Gå direkt till sidans innehåll

Om ett barn far illa

Om du är orolig för att ett barn far illa, kontakta oss i social­tjänsten. Du behöver inte ha några bevis. Vi tar din oro på all­var och undersöker hur barnet har det.

Så anmäler du oro

Under dagtid på vardagar kan du kontakta socialtjänstens servicecenter. Vi har tystnadsplikt och tar emot din orosanmälan.

Telefon: 08-580 285 00, välj tonval 2 (socialtjänst)

Fax: 08-580 302 19

Kvällar och helger ringer du till Socialjouren Nordväst.

Telefon: 010-444 05 00

Du kan vara anonym

När du kontaktar oss är det bra om du har bestämt dig för om du vill vara anonym eller om du kan tänka dig att delta i en utredning.

Utifrån de uppgifter du lämnar utreder vi hur barnet har det. Om du säger ditt namn och telefon­nummer när du ringer kan vi kontrollera olika uppgifter med dig.

Du kan också anmäla anonymt. Då ska du inte säga ditt namn när du ringer. Föräldrarna till barnet som anmälan gäller har rätt att läsa det som står i anmälan, även vem som har anmält.

När du har gjort en anmälan

När vi har fått din anmälan träffar vi personerna som anmälan gäller och gör en så kallad förhands­bedömning. Även du kan vara med på ett möte.

Sedan utreder vi om barnet eller vuxna kring barnet behöver hjälp. En familj kan välja att tacka nej till hjälp och stöd. Om vi ser att det inte behövs någon utredning tar vi bort alla uppgifter om den som har blivit anmäld från våra person­register.

Eftersom vi jobbar med sekretess kan vi inte berätta för dig som har anmält vad som händer i ärendet. Vi måste skydda den person­liga integriteten hos alla inblandade.

Vad händer med barnet?

Du tycker kanske att du saknar bevis? Eller är rädd för att din anmälan ska leda till att barnet tas omhand och inte får bo kvar hos sina föräldrar? Tänk på att vi alltid gör en noggrann utredning. Det är bara i allvarliga fall som barn omhändertas. Där­för ska du alltid anmäla om du miss­tänker att ett barn far illa.

Om du jobbar med barn

Du som arbetar med barn och ungdomar är alltid skyldig att anmäla allt som kan innebära att social­tjänsten behöver ingripa, även om det bara rör sig om en misstanke om att ett barn far illa eller behöver stöd.

Du kan inte vara anonym. Eftersom det är lag på att du som arbetar med barn och ungdomar ska anmäla när du tror att ett barn far illa, måste den som har blivit anmäld få veta vad som står i anmälan och vem som har gjort den. Det har med rätts­säkerhet att göra.

Vi rekommenderar att du berättar för barnets föräldrar att du tänker göra en anmälan och varför. Då underlättar du för socialtjänsten att få en bra kontakt med familjen.

När det gäller misstankar om sexuella övergrepp inom familjen, eller våld mot barnet, ska du inte kontakta föräldrarna innan du gör en anmälan.

Så går en utredning till

När socialtjänsten har fått veta att ett barn kan behöva hjälp gör en social­sekreterare en utred­ning till­sammans med familjen.

Syftet med en utredning är att ta reda på hur barnet har det och vilket stöd och/eller skydd som behövs. Detta görs i samarbete mellan social­sekreterare, föräldrar och barn.

För att få en så bra bild som möjligt pratar social­sekreteraren ibland med andra som känner barnet, till exempel släkt och familjens vänner, barna­vårdscentral, barn­omsorg och skola. I undan­tags­fall kan sådana kontakter tas även mot för­älders eller ungdoms vilja.

Socialtjänstens arbete bygger på ett nära samarbete med föräldrarna för att till­sammans komma fram till lämpligt stöd. Vid samtalen använder social­sekreteraren utredningsmodellen BBiC (Barns Behov i Centrum).

Vad är BBiC?

Vid en utredning med hjälp av BBiC kartlägger social­sekreteraren:

  • Barnets behov utifrån sju livs­områden.
  • Föräldrarnas förmåga att till­godo­se barnets behov.
  • Familj- och miljö­för­hållanden som kan inverka på barnet och föräldrarnas förmåga.

Hur lång tid tar det?

En utredning ska vara klar inom fyra månader. Utred­ningen avslutas med att social­tjänsten gör en be­dömning utifrån den in­samlade informationen. Bedöm­ningen ligger sedan till grund för beslut om barnet och föräldrarna ska erbjudas hjälp genom socialtjänsten och i så fall vilken hjälp.

Målsättningen är att för­äldrar, barn och social­tjänsten ska vara överens om vilken hjälp familjen behöver.

När utredningen är färdig

När utredningen är färdig får vårdnads­havaren och barnet, om det fyllt 15 år, ta del av utredningen. I utrednings­dokumentet står social­tjänstens förslag till beslut och en motivering. Familjen har då möjlighet att lämna sina synpunkter och att få dessa antecknade. Därefter fattar social­tjänsten beslut om barnet och familjen ska ha stöd­insatser, och i så fall vilka.

Stödinsatser

Socialtjänsten kan till exempel erbjuda samtal och cirklar för föräldrar och barn eller att en familje­pedagog kommer hem till familjen. Social­tjänsten kan också erbjuda kontakt­familj för barn, kontakt­person för ung­domar, boende i familje­hem, boende på institution eller annan vård och behandling.

Sekretess  

Kommunen har ett social­register där uppgifter som ligger till grund för beslut registreras i en person­akt. Alla uppgifter är sekretess­belagda. Den som är berörd har rätt att ta del av vad som skrivs i person­akten. Social­registret är data­baserat och upp­gifterna gallras fem år efter sista anteckning i person­akt. All personal inom social­tjänsten har tystnads­plikt och får inte lämna ut uppgifter till obehöriga.

Tolk

Du har rätt att begära tolk­hjälp om du inte talar eller förstår svenska. Du har även rätt till tolk om du är allvarligt hörsel- eller tal­skadad.

Överklagan

Om du är missnöjd med ett beslut kan du överklaga beslutet. Din social­sekreterare kan ge infor­mation om hur en över­klagan går till.

Du kan också läsa mer här om hur du överklagar ett beslut


Senast uppdaterad: 2019-04-29

Upp