Görvälns historia

Görvälns slott, litografi

Görvälns anor går tillbaka till 1400-talets början. Den nuvarande huvud­byggnaden med sin gotländska sand­stens­fasad och flyglar började byggas 1659 och stod färdiga 1675.

Byggherre var en kvinna, Elsa Elisabeth Brahe. Elsa Elisa­beth tillhörde högadeln. Hon gifte sig först med Erik Oxen­stierna (son till Axel) och därefter med med Karl X Gustavs bror, hertigen Adolf Johan.

Ett slott nära Mälaren

Ett ståndsmässigt leverne krävde också ett stånds­mässigt boende. Även om hertigparet inte vistades permanent på Görväln beslöt de att uppföra en helt ny huvud­byggnad med flyglar. Slottets huvudentré är vänd mot sjön, en påminnelse om att vatten­vägarna förr var lika betydelsefulla som lands­vägarna.

Frukt- och grönsaks­odling

Adelns gårdar fyllde även en viktig funktion i hushåll­ningen. Förutom jordbruk och kreaturs­hållning odlades frukt, grönsaker och annat som behövdes i de stora hus­hållen. På Görväln fanns körs­bärs­lund, kålgård, humle­lund och en trädgård. Vi vet att Elsa Elisabeth Brahe beställde "beläten", alltså skulpturer, för att smycka träd­gården. Här fanns en kanal och av beställningen framgår att de numera försvunna skulp­turerna skulle vara ihåliga så att vatten kunde rinna igenom dem.

Engelsk park

Under Pehr Carlskölds tid på 1750-talet planterades de stora lindarna i allén och "en parterr med några och femtio unga frukt­träd" anlades. Dagens park går till stora delar tillbaka på ett förslag från 1869. Det innebar att man i väster anlade en park av engelsk karaktär ned mot sjön och i öster en långsmal och symmetriskt uppbyggd trädgård. Enligt ritningarna fanns här både växthus och lusthus, så vi får förmoda att trädgården var avsedd för både nytta och nöje.

Gården idag

Parken mot sjön komp­letterades med exotiska träd under Mauritz Salins ägar­skap på 1900-talets början. Idag sköts parken av Järfälla kommuns park- och natur­avdelning. Unikt för Görväln är även byggnads­beståndet, som är ovanligt komplett för att vara en så stor gård i Stockholms närhet, med både huvud­byggnad, flyglar, ekonomi­byggnader och arbetar­bostäder.

Se mer information om slottet.

Upp

På jarfalla.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?