Oro för barn och unga - orosanmälan

Anmäl oro för barn och unga

Under dagtid på vardagar kan du kontakta socialtjänsten. Vi har tystnadsplikt och tar emot din orosanmälan. Kvällar och helger ringer du till Socialjouren Nordväst.

Telefon: 08-580 285 00, välj tonval 2 (socialtjänst)

Fax: 08-580 302 19

Kvällar och helger ringer du till Socialjouren Nordväst.

Telefon: 010-444 05 00

E-tjänst: För privatpersoner och för dig som behöver anmäla oro i tjänsten. Klicka på den rosa knappen här ovanför för att komma till e-tjänsten.

Vad händer vid en orosanmälan?

När någon anmäler oro träffar vi personerna som anmälan gäller och gör en så kallad förhands­bedömning. Även du som anmält kan, om du vill, vara med på ett möte.

Sedan utreder vi om barnet eller vuxna kring barnet behöver hjälp. En familj kan välja att tacka ja eller nej till hjälp och stöd. Om vi ser att det inte behövs någon utredning tar vi bort alla uppgifter om den som har blivit anmäld från våra ­register.

Eftersom vi jobbar med sekretess kan vi inte berätta för dig som har anmält vad som händer i ärendet. Vi måste skydda den person­liga integriteten hos alla inblandade.

Hur går en utredning till?

När socialtjänsten tror att ett barn kan behöva hjälp gör socialsekreterare en utred­ning till­sammans med familjen. Vi träffas och tar reda på hur barnet har det och vilket stöd och/eller skydd som behövs.

Ibland pratar social­sekreteraren även med andra som känner barnet till exempel släkt och familjens vänner, barna­vårdscentral, barn­omsorg och skola. Innan vi kontaktar någon pratar vi om det tillsammans.

Socialtjänstens arbete bygger på ett nära samarbete med föräldrarna, som känner sitt barn bäst. Vi utgår alltid från barnets behov (BBIC - barns behov i centrum) och barnets röst är en viktig del i utredningen.

Läs mer om BBIC - barns behov i centrum

Hur lång tid tar en utredning?

En utredning ska vara klar inom fyra månader. Utred­ningen avslutas med att social­tjänsten bedömer om barnet och föräldrarna ska erbjudas hjälp och vilken hjälp.

När utredningen är färdig får vårdnads­havaren och barnet, om det fyllt 15 år, ta del av utredningen. Familjen kan då lämna sina synpunkter och få dem antecknade. Sedan beslutar social­tjänsten om barnet och familjen ska erbjudas stöd­insatser, och i så fall vilka.

Målet är att för­äldrar, barn och social­tjänsten ska vara överens om vilken hjälp familjen behöver.

Vilket stöd kan man få?

Socialtjänsten kan till exempel erbjuda samtal eller grupper för föräldrar och barn eller att en familje­pedagog kommer hem till familjen. En del barn kan få en kontakt­familj att träffa eller sova över hos ibland. Ung­domar kan få en kontaktperson att göra saker med på fritiden. Stödet anpassas efter barnets behov.

Sekretess 

Kommunen har ett social­register där uppgifter som behövs i utredningen registreras i en person­akt. Alla uppgifter är sekretess­belagda. Den som är berörd har rätt att ta del av vad som skrivs i person­akten. Social­registret är data­baserat och upp­gifterna tas bort fem år efter att den sista anteckningen har gjorts. All personal inom social­tjänsten har tystnads­plikt och får inte lämna ut uppgifter till obehöriga.

Tolk

Du som inte talar eller förstår svenska har rätt att begära tolk när du ska träffa socialtjänsten. Även du som har en allvarlig hörsel- eller tal­skada kan begära tolk.

Överklagan

Om du är missnöjd med ett beslut kan du överklaga beslutet. Din social­sekreterare ger dig infor­mation om hur en över­klagan går till.

Läs om hur du överklagar ett beslut

Du som arbetar med barn eller unga

Du som arbetar med barn och ungdomar är alltid skyldig att anmäla allt som kan innebära att social­tjänsten behöver ingripa, även om du bara misstänker att ett barn far illa eller behöver stöd.

Du kan inte vara anonym. Eftersom det är lag på att du som arbetar med barn och ungdomar ska anmäla när du tror att ett barn far illa, måste den som har blivit anmäld få veta vad som står i anmälan och vem som har gjort den. Det har med rätts­säkerhet att göra.

Berätta att du tänker anmäla

Vi rekommenderar att du berättar för barnets föräldrar att du tänker göra en anmälan och varför. Då underlättar du för socialtjänsten att få en bra kontakt med familjen.

Om du misstänker sexuella övergrepp inom familjen, eller våld mot barnet, ska du inte kontakta föräldrarna innan du gör en anmälan.

När du har anmält oro

Du som har anmält får ingen information tillbaka om hur det går. Det beror på att vi har sekretess, för att skydda inte­griteten hos alla inblan­dade.

Om du får nya och viktiga uppgifter efter att du har gjort en anmälan, ring social­tjänstens kundtjänst och komplettera.

Social­tjänstlagen bygger på frivillighet. Det är bara i allvarliga fall som det kan bli aktuellt med någon tvångs­åtgärd. En familj som erbjuds hjälp från socialtjänsten har rätt att tacka nej.

Om en utredning läggs ned utan att familjen erbjuds hjälp kan du göra en ny anmälan.

Om du som har anmält oro behöver stöd, prata med din chef.