomligheten behålls och ger ledningsgatan en varierad form. Då fortsätter gatorna att stödja pollinerande insekter, fåglar och smådjur.
Bekämpning av invasiva arter, sommaren 2024
Under sommaren arbetar vi med att klippa ner parkslide för att begränsa bestånden på kommunal mark. Parkslide sprider sig med rötter och vi arbetar med att nöta ut plantorna genom att skörda gröna delar och bränna dessa. Det är viktigt att inga bitar av de klippta skotten hamnar på marken, då kan de rota sig och skapa nya bestånd. Vi håller också utkik efter blomsterlupin och parksallat, som kan sprida sig ohämmat om de lämnas orörda.
Äppellund i Görvälns slottspark
Under 2022 anlade vi en äppellund i Görvälns slottspark. Syftet med äppellunden är att gynna pollinerande insekter och fruktätande fåglar men också att främja rekreation och hälsa för oss människor. Det är totalt 32 träd och 29 olika sorter. Vi har i möjligaste mån planterat svenska kultursorter under varumärket Grönt kulturarv. Sorterna har odlats i Sverige sedan 1940-60-talet och sparats i genbank. Projektet är delfinansierat genom Lokala naturvårdssatsningen, LONA.
Vilda pollinatörer och pollinering har stor betydelse för biologisk mångfald och fungerande ekosystem. De flesta växter tar i någon utsträckning hjälp av pollinatörer för sin pollenöverföring. Pollinatörer är på så sätt viktiga för fortlevnaden av andra arter. Järfälla kommun vill var med och bidra till att bryta den förlust av biologisk mångfald som pågår. Varje liten åtgärd är av betydelse.
Hästa klack, hösten 2023
Under november och december kommer vi genomföra naturvårdsåtgärder i området Hästa Klack. I brynzonerna runt Klacken kommer vi göra nedtagningar av utvalda träd och buskar. Det gör vi bland annat för att gynna äldre träd med höga naturvärden och för att kanalisera friluftsliv och hantera riskträd.
Vissa träd tas ner helt, andra kommer tas ner till högstubbe - till nytta som stående död ved för tex insekter och svampar. Träd kommer även lämnas kvar i olika högar - faunadepåer - som skydd och föda åt olika djur och insekter.
Vi gör detta för att bevara natur- kultur- och friluftslivsvärden, öka säkerhet och den biologiska mångfalden.
Järfällas fruktträdskarta
Vi har inventerat majoriteten av fruktträden i Järfälla och genomfört åtgärder som ska förlänga trädens livstid. Det gör vi för att gynna insekter och pollinerare.
Nu har vi också publicerat en fruktträdskarta på webbsidan där du kan hitta Järfällas fruktträd. Projektet är delfinansierat genom Lokala naturvårdssatsningen, LONA.
Åtgärder i Sandviksbäcken: vattenfördröjning och återställd sumpskog/våtmarksmiljö
September 2022 - Våren 2023
Vi genomför åtgärder i skogen längs Sandviksbäcken för att återställa ett mer naturligt vattenflöde.
Målet är att fördröja vattnet så att det oftare svämmar över sina breddar på platsen. Små djupare pölar kan hålla grodor som kan övervintra. Vattendraget ska kunna börja meandra, dvs växla flödesfåra, på ett naturligt sätt. Det ger förutsättningar för ett rikare djurliv och mer varierande miljö, även upplevelsemässigt. Ny död ved skapas både genom huggningar och som en effekt av översvämningen. Där kan många svampar och insekter trivas.
Åtgärder som kommer att genomföras
- En del träd fälls, och död ved placeras ut.
- Rensvallen längs den raka fåran schaktas bort. Massor används istället till låga vallar tvärs över.
- Uppväxande gran röjs.
- Solbelysta gläntor och lekvatten för groddjur skapas
- Eventuellt anläggs även en spång över den mark som redan idag är sank och tidvis översvämmas.
- Information om åtgärder och visionen.
Preliminär tidplan
21-23 september: Röjning av träd inför grävarbete: 21-23 september
27-28 september: Grävarbeten
Senare under hösten/alternativt våren 2023: Byggande av träspång över blöta partier
Västra Järvafältet: Insatser för betesdjur och biologisk mångfald
Hösten 2022 - Våren 2023
Se karta över områdena inom Västra Järvafältets naturreservat
Pdf, 6.9 MB.
Det är dags för åkermarken med vallodling vid Tånglöt-Rocksta att plöjas, harvas och sås in. Detta görs i intervall ungefär vart sjunde år, för att kunna få en jämn och bra grässkörd. Insådden kommer att göras inom någon vecka efter harvningen, så att etableringen av den nya grödan kommer igång så snabbt som möjligt. Första grödan blir höstvete som kombineras med olika stråk av blommande växter som gynnar pollinerande insekter. Sedan följer den nya gräsvallen.
Sedan 1999 har det mellan Tånglöt, Björnmyra och Rocksta funnits åkermark med vallodling inom Västra Järvafältet naturreservat. Vall är åkermark som sås in med gräs och/eller andra växter. Vallens växter skördas och används som vinterfoder till betesdjur – i det här fallet till de kor som under sommarhalvåret betar i naturreservatet. När en gräsvall sås in, är den vanligaste metoden insådd i en skyddsgröda. Skyddsgröda som tex höstvete, används som halm och foder till betesdjur och till mat för oss människor.
Vallens gräsväxter minskar över tiden. I ett intensivt jordbruk bryts och plöjs vallodlingar cirka vart tredje år. Inom Västra Järvafältet arbetar vi med olika metoder för att minska risk för läckage av näringsämnen, bland annat genom att förlänga tiden mellan plöjning till cirka vart sjunde år.
Betesdriften på Järvafältet är en mycket viktig del i skötseln av markerna och för bevarandet av kulturlandskapet. Många växter och djur är beroende av att markerna hålls öppna genom bete. Korna behöver mat både på sommaren och under vintern. Om betesdjuren inte har foderytor måste vinterfoder köpas in från annat håll och då ökar tillförseln av näringsämnen till området.
Vi strävar efter att balansera betesmarker, betesdjur och foderytor med varandra, så vi får ett lokalt kretslopp, med hög biologisk mångfald.
Tänk på att man inte får gå i uppväxande gröda, innan den vuxit till sig så pass att en ny ordentlig grässvål finns.
Skidåkning kommer dock gå bra på markerna under kommande vintersäsong.