Mer småhusbebyggelse i Järfälla
Exempel på småhus i Ormbacka.
Järfälla kommun vill utveckla sin småhusbebyggelse och ge fler möjlighet att bo i ett eget hus. I en rapport redovisas nu förslag på områden, från Stäket i norr till Skälby i söder, som kan vara aktuella för småhus på kort och lång sikt och samtidigt bidra till att förstärka Järfälla som en trivsam kommun med blandad bebyggelse.
Under hösten 2024 beslutade kommunstyrelsen om att utreda och ta fram förslag på lämpliga platser för mer småhusbebyggelse i Järfälla. Med småhus menas radhus, parhus, kedjehus och fristående villor. När uppdraget nu redovisas finns både förslag på tomter som kan bebyggas i närtid och en rekommendation av lämpliga områden som kan utvecklas på längre sikt.
– I Järfälla bygger vi en kommun för alla! Nu går vi vidare och undersöker förutsättningarna att bygga småhus. Det är en viktig del i vår ambition att erbjuda bostäder för livets olika skeden och behov. Småhus i fler delar av kommunen är en viktig del av Järfällas långsiktiga stadsplanering och utveckling, säger Eva Ullberg (S), kommunstyrelsens ordförande.
Hänsyn till befintliga områden
Utgångspunkten i uppdraget har varit att platserna som föreslås för småhusbebyggelse ska gå i linje med planerna för markanvändningen i förslaget till ny översiktsplan för Järfälla 2050. Det är också viktigt att bebyggelse planeras utifrån ett hållbart perspektiv med fokus på att behålla områdens unika karaktär och att hänsyn tas till omkringliggande natur och grönområden.
– Småhus skapar trygga och långsiktiga boendemiljöer där människor vill stanna kvar länge. För att Järfälla ska utvecklas hållbart framåt så behöver vi mer än bara lägenheter och det finns en stor efterfrågan på småhus i olika former. Fler småhus ger balans i bebyggelsen och stärker kommunen på sikt. Samtidigt är det viktigt att ny bebyggelse utformas med hänsyn till områdets karaktär och att vi utvecklar utan att förstöra det som redan fungerar väl säger Emma Feldman (M), 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen.
Områden och tomter på kort sikt
I samband med kommunstyrelses sammanträde den 2 juni, där rapporteringen av uppdraget godkändes, beslutades också att kommunen ska gå vidare och ta konkreta steg för att verkställa småhusbebyggelse där det är möjligt. Bland annat kan följande fastigheter bli aktuella för utveckling inom de närmsta åren:
- Stäket 38:1, Stäket 48:1, Stäket 49:1 (pågående planarbete, utmed Uddnäsvägen i Stäket).
- Stäket 61:3, 61:4, 61:7 och del av Stäket 1:1 (vid Almarevägen/Wilhelm Boys väg).
- Viksjö 9:408 och 9:409 (före detta servicebostäder på Valnötsvägen).
- Skälby 3:366 (Skälbyvägen 135).
- Skälby 46:23 (längs Orgonavägen).
- Skälby 46:125 (intill Astronomivägen).
- Skälby 46:1 (utmed Neptunivägen vid Neptuniskolan).
Utveckling på längre sikt
På flera av de platser som identifierats som möjliga att utveckla småhusbebyggelse på krävs framtagande av ny detaljplan. I vissa fall behöver planarbetet även föregås av ett programarbete. Detta gör att tidsperspektivet är lite längre, mellan 3-10 år. Dessa platser kan bli aktuella för nya detaljplaner för småhusbebyggelse på längre sikt:
- Viksjö 3:559 (pågående planarbete, före detta förskola på Råstensvägen).
- Viksjö 6:371 (före detta företagsbyggnad på Ålvägen).
- Görväln 3:1 och 3:301 (kring Återvinningsvägen, bland annat det som idag är Görvälns återvinningscentral).
- Jakobsberg 2:2588 (Västra Jakobsberg, nära Olovslundskolan).
- Jakobsberg 11:5 och 2:1105 (vid Aspnäsvägen och Stuterivägen).
- Barkarby 2:2 (Barkarbystaden vid Rotevägen, Barkarbystaden öster om Kyrkbyn och del av östra Tingsbyn vid Enköpingsvägen).
- Säby 3:20 (vid Flyginfarten och Fanjunkarvägen).
- Skälby 3:529 och 3:41 (vid Ormbackavägen).
- Del av Skälby 3:553 och 3:552 samt delar av fastigheterna Björkeby 4:16, 1:23, 1:2, 1:3, 1:9, 1:8, 1:7 och 1:124 (vid Byleden).
Frågor och svar om utvecklingen av småhusbebyggelse i Järfälla
Vad innebär småhus?
Med småhus menas radhus, parhus, kedjehus och fristående villor.
Varför behövs det fler småhus i Järfälla?
På senare år har intresset för småhus vuxit i Stockholmsregionen och flera kranskommuner verkar för att få fram fler småhus. Även i Järfälla har intresset för att utveckla småhus ökat och kommunen har fått flera förfrågningar om mark för detta. Avsikten är också att skapa förutsättningar för en långsiktigt trevlig, trivsam och trygg kommun genom att erbjuda en blandad bebyggelse.
Var ska de nya småhusen byggas?
De områden som pekas ut som möjliga för utveckling med fler småhus finns i alla Järfällas kommundelar, från Stäket i norr till Skälby i söder. Varje enskild plats behöver också undersökas närmare för att bedöma lämpligheten och hur en eventuell byggnation ska kunna genomföras på ett bra sätt.
Varför föreslår utredningen just de här platserna för nya småhus?
Alla föreslagna platser har värderats utifrån olika aspekter där kommunen tittat på till exempel risk för översvämning, bullerpåverkan, kända markföroreningar, naturvärden, kulturvärden och fornlämningar. Möjligheten att genomföra byggnation utifrån markens förutsättningar har också bedömts precis som möjligheten till framtida infrastruktur som gator, vatten, avlopp samt el- och fibernät. Det måste också gå att genomföra projekten på ett ekonomiskt försvarbart sätt. De platser som föreslås bedöms ha goda förutsättningar att uppfylla detta, men närmare studier ska göras på respektive plats innan projektering kan påbörjas.
Det är inte heller säkert att alla nämnda områden kommer att bebyggas. De fastigheter som listas är förslag som vid en första bedömning anses lämpliga.
När startar bygget av de första husen?
Varje enskilt husbygge ska föregås av bygglovsansökan, och i vissa fall behöver även en detaljplan tas fram. När det är större områden som ska utvecklas kan det även vara aktuellt med ett så kallat programarbete innan detaljplanen tas fram. Handläggningen av ett bygglov tar cirka 10 veckor, en ny eller reviderad detaljplan tar cirka 3 år och ett programarbete tar cirka 1-2 år.
I de flesta fall behövs det ytterligare politiska beslut för att ett projekt ska kunna dras igång, till exempel beslut om investeringar i infrastruktur eller beslut om försäljning av kommunal mark.
Varför bygger ni bort all natur i Järfälla?
All byggnation ska planeras utifrån ett hållbart perspektiv med fokus på att behålla områdens unika karaktär och att hänsyn tas till omkringliggande natur och grönområden.
Självklart ska Järfälla behålla grönområden, bland annat är cirka en tredjedel av Järfällas yta naturreservat. De föreslagna platsernas läge i förhållande till naturområden är en av de saker utredningen tittat på.
Är det kommunal mark som ska bebyggas?
De områden utredningen har tittat på är i huvudsak mark som kommunen äger. Privat mark har inkluderats i de fall privata fastighetsägare uttryckt ett intresse för att utveckla sin mark eller när områden kan gynnas av att inkludera privat mark i syfte att fördela kostnader för utbyggnad av infrastruktur.