På jarfalla.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Så går en utredning till

När socialtjänsten har fått veta att ett barn kan behöva hjälp gör en social­sekreterare en utred­ning till­sammans med familjen.

Syftet med en utredning är att ta reda på hur barnet har det och vilket stöd och/eller skydd som behövs. Detta görs i samarbete mellan social­sekreterare, föräldrar och barn.

För att få en så bra bild som möjligt pratar social­sekreteraren ibland med andra som känner barnet, till exempel släkt och familjens vänner, barna­vårdscentral, barn­omsorg och skola. I undan­tags­fall kan sådana kontakter tas även mot för­älders eller ungdoms vilja.

Socialtjänstens arbete bygger på ett nära samarbete med föräldrarna för att till­sammans komma fram till lämpligt stöd. Vid samtalen använder social­sekreteraren utredningsmodellen BBiC (Barns Behov i Centrum).

Vad är BBiC?

Vid en utredning med hjälp av BBiC kartlägger social­sekreteraren:

  • Barnets behov utifrån sju livs­områden.
  • Föräldrarnas förmåga att till­godo­se barnets behov.
  • Familj- och miljö­för­hållanden som kan inverka på barnet och föräldrarnas förmåga.

Hur lång tid tar det?

En utredning ska vara klar inom fyra månader. Utred­ningen avslutas med att social­tjänsten gör en be­dömning utifrån den in­samlade informationen. Bedöm­ningen ligger sedan till grund för beslut om barnet och föräldrarna ska erbjudas hjälp genom socialtjänsten och i så fall vilken hjälp.

Målsättningen är att för­äldrar, barn och social­tjänsten ska vara överens om vilken hjälp familjen behöver.

När utredningen är färdig

När utredningen är färdig får vårdnads­havaren och barnet, om det fyllt 15 år, ta del av utredningen. I utrednings­dokumentet står social­tjänstens förslag till beslut och en motivering. Familjen har då möjlighet att lämna sina synpunkter och att få dessa antecknade. Därefter fattar social­tjänsten beslut om barnet och familjen ska ha stöd­insatser, och i så fall vilka.

Stödinsatser

Socialtjänsten kan till exempel erbjuda samtal och cirklar för föräldrar och barn eller att en familje­pedagog kommer hem till familjen. Social­tjänsten kan också erbjuda kontakt­familj för barn, kontakt­person för ung­domar, boende i familje­hem, boende på institution eller annan vård och behandling.

Sekretess  

Kommunen har ett social­register där uppgifter som ligger till grund för beslut registreras i en person­akt. Alla uppgifter är sekretess­belagda. Den som är berörd har rätt att ta del av vad som skrivs i person­akten. Social­registret är data­baserat och upp­gifterna gallras fem år efter sista anteckning i person­akt. All personal inom social­tjänsten har tystnads­plikt och får inte lämna ut uppgifter till obehöriga.

Tolk

Du har rätt att begära tolk­hjälp om du inte talar eller förstår svenska. Du har även rätt till tolk om du är allvarligt hörsel- eller tal­skadad.

Överklagan

Om du är missnöjd med ett beslut kan du överklaga beslutet. Din social­sekreterare kan ge infor­mation om hur en över­klagan går till.

Du kan också läsa mer här om hur du överklagar ett beslut