Nationella minori­teter

I december 1999 beslutade riksdagen att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets ram­konvention om skydd för nationella mino­riteter och den euro­peiska stadgan om landsdels- eller minoritets­­språk. Riksdagen fattade också beslut om en mino­ritets­­politik och ett er­kännande av fem nationella minoriteter och deras språk (alla varieteter).

De fem erkända nationella minoriteterna i Sverige är judar, romer, samer (som även är ett urfolk), sverige­finnar och tornedalingar. De historiska minoritets­språken är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli.

Gemensamt för minoritets­grupperna är att de har befolkat Sverige under lång tid samt att de utgör grupper med en uttalad samhörighet. De har även en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet.

Sveriges internationella förpliktelser innebär att vissa minoritetsrättigheter ska förverkligas i hela landet. Alla fem nationella minoriteter omfattas därför av den nya lagen (2009:724).

Grundskydd för minoriteter

Det så kallade grundskyddet innebär att:

  • myndigheter ska informera de nationella minoriteterna på lämpligt sätt om deras rättigheter när det behövs,
  • det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritets­språken och ska även främja de nationella minoriteternas möjlig­heter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige,
  • barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt,
  • förvaltnings­­myndig­heter ska ge de natio­nella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med re­pre­sentanter för mino­riteterna i sådana frågor.

Grundskyddet på svenskaPDF

Grundskyddet på engelskaPDF

Grundskyddet på finskaPDF

Grundskyddet på meänkieliPDF

Grundskyddet på lulesamiskaPDF

Grundskyddet på nordsamiskaPDF

Grundskyddet på sydsamiskaPDF

Grundskyddet på romaniarliPDF

Grundskyddet på romanikelderashPDF

Faktablad på jiddischPDF

Faktablad på romani kalePDF

Minoritets­arbetet i Järfälla

Kommun­fullmäktige i Järfälla har beslutat om lokala rikt­linjer för hur arbetet gente­mot nationella minoriteter ska gå till. Riktlinjerna innebär bland annat att kommunen ska informera minoriteterna om rättig­heterna, att varje nämnd i kommunen har ansvar för att planera för inslag som stödjer minoriteternas rättigheter samt att kommunens brukar­råd – till exempel tillgäng­lighets­­råd och pensionärs­råd - ska vara öppna för organi­sationer som samlar med­lemmar av de nationella minoriteterna.

Läs kommunens riktlinjer för det lokala arbetet härPDF

Diskutera kommunens insatser för minoriteter

För att ge möjlighet till diskussion bjuder Järfälla kommun in till en med­borgarpanel som är öppen för alla som är intresserade av att diskutera kommunens insatser för minoriteter. Det kan både handla om att kommunen vill diskutera någon fråga eller finnas möjligheter för medlemmar av någon minoritet att föra fram åsikter till kommunen.

För att anmäla intresse för att medverka i panelen kan du skicka namn och e-post­adress till adressen nationellminoritet@jarfalla.se

Ytterligare läsning om mino­riteternas rättig­heter

Länsstyrelsens information om lag­stiftningen kring minoriteternalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Minoritet.se – kunskaps­översikt om de nationella minoriteternalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Upp

På jarfalla.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?