På jarfalla.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Att må dåligt - psykologen och kuratorn svarar

Det finns hjälp för dig som är ung och mår dåligt. Här svarar Järfällas elevhälsa och ungdoms­mottagning på vanliga frågor.

Här finns stöd till dig som mår dåligt

  • På varje skola finns tillgång till skol­sköterska, kurator och psykolog. Ta kontakt med dem direkt på skolan.
  • Du kan också prata med någon på ungdoms­mottagningen.
  • Du som är orolig förälder kan vända dig till föräldra­mottagningen.

För att få behandling  vänder du dig till sjukvården:

  • BUP (Barn- och ungdoms­psykiatrin) finns i Jakobsberg och tar emot dig som bedöms vara i behov av specialist­vård.
  • Första linjens psykiatri finns bland annat i Kista, Upplands-väsby, Tensta och Solna. En lista på mottagningar finns på vardgivarguiden.selänk till annan webbplats

Unga frågar:

Hur vet jag om jag är deprimerad?

Det kan vara väldigt svårt att själv veta när man är deprimerad. Men det finns flera varningstecken. Om du under de senaste tre veckorna återkommande har känt dig som i punktlistan nedan, kan du behöva stöd för nedstämd­het eller depression:

  • Du har ofta väldigt negativa tankar om dig själv.
  • Saker som tidigare var roligt är inte det längre.
  • Du undviker att träffa personer som du tycker om.
  • Du har tankar på att skada dig själv.
  • Du upplever att du oftare är mer arg än vad du tidigare var.
  • Du känner att du inte orkar, har mindre eller större aptit än tidigare eller sover mycket mer eller mycket mindre än tidigare.

Prata med någon hur du har det. Du kan vända dig till någon vuxen du litar på, elevhälsan på skolan eller ungdoms­mottagningen.

Min pappa tar inte min ångest på allvar. Han säger att jag är osocial för att jag inte går ut ur mitt rum ...

Det är alltid svårt när någon som man tycker mycket om inte verkar ta en på allvar. Om du inte känner att du har stöd hos din familj kan du själv kontakta ungdoms­mottagningen, BUP eller skolkuratorn.

Om du inte redan gjort det och vill kan du försöka prata med din pappa. På umo.se finns många bra artiklar du kan läsa och det finns också texter om ångest. Kanske kan du och din pappa kolla på det tillsammans och sen kan du berätta hur du har det.
Om du har ångest som påverkar ditt liv negativt så behöver du komma och prata med någon om det. Till exempel på ungdoms­mottagningen eller någon på skolan.

När jag berättar om min ångest för mina kompisar så får de det till att det är dem de är synd om ...

Det kan vara svårt att känna att man räcker till när någon berättar att den mår dåligt. Då är det lättare att vända sig till sina egna svårigheter, antingen för att försöka ge råd som kan hjälpa eller för att försvara sig från det jobbiga som kommer utifrån. Om du har ångest är det viktigt att du pratar med någon så att du får hjälp att må bättre, till exempel ungdomsmottagningen, första linjen eller BUP.

Kanske skulle det vara bra för dig att också prata med någon annan än dina vänner? Om du skulle vilja det kan du vända dig till en skolkurator på din skola eller till ungdoms­mottagningen.

Jag har ångest över skolan. Vad ska jag göra?

Berätta för din lärare eller mentor! Om du känner att du behöver stöd i skolan kan du även ta kontakt med skol­sköterska eller skol­kurator.

Prata med någon vuxen om det, det kan vara någon vuxen du litar på, någon i skolan, inom elevhälsan eller ungdoms­mottagningen.

När det gäller stress och ångest som har med skolan att göra kan det vara en bra ide att prata med någon på skolan för det finns oftast mycket skolan kan hjälpa en med för att minska stressen.

Många tar inte min ångest på allvar och säger att det inte är någon fara. Jag vill berätta hur det känns. Hur ska jag göra?

Det kan vara jättesvårt att förklara för andra hur det känns när man har ångest. Det kan även vara otroligt jobbigt att känna sig bort­viftad eller inte tagen på allvar när man berättar att man dåligt. Ångesten i sig är inte farlig, bara otroligt obehaglig.

På samma vis som psykisk ohälsa är något som måste tas på allvar hos den som uttrycker det är det också viktigt att vilja kämpa mot den och inte låta sig hindras av känslan av att det är svårt, tungt eller till och med omöjligt.

Det är genom att stegvis utmana dig som du förhoppnings­vis kan bli fri från de tankar och känslor som du har. Sök stöd för dina problem med ångest! Det blir också en tydlig signal till din omgivning att det här är något som är allvarligt och svårt för dig.

Jag har svårt att prata om vad jag mår dåligt av när jag har ångest. Vad kan jag göra?

Det är helt normalt att känna att det är svårt att prata om att du har ångest, speciellt när du har det. Kroppen och hjärnan ställer in sig på att fly eller dra sig undan. De ”små sakerna” som du upplever kan också vara saker som är väldigt viktiga för dig. Prata med ungdoms­mottagningen eller någon inom elevhälsan på skolan så kan du få hjälp.

Om jag går till kuratorn och säger att jag mår dåligt, kan man lita på att de inte berättar för mina föräldrar?

Kuratorn har tystnadsplikt. Det innebär att hen inte har rätt att berätta om dina svårigheter eller vad ni pratar om, om det inte uppstår en stark oro om att du far illa.

Även om dina föräldrar vet om att du går i samtal på till exempelvis BUP så kommer inte din behandlare att berätta för dem vad ni pratar om i samtalen.

Men alla behandlare har också en skyldighet att berätta om de upplever en stark oro för dig. Det kan ske genom en orosanmälan till socialtjänsten. Då måste även dina föräldrar informeras. Detta gör de inte för att vara elaka utan för att du ska få hjälp att må bra igen.

Jag vågar inte berätta att jag mår dåligt ...

Det kan kännas jobbigt att orka och att våga berätta för de som är närmast att det känns jobbigt. Det går jättebra att prata med en lärare, skolkurator, skol­psykolog eller skolsköterska istället. ungdoms­mottagningen kan också stötta dig med hur du kan berätta.

Jag slår mig själv och drar mig själv i håret när jag känner att jag hatar mig själv extra mycket. Är det ett självskade­beteende?

Det kan det vara. Prata med dina föräldrar så kan ni tillsammans ta kontakt med första linjen för hjälp:
www.vardgivarguiden.selänk till annan webbplats (Sök på barn och unga med psykisk ohälsa, eller BUP)

Du kan också vända dig till någon vuxen du litar på, elevhälsan på skolan eller ungdoms­mottagningen.

Jag stänger av när jag mår dåligt (varje dag) och visar inga känslor och gråter aldrig. Vad ska jag göra?

Prata med någon vuxen du litar på, någon i skolan, inom elevhälsan eller ungdoms­mottagningen. Du är inte ensam om det du beskriver och det finns hjälp och stöd för att hitta mer av sina känslor.

Kan ungdoms­mottagningen hjälpa någon med ett fysiskt självskade­beteende eller ska jag kontakta BUP?

Du bör söka till BUP i första hand. Men om det känns jobbigt kan ungdoms­mottagningen vara ett bra första steg.

Vänd dig till någon av BUP eller ungdoms­mottagningen. Det spelar inte någon roll till vem du vänder dig utan viktigt är att du berättar för någon.

Var kan man få hjälp om man har tvångstankar?

För tvångstankar som påverkar ditt liv i stor grad kan du söka stöd hos BUP. Du eller dina föräldrar kan ringa och prata med dem. Om du har mindre problem och ditt liv fungerar i övrigt kan första linjens psykiatri hjälpa dig. Läs mer på www.vardgivarguiden.selänk till annan webbplats. Sök på barn och unga med psykisk ohälsa.

Vad gör jag om jag mår dåligt men inte litar på någon?

Prata med en skolsköterska, kurator på skolan eller någon på ungdoms­mottagningen. En person du inte har en privat relation med.

Hur vet jag om jag blir psykiskt misshandlad?

Om du är i en relation där du upplever dig nedtryckt, ofta blir ledsen, ofta är osäker på vad som är rätt eller upplever att du inte duger, då behöver du försöka avsluta den relationen eller i vilket fall ta ett större avstånd. Det kan vara svårt och du kan behöva hjälp med detta. Ta kontakt med ungdoms­mottagning, socialtjänst eller någon från elevhälsan för stöd.

På ungdoms­mottagningen är vi vana att prata med unga om hur de har det och hur de mår. Du kanske skulle boka ett samtal så kan vi till­sammans titta på hur du har det.

Jag blir mobbad i skolan men skolan gör inget ...

Så får det inte vara! Du har rätt att må bra i skolan. Att berätta för dina föräldrar eller din lärare/mentor är första steget. Om de redan vet kanske de inte förstår hur allvarlig situationen är.

Prata med skolans kurator eller någon annan vuxen som du litar på. Som elev kan du också ringa till kommunens barn- och elevkonsultent på nummer 08-580 285 61 och berätta vad du blir utsatt för.

Jag och min syster bråkar väldigt mycket. Jag tycker det är väldigt jobbigt. Vad kan jag göra?

Prata med dina föräldrar och berätta hur det är för dig. Ni kan tillsammans i familjen få stöd och hjälp på föräldra­mottagningen som dina föräldrar kan kontakta på 08‑580 290 63 eller via epost foraldramottagningen@jarfalla.se

Finns det något ställe som man kan ringa till när som helst om man mår dåligt?

Här är några förslag:

  • mind.selänk till annan webbplats - Telefon 90101 - dygnet runt samt chatt
  • bris.selänk till annan webbplats - Telefon 116 111 alla dagar 14-21 samt chatt
  • tjejzonen.selänk till annan webbplats - chatt vissa dagar kl 20-22

En kompis mår dåligt men jag har lovat att inte säga något. Vad ska jag göra?

Det kan kännas skamligt att må dåligt och man kan då säga att ingen får berätta. Det kan också kännas jättejobbigt att svika en kompis för­troende som ber en att inte berätta. Men vissa hemlig­heter ska man inte hålla tyst om.

Ibland kan det vara så att en kompis mår dåligt bara "lite" och att livet oftast är bra. Då behöver du inte berätta för någon annan. Om din kompis mår mycket dåligt kan det vara svårt att veta vad man ska göra. Du kanske själv börjar må dåligt och din vän kanske mår sämre och sämre. Då ska du inte behöva bära på detta själv. Din roll som kompis är viktig och för att du ska kunna vara just det så behöver din vän någon annan som är kurator eller läkare. Så prata med någon. Det kan vara en förälder, en kurator, en lärare, bara någon du kan lita på.

Säg till din kompis att ni behöver söka hjälp för att hen ska kunna må bättre. Kanske kan du följa med hen till skolkuratorn eller ungdoms­mottagningen? Om din kompis ändå inte vill berätta eller ta stöd kan du själv gå till någon i elevhälsan eller ungdoms­mottagningen och be om råd.

En kompis skickar bilder på sina skärsår och pratar mycket om att hen inte äter. Vad ska jag göra?

Försök hjälpa din kompis att söka stöd. Ett första steg kan vara att prata med skolkurator, skolsköterska eller skolpsykolog på din skola. Ni kan gå tillsammans eller så kan du gå själv för att få stöd i hur du kan hjälpa din kompis och dig själv.

Jag tror att en kompis mår jättedåligt. Ska jag berätta för hens föräldrar?

Det kan vara en bra ide att prata med hens föräldrar. Det är viktigt att din kompis får hjälp om hen mår jättedåligt.

Om jag är ung och vill prata med någon, ska jag gå till ungdoms­mottagningen då?

Ja, gör det! Där finns kuratorer och barnmorskor som är vana att prata om svåra saker. ungdoms­mottagningen finns i Jakobsbergs centrum, Riddarplatsen 36, 8 tr.
Läs mer på om ungdomsmottagningen här.

Du kan också prata med någon i skolan, till exempel en kurator.

Hur gammal ska jag vara för att få komma till ungdoms­mottagningen?

Ungdoms­mottag­ningen finns för dig mellan 12 och 23 år. Här pratar vi om hur du mår, relationer, kroppen, sex med mera. Inga frågor är dumma eller kon­stiga. Vi har tystnads­­plikt. Om du är yngre än tolv år kan du prata med din skolsköterska eller en kurator på skolan.

Var ligger ungdoms­mottagningen?

Vi finns i Jakobsbergs centrum, Riddarplatsen 36, 8 tr.

Läs mer om ungdoms­mottagningen

Kontaktar ungdoms­mottagningen mina föräldrar om jag kommer dit själv?

Nej! Du kan du komma till oss utan att vi kontaktar hemmet.

Vi har tystnadsplikt mot föräldrar och andra. Regeln är att du kan prata med oss utan att någon behöver veta det. Ibland kan det vara så att vi blir mycket oroliga för ditt liv eller din hälsa och då är det viktigt att du får hjälp med det. Då kan det vara så att vi behöver prata med någon annan, men oftast inte.

Vi kommer aldrig att prata med någon annan utan att först prata med dig. Om du kommer till ungdoms­mottagningen så kan vi berätta mer om vad som gäller.

Min kompis berättade att hon är i deprimerad! Men nu är hon tyst. Vad ska jag göra?

Prata med någon i elevhälsan på din skola. Eller någon annan klok vuxen.

Min kompis mår dåligt och jag vill finnas där. Men nu börjar jag må dåligt själv ...

Berätta för kompisen och gå tillsammans till  ungdoms­mottagningen eller elev­hälsan på skolan för att prata och berätta.

Min kompis skämtar om att ta sitt liv. Vad ska jag göra?

Även om din kompis skämtar upplevs det såklart som en väldig osäkerhet för dig. Berätta för din kompis att du inte tycker att skämtet är kul och att det är något som du tar på allvar. Om din kompis fortsätter att prata om att vilja ta sitt liv, även på skämt, behöver du berätta det för hens föräldrar eller någon annan vuxen. Det kan kännas jättejobbigt men är väldigt viktigt att ta på allvar!

Prata med någon vuxen om det, det kan vara någon vuxen du litar på, någon i skolan, inom elevhälsan eller ungdoms­mottagningen.

Vad ska man göra om en kompis kommer ledsen till skolan varje morgon men inte vill berätta?

Du kan säga till din kompis att du blir orolig och föreslå att ni tillsammans tar kontakt med skolkurator eller skol­psykolog.

Vad gör jag om någon får en panikångestattack?

Var lugn och lugna ner personen. Sätt dig och håll om tills det släpper. Eller håll handen om det händer på bussen. Tala om att det inte är farligt och bli inte rädd själv.

Föräldrar frågar:

Hur vet jag när jag som förälder behöver be om hjälp när mitt barn mår dåligt? Vilka tecken finns?

Isolation och undvikande beteenden kan vara tecken på att något inte är bra. Men även en eskalation av konflikter med vänner och familj. Ändrad sömn- och matrytm som inte hänger ihop med ledighet eller andra mer troliga förklaringar. Att barnet uttrycker sig dålig/värde­lös/mindre värd. Att barnet inte vill gå till skola eller på aktiviteter som barnet tidigare tyckt varit roligt.

Vad gör man när man ser att det inte står rätt till men barnet inte vill prata? Inte heller hos skolsyster och skolläkare?

Man fortsätter att vara den trygghet som du är och fortsätter att erbjuda stöd, hos dig själv eller hos en professionell. Ta även gärna kontakt med föräldra­mottagningen eller Första linjen och be om föräldrastöd i en situation som säkert är jättesvår för dig.

Finns det något stöd som är fel stöd? Vilka misstag kan jag som förälder göra?

Söd som inte är stöd är det enda stödet som är fel, till exempel skuldbeläggande eller konflikt­skapande kring svårigheterna. Att inte vara deltagande i ditt barns liv är antagligen det enda större misstaget. ”Så gott du kan” kan ibland kännas som otillräckligt men är i de allra flesta fallen alldeles gott nog.

Var får vi bra hjälp när vårt barn har vikt­problem?

Börja hos skolsköterskan. Ditt barn kan även gå och prata med någon på ungdoms­mottagningen. Kanske kan du som förälder börja med att kontakta skolsköterskan eller ungdoms­mottagningen för att få lite råd om hur du kan börja prata med ditt barn på ett bra sätt.

Vad är "första linjen"?

Första linjens psykiatri är en möjlighet för dig att få behandling när du mår dåligt men samtidigt inte behöver ha kontakt med BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin).

Var kan jag ringa som orolig förälder?

Alla skolor i Järfälla har elevhälsa med skolpsykolog, kurator och skolsköterska som du kan ta kontakt med för direkt stöd. Du kan även ringa till kommunens föräldra­mottagning.

Hur jobbar Järfällas skolor med psykisk ohälsa?

Både i grundskolan och gymnasiet erbjuder vi alla elever hälsosamtal där frågor om psykisk hälsa ingår.

Hur samarbetar skolorna i Järfälla med BUP?

På gymnasiet skriver vi inom elevhälsan remisser till BUP. Vi försöker att samverka så mycket som möjligt om det är möjligt, om BUP bedömer att den skulle vara hjälpsam och du som är vårdnadshavare tycker att det är okej.

Hur stöttar kommunen barn till frihetsberövade?

Till föräldramottagningen kan föräldrar vända sig för att få stöd, och barn/ungdomar kan följa med. Det finns en nationell barnrätts­organisation Bufff – Barn och ungdom med förälder/familje­medlem i fängelse - med stödtelefon och chatt som barn, ungdomar och föräldrar i hela landet kan kontakta www.bufff.nulänk till annan webbplats

Vilket stöd finns till barn vars förälder eller anhörig lider av psykisk ohälsa?

För barn 8-12 år som har en förälder med psykisk sjukdom/ohälsa har socialtjänsten barnstöds­grupper. Läs mer om barnstödsgrupper.

För ungdomar finns en nationell chatt och informationssida på www.kuling.nulänk till annan webbplats.

Anhöriga till en vuxen som har en psykisk sjukdom kan också fråga efter anhörigstöd på den mottagning som den vuxne med psykisk sjukdom tillhör.

Vad kan jag göra för att hjälpa de nyanlända som kommer hit med traumatiska berättelser?

Lyssna men sätt gränser för hur mycket du orkar. Se till att ni är flera så du inte får ta emot allt själv. Gå till­sammans till en kurator eller annat stöd om det blir för mycket.

Hur kan man som förälder jobba förebyggande med sitt barns psykiska hälsa?

Ett sätt är att prata mycket, under hela deras uppväxt. Att vi hela tiden pratar och finns tillgängliga för dem gör att vi lättare och tidigare kan fånga upp om de mår dåligt.

När det gäller ungdomar på gymnasienivå är det genom att börja prata om psykisk hälsa och normalisera.

Hur jobbar ni inom skolan förebyggande med ungas psykiska hälsa?

På gymnasiet gör vi det genom att börja prata om psykisk hälsa och normalisera. Vi informerar om risker, exempelvis sociala mönster som är negativa eller reaktioner på överkrav i skolmiljön, och påminner om kopplingen mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa. Vi planerar att utveckla de hälsofrämjande insatserna mer i framtiden.

Hur fångar man upp barn som inte ber om hjälp?

Här är föräldrar och lärare viktiga personer och kompisar naturligtvis. Våga fråga barnet/ungdomen hur de har det.

Hur agerar ni i skolan mot mobbning - när barn inte är snälla mot varandra?

Det bedrivs ett målmedvetet och aktivt arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier i Järfällas skolor och förskolor. Elever har möjligheten att ringa till kommunens barn- och elevkonsultent på nummer 08‑580 285 61 för att rapportera kränkningar. Kanalen inrättas på prov från starten på höstterminen 2017 och pågår under ett läsår.

Som ett komplement till skolans eget arbete erbjuder fältverksamheten alla i årskurs fem två lektioner/work­shops där eleverna får möjlighet att diskutera och reflektera kring vilken typ av våld som förekommer i deras vardag, vad som är okej och inte, och vad man kan göra om man blir utsatt eller ser någon annan som utsätts. Vi pratar om psykiskt, fysiskt, sexuellt och materiellt våld. Vi tar även upp teman som till exempel skojbråk, maktlekar, kränkningar och vad man som ung kan bli utsatt för på nätet. Lektionerna kallas DUVA.

Senast uppdaterad: 2017-09-13

Upp