Hänsyn

När vi utvecklar kommunen finns det flera speciella platser och miljöer att tänka på. Riksintressen eller kulturmiljöer är några exempel. Här kan du läsa hur kommunen tar hänsyn till dessa i översiktsplanen.

Riksintressen

Nedan följer de riksintressen som av miljöbalken och olika statliga myndigheter har pekats ut inom kommunens gränser. Dessa intressen ska alltid tas i beaktning så att det inte uppstår negativ påverkan på det objekt eller det värde som har bedömts vara av riksintresse.

Karta över riksintressen

Yrkesfiske (MB 3 kap 5 §)

Mälaren Vattenområden som har betydelse för yrkesfisket skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande.

Kulturmiljövård (MB 2 kap 6 §)

Görväln

Riksintresset består av ett herrgårdslandskap och farleds- och kommunikationsmiljö med rötter i medeltiden. Det uttrycker sig bland annat genom det godspräglade landskapet med de sammanhängande storskaliga åkermarkerna, alléerna och de äldre slingrande vägsträckningarna samt utmarken som utgörs av skogsmark eller betesmark. Riksintresset för kulturmiljövård sammanfaller till stora delar med Görvälns naturreservat och inga större förändringar bedöms ske. Bebyggelsen i området saknar dock specifikt skydd med undantag av Görvälns gård.

Friluftsliv (MB 3 kap 6 §)

Järvafältet

Järvafältet är utpekat på grund av sina kvalitéer med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och kulturmiljöer samt för friluftsaktiviteter. Området har stora identitetsvärden och upplevelsekvaliteter och områdets läge gör att det är viktigt för många människors friluftsliv samt kan nyttjas ofta och mycket. Sett till att det är i direkt anslutning till västra Storstockholms tätortsbebyggelse som är under stark tillväxt bedöms värdet av detta riksintresseområde öka ytterligare över tid. För att riksintresset ska kunna bevaras krävs ett fortsatt aktivt jordbruk samt underhåll av stigar och anläggningar.

Energidistribution (MB 3 kap 8 §)

Kraftledningar

För kommunens och regionens strömförsörjning finns ett flertal större kraftledningar som sträcker sig genom kommunen, från norr till söder.

Vattenförsörjning (MB 3 kap 8 §)

Görvälnverket

Görvälnverket i Viksjö försörjer en stor del av regionen med dricksvatten och är utpekat riksintresse för vattenförsörjning. Detta omfattar själva vattenverket, intagsområde för ytvatten från Mälaren och överföringsledningar. Sammantaget omfattar riksintresset en yta på 120 hektar.

Kommunikationer (MB 3 kap 8 §)

Arlanda flygplats

Kommunen berörs av MSA-yta tillhörande Arlanda flygplats, MSA (Minimum Sector Altitude) är den höjd som ett flygplan som är på väg ner för att landa säkert kan sjunka till innan den slutliga inflygningen tar vid. På denna höjd har flygplanet en marginal på 1000 fot/300 meter över den MSA-påverkande ytan, vars höjd är samma som högsta hinder inom ytan. Den MSA-påverkande ytan består av en cirkel med radien 55 kilometer, som utgår från flygplatsens landningshjälpmedel. Planerade byggnader och anläggningar högre än 20 meter behöver remitteras till Försvarsmakten, Swedavia samt Luftfartsverket för synpunkter och flyghinderanalys.

Bromma flygplats

Flygplatsen är utpekad av Trafikverket som riksintresse för kommunikation, enligt 3 kap. 8 § miljöbalken. Detta innebär att flygplatsområdet samt de omgivande influensområdena för buller, hinderskydd och flygprocedurer ska skyddas. Höga byggnader som planeras inom området kan beröra Bromma flygplats och Bällsta radar. Byggnader och tillfälliga hinder högre än 45 meter inom hinderbegränsande ytor kräver hindermarkering. Planerade byggnader och anläggningar högre än 20 meter behöver remitteras till Försvarsmakten, Swedavia samt Luftfartsverket för synpunkter och flyghinderanalys.

E18 och Rotebroleden

Europaväg 18 (E18) är av Trafikverket utpekat riksintresse för kommunikationer. Vägen sträcker sig genom hela kommunen från sydost till nordväst. Ett skyddsavstånd på 38,5 meter från beläggningskant till byggnad måste erhållas vid uppförande av byggnader intill vägen. Normalt skyddsavstånd för en motorväg i Stockholm ligger på 25 meter mellan beläggningskant och kvartersgräns. Därtill tillkommer ett avstånd om 10 meter mellan kvartersgräns och byggnad. För E18 specifikt krävs ytterligare 3,5 meter för att inte omöjliggöra kollektivtrafikkörfält.

Mälarbanan

Mälarbanans järnväg sträcker sig genom kommunen, från sydost till nordväst i stort sett parallellt med E18. Järnvägen är av Trafikverket utpekat riksintresse för kommunikationer. Riksintresset saknar precisering men enligt lagstiftningen ska markområden som är särskilt lämpliga för kommunikationer så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller nyttjandet av riksintresset.

Totalförsvaret (MB 3 kap 9 §)

Riksintressen och områden av betydelse som omfattas av sekretess

Riksintressen för totalförsvarets militära del kan i vissa fall redovisas öppet och i andra fall inte. Riksintressen som inte redovisas öppet är sådana där öppet redovisad information riskerar att avslöja uppgifter som kan skada säkerhet. För att säkerställa att ingen skada sker på de riksintressen eller områden av betydelse som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och därmed inte alls kan redovisas öppet på karta, är hela landets yta samrådsområde för till exempel alla ärenden och projekt som rör objekt högre än 20 meter utanför sammanhållen bebyggelse och högre än 45 meter inom sammanhållen bebyggelse. Det innebär att till exempel alla ärenden avseende höga objekt i hela landet måste skickas på remiss till Försvarsmakten för bedömning av påtaglig skada.

Uppsala flottiljflygplats, MSA-område

En mycket liten del av norra änden av kommunen omfattas av påverkansområde (MSA) för totalförsvarets riksintresse. MSA (Minimum Sector Altitude) är den höjd som ett flygplan som är på väg ner för att landa säkert kan sjunka till innan den slutliga inflygningen tar vid. På denna höjd har flygplanet en marginal på 1000 fot/300 meter över den MSA-påverkande ytan, vars höjd är samma som högsta hinder inom ytan. Den MSA-påverkande ytan består av en cirkel med radien 55 kilometer, som utgår från flygplatsens landningshjälpmedel.

Kungsängens övnings- och skjutfält

Skjutfältet med influensområde är av riksintresse för totalförsvaret. Influensområdet berör en begränsad yta i den norra delen av kommunen och är inrättat utifrån buller- och säkerhetsaspekter.

Väderradar Håtuna

Hela kommunen berörs av påverkansområde för väderradar. Inom detta påverkansområde riskerar vindkraft och andra höga objekt skada väderradarstationen varför särskilda analyser behöver genomföras av Försvarsmakten innan sådana uppförs. Ett påverkansområde väderradar utgörs av ett cirkulärt område med 50 kilometers radie i förhållande till väderradarstationen.

Rörliga friluftslivet (MB 4 kap 1,2 §§)

Mälaren med öar och strandområden

Mälaren med dess öar och strandområden är i sin helhet av riksintresse på grund av sina natur- och kulturvärden och de goda förutsättningarna för friluftsliv och turism. Områdets historiska värde i form av landskapsmiljön och områdets betydelse för friluftslivet är grunden för riksintresset i kommunen. Ingrepp i miljön får inte påtagligt skada områdets natur- och kulturvärden och friluftslivets intressen ska särskilt beaktas.

Inom områden som är utpekade riksintressen enligt MB 4 kap 1,2 §§ ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön.

Naturvård (MB 4 kap 1 och 8 §§)

Gåseborg

Natura 2000-området vid Gåseborg är av riksintresse utifrån sitt naturvärde och utpekande inom art- och habitatdirektivet. Se Natura 2000 under Skyddsformer MB 7 kap.

Skyddade områden

Inom Järfälla finns det flera områden med olika typer av skyddsformer utifrån gällande lagstiftning. Dessa beaktas så att skyddsföreskrifter följs och så att ingen negativ påverkan sker på de värden eller objekt som skyddas.

Karta över skyddade områden

Vattenskyddsområde

Östra Mälaren

Syftet med vattenskyddsområdet är att bevara en god kvalitet för råvattnet inom östra Mälarens ytvattentäkter, där Görväln ingår. Skyddsföreskrifter för området syftar till att reglera och förhindra verksamheter som riskerar att medföra vattenföroreningar och negativ påverkan på råvattenkvaliteten.

Skyddsområdet består av en primär skyddszon inom vattenområde och 50 meter från strandlinje vid medelvattenstånd samt en sekundär skyddszon som består av landyta som avrinner till Mälaren, både naturligt och via tekniska anläggningar.

Vid detaljplanering inom Mälarens avrinningsområde behöver det säkerställas att Östra Mälarens ytvattentäkt inte påverkas negativt.

Djurskyddsområde

Översjön, Getholmen

1975 beslutade länsstyrelsen om tillträdesförbud mellan 15 april och den 30 juni, för att skydda fågellivet på ön. Getholmen är belägen mitt i Översjön, i kommunens nordöstra del.

Natura 2000

Gåseborg

Gåseborgs Natura 2000-område är kommunens enda utpekade område av EU-gemenskapsintresse, enligt habitatdirektivet. Silikatbranter, taiga, nordlig lövskog, ädellövskog i branter samt hällmarkstorräng är dess ingående habitat. Området har värdefull kryptogamflora, är en av stockholmstraktens artrikaste lokaler för landmollusker och hyser många olika arter.

Naturreservat

Görväln

Görvälns naturreservat är kommunalt och inrättades 1995 av miljö- och hälsoskyddsnämnden i Järfälla kommun på delegation av länsstyrelsen. Ändamålet med reservatet är att bevara ett stort tätortsnära naturområde och kulturlandskap av mycket högt värde för allmänhetens friluftsliv, samt att skydda och vårda områdets vetenskapliga och kulturhistoriska värden. Kommunen är förvaltare av reservatet. I anslutning till reservatet finns även Görvälns naturvårdsområde, som är att betrakta som naturreservat. Även detta är inrättat av kommunen men sköts av markägaren.

Västra Järvafältet

Järvafältet är ett stort naturområde som sträcker sig längs Järfällas östra del samt genom kommunerna Sollentuna, Stockholm, Sundbyberg och Solna. Stora delar av Järfällas del av Järvafältet ingår i Västra Järvafältets naturreservat. Reservatet inrättades år 1988 av länsstyrelsen och ingår i ett större skyddat område tillsammans med Molnsättra naturreservat i norr, Norra Igelbäckens naturreservat i söder, Östra Järvafältets naturreservat i Sollentuna samt Hansta naturreservat och Igelbäckens kulturreservat i Stockholm.

Ändamålet med reservatet är att bevara ett stort tätortsnära naturområde och kulturlandskap av mycket stort värde för allmänhetens friluftsliv samt att skydda och vårda områdets vetenskapliga och kulturella värden. Säby gård med ridskoleverksamhet och servering utgör huvudentré till området. I närheten ligger Säbysjön som har höga naturvärden som fågelsjö, men också stor betydelse för landskapsbilden och friluftslivet. Kommunen är förvaltare av reservatet.

Molnsättra

Molnsättra naturreservat inrättades 1987 och präglas av kulturlandskap. Det angränsar och omsluts till stor del av Västra Järvafältets naturreservat. Landskapet består av ängar, betesmarker, löv- och barrskogar, vassområde samt strandområde tillhörande Översjön. Reservatets närhet till bebyggelse gör att det är välbesökt. Ändamålet med reservatet är att bevara ett stort tätortsnära naturområde och kulturlandskap av mycket högt värde för allmänhetens friluftsliv, samt att skydda och vårda områdets vetenskapliga och kulturhistoriska värden. Molnsättra gård förvaltar reservatet.

Norra Igelbäcken

Igelbäcken sträcker sig över Järvafältet genom fyra kommuner och förbinder Säbysjön med Edsviken vid Ulriksdals slott. Reservatet är kommunalt inrättat och förvaltas av kommunen. I och med bildandet 2018 av Norra Igelbäckens naturreservat i Järfälla ingår bäckens sträckning i huvudsak i skyddade områden. Igelbäcken som är ett fiskrikt vattendrag utgör en del av Järvakilen, den långsträckta gröna kil som sträcker sig från Stockholms innerstad och Lidingö ut till Sigtuna längs Mälaren. Norra Igelbäckens naturreservat är en del av ett gammalt odlingslandskap med öppna gräsmarker, åkerholmar och brynmiljöer och vattendraget Igelbäcken.

Biotopskyddsområde

Generellt biotopskydd

Biotoper som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter, eller som annars är särskilt skyddsvärda har ett generellt skydd. I Järfälla gäller det bäckfåror, alléer samt åkerholmar, odlingsrösen och småvatten i jordbrukslandskap.

Stora Ängsnäs

Stora Ängsnäs ligger mellan Kallhälls villastad och Molnsättra naturreservat, strax öster om E18. Området är en del av odlingslandskapet kring Molnsättra gård. Största delen av biotopskyddsområdet utgörs av mark som troligen har hävdats genom bete och slåtter under flera hundra år, vilket gett förutsättningar för en rik flora av hävdgynnade kärlväxter och svampar.

Ålsta hage

Ålsta hage ligger på ett berg i jordbrukslandskapet och har fungerat som betesmark. Platsen har lämpat sig för väderkvarnar och senare för luftvärnsanläggningar under andra världskriget. En öppnare gräsmark i sydväst har inslag av kulturväxter som syrén och gammal apel, och solitära grova träd som sälg, tall och ek. Den mer trädbärande delen är av hällmarkskaraktär och domineras av tall i väster, i öster mer av ädellövträd som ask och ek. Många av träden har grova solbelysta stammar, några är ihåliga, och en del har relativt vida kronor.

Naturminne

Viksjö egendom

Särpräglade naturföremål som exempelvis träd och flyttblock kan skyddas som naturminne av länsstyrelsen eller kommunen. I Järfälla återfinns tretton naturminnen i ett sammanhang i närhet till Mälaren, dessa är alla samlade norr om Gåseborg. Naturminnena inrättades 1949 under samlingsnamnet Viksjö egendom.

Strandskydd

Det generella strandskyddet gäller vid havet, insjöar och vattendrag. Strandskyddet utgår från strandlinjen och sträcker sig vanligtvis 100 meter upp på land och 100 meter ut i vattnet. Länsstyrelsen kan utvidga zonen till upp till 300 meter från strandlinjen, om det behövs för att säkerställa strandskyddets syften. I kommunen är strandskyddet utökat till 300 meter vid Säbysjön, Översjön och längs med delar av Mälaren. På vissa vattendragssträckor i kommunen är strandskyddet upphävt på grund av särskilda skäl. I översiktsplanen redovisas endast det utökade strandskyddet på karta då det saknas tillförlitligt kartunderlag för det generella strandskyddet.

Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet på land och i vatten. Inom strandskyddsområdet är det bland annat förbjudet att uppföra nya byggnader, uppföra anläggningar som avhåller allmänheten eller att vidta åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.

Ekologiska och rekreativa värden

Kända naturvärden inom kommunen är till stor del koncentrerade till kommunens naturreservat och stora grönområden, samtidigt finns det även identifierat höga eller mycket höga naturvärden inom den bebyggda miljön.

Sett till att höga naturvärden sammanfaller med kommunens stora sammanhängande grönområden eller lokal och relativt orörd natur så har dessa områden även höga rekreativa värden i stor utsträckning.

Områden med höga naturvärden innehåller arter eller särskilda typer av miljöer som tillsammans bidrar till det ekologiska värdet. I många fall förekommer det även livsmiljöer för arter som är skyddade enligt artskyddsförordningen och som behöver särskild hänsyn, såsom många fåglar, groddjur, fladdermöss eller kräldjur.

För att behålla naturmiljöernas ekologiska funktion behöver den lokala gröna infrastrukturen bibehållas. Detta möjliggör för ett utbyte av arter och är en grundförutsättning för fungerande ekosystem samt bibehållandet av naturvärden. Vid fysisk planering behöver därför hänsyn tas till både bevarande av höga naturvärden samt de ekologiska samband som de är en del av. Om naturvärden ändå tas i anspråk behöver en tillräcklig kompensation säkerställas för att motverka förlusten av naturvärdet.

Ekologiskt särskilt känsliga områden (ESKO)

Miljöbalkens 3 kap 3 § anger att mark och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt så långt möjligt skall skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Lagstiftningen utgör ingen särskild skyddsform såsom naturreservat men kan ändå anses utgöra skyddade områden. Inom kommunen finns det utpekat ett flertal områden som anses särskilt känsliga, dessa utgörs av områden med särskilda artvärden, ogynnsamma återväxtförhållanden eller områden som är särskilt ömtåliga för påverkan och inrymmer stora ekologiska värden.

Att ta hänsyn till ekologiskt särskilt känsliga områden är av vikt för flera nationella miljökvalitetsmål möjligheter till uppfyllnad. Om hänsyn inte tas finns en risk att kommunen förlorar många värdefulla ekosystem och ekologiska funktioner eller växt- och djurarter, eftersom dessa är särskilt känsliga för påverkan.

I samband med framtagande av detaljplaner behöver planen säkerställa att ekologiskt särskilt känsliga områden inte påverkas direkt eller indirekt som en konsekvens av planens genomförande. Detaljstudier kan tas fram för att säkerställa korrekt avgränsning av vilka områden som uppfyller kriterier för ESKO-områden.

Karta över Naturvärden

Karta över ekologiskt särskilt känsliga områden

Karta över spridningssamband

Hälsa och säkerhet

Buller

Buller och höga ljudnivåer är ett utbrett miljöhälsoproblem och kan ha påverkan på livskvalitet i form av att aktiviteter, vila, avkoppling eller sömn störs. Långvarig exponering för trafikbuller kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar såsom högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke. En stor del av det buller som människor exponeras för i vardagen genereras av väg- eller spårtrafik. Bullerförhållandena varierar i kommunen där bebyggelse i bland annat Viksjö har mycket goda ljudmiljöer medan bebyggelse nära större vägar eller järnvägen har höga bullernivåer, till exempel inom delar av Barkarby och Jakobsberg. Även flera parker och grönområden inom den bebyggda miljön har höga bullernivåer.

Större vägar som E18 och Viksjöleden samt Mälarbanan utgör betydande bullerkällor. Förutom buller från trafik kan även verksamheter generera förhöjda bullernivåer. I Järfälla är det främst Veddesta industriområde som berörs av höga bullernivåer från verksamheter.

Den fysiska planeringen behöver ta hänsyn till områden med höga bullernivåer vid lokalisering, markanvändning och utformning. Bostadsbebyggelse behöver som minst klara trafikbullerförordningens riktvärden. Bullernivåer som betydligt understiger även trafikbullerförordningens riktvärden eftersträvas utifrån försiktighetsprincip där så är möjligt. I samband med plan- och byggprojekt ses möjligheter till god lokalisering över i första hand, därefter övervägs möjligheter till att begränsa bullernivåer från källan genom åtgärder. Först efter att detta har gjorts är det lämpligt att se över byggnaders utformning och andra byggnadstekniska åtgärder i syfte att klara höga bullernivåer.

Även parker och allmän plats förvaltas och utformas så att en god ljudmiljö uppnås, detta är av särskild vikt för att säkerställa god ljudmiljö för barn då de i större grad nyttjar ett direkt närområde från bostaden. Större sammanhängande tysta områden inom kommunen värnas så att de fortsatt är tysta. Definitionen av tysta områden är områden med lägre bullernivå än 45 dBA respektive 55dBA ekvivalent ljudnivå.

Kommunen förväntas växa, vilket medför att miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller kommer bli aktuella i framtiden. Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller gäller för kommuner med mer än 100 000 invånare och innebär bland annat ett krav på bullerkartläggning vart femte år samt fastställande av åtgärdsprogram för att minska bullerstörningar i syfte att eftersträva att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa.

Karta över buller

Karta över buller inom park, natur, landsbygd samt friluftsliv

Karta över flygbuller

Vibrationer

Tungt trafikerade vägar eller järnvägar kan generera störande vibrationer, i synnerhet inom områden som består av lera eller andra finsediment. Inom kommunen riskerar störande vibrationer främst uppstå längs med Mälarbanan och E18, men även längs med mindre vägar i kommunen.

Vid framtagande av detaljplaner behöver risken för störande vibrationer beaktas och vid behov utredas.

Risk

E18 och Rotebroleden och Mälarbanan sträcker sig från södra till norra delen av Järfälla och är primära transportleder för farligt gods. De primära transportlederna kompletteras av sekundära transportleder bestående av Viksjöleden, delar av Enköpingsvägen samt Vattenverksvägen. Transportlederna sträcker sig genom den bebyggda miljön och rakt genom den regionala stadskärnan. Transporter av farligt gods berör i stort sett alla delar av kommunens tätort, men endast bebyggelsen som är i direkt anslutning till transportleden förväntas påverkas vid eventuella olyckor.

Förutom risker kopplade till transportleder finns det även verksamheter där riskfyllda ämnen lagras och hanteras. Bensinstationer återfinns utspridda inom samtliga delar av kommunens tätort men med ett större antal samlade kring Jakobsberg. Utöver dessa finns det ett flertal övriga verksamheter som hanterar och lagrar en större mängd riskfyllda ämnen.

Försvarsmaktens historiska verksamhet på gamla Järva skjutfält har bidragit till förekomst av militära lämningar i mark och vatten. Vissa åtgärder eller händelser, som till exempel markarbeten och brand, kan därför medföra ammunitionsrelaterad risk. Kommunen arbetar med att, i visst samarbete med Försvarsmakten, kartlägga och konsekvensbedöma riskerna.

Den fysiska planeringen behöver säkerställa att en acceptabel risknivå kan uppnås i närhet till transportleder för farligt gods eller verksamheter som medför förhöjd risknivå. Vid exploatering inom 150 meter från transportväg för farligt gods ska en riskanalys genomföras och länsstyrelsens rekommendationer kring riskhanteringsavstånd eftersträvas. Byggnation får endast ske med ett säkerhetsavstånd av 25 meter från primära transportleder. De primära transportlederna i Järfälla består av E18, Mälarbanan och Rotebroleden. Behovet av sekundära transportleder bör kontinuerligt ses över och dessa avklassificeras vid behov.

Från bensinstationer ska ett avstånd på 100m till närmsta bostad eftersträvas i syfte att minimera både direkt olycksrisk samt andra störningar såsom lukt. För andra verksamheter som hanterar riskfyllda ämnen utreds lämpliga skyddsavstånd individuellt.

Karta över risk

Markföroreningar

Förorenade områden är platser som riskerar att skada eller skapa olägenhet för miljön eller människors hälsa. De verksamheter som kan ha orsakat föroreningen är av olika karaktär, i Järfälla består dessa av en stor mängd före detta handelsträdgårdar, industrier samt försvarets verksamhet. Det kan röra sig om mark- eller vattenområden, sediment, grundvatten, byggnader och anläggningar. Genom länsstyrelsens inventering har många av de misstänkt förorenade områdena identifierats och riskklassats på en skala från ett till fyra, där lägre siffra innebär större risk. Identifieringen av misstänkt förorenade områden är ett ständigt pågående arbete, i kommunen finns strax över 400 potentiellt förorenade områden varav en stor del är belägna inom den bebyggda miljön. Flera av dessa områden har undersökts och föroreningar har konstaterats i mark eller grundvatten, vissa av dessa har därefter sanerats ner till olika nivåer beroende på platsens markanvändning. Detta redovisas som åtgärder i kartlager för förorenade områden. Information om alla potentiellt förorenade områden finns tillgänglig från länsstyrelsen.

I ett förändrat klimat finns det en ökad risk för spridning av föroreningar. Detta kan ske genom att förorenade områden överlappar områden som översvämmas vid extrema regn och stora flöden i vattendrag eller vid skred innehållande förorenad jord. Den fysiska planeringen behöver säkerställa att inga oacceptabla halter av föroreningar finns inom den markanvändning som avses. Naturvårdsverkets generella riktvärden behöver tillämpas och platsspecifika riktvärden tas fram vid behov. Förorenade områden på kommunal mark ska saneras till lämpliga nivåer för markens användning, områden som utgör miljöer där barn vistas samt områden med störst risk för spridning till människa eller miljö bör prioriteras för efterbehandling. Detta gäller särskilt områden med akuta miljö- och hälsorisker, områden med misstanke om större mängder föroreningar eller där skyddsvärda mark- och vattenområden riskerar att påverkas negativt. Det är även prioriterat att åtgärda förorenade områden med stor risk för spridning av föroreningar, såsom områden som även riskerar att översvämmas. Områden som inte är på kommunal mark efterbehandlas av respektive verksamhetsutövare eller fastighetsägare.

Karta över förorenad mark

Radon

Grundämnena uran och radium återfinns i varierande halter i alla bergarter och därmed också i jordarter. När dessa sönderfaller bildas radon som riskerar att ånga upp i byggnader beroende på byggnadernas utformning och ventilationssystem. I kommunen varierar risken för radon. Flygmätningar från Sveriges geologiska undersökning indikerar högst risk för förekomst inom Jakobsberg och Kallhäll. Vid framtagande av detaljplaner behöver risken för markradon beaktas och vid behov utredas.

Frisk luft

Enligt översiktliga luftföroreningskartor från Stockholms luft- och bulleranalys står luftkvaliteten i kommunen i direkt koppling till avståndet från E18. I anslutning till motorvägen överskrids miljökvalitetsnormer för både större partiklar (PM10) och kvävedioxider (NO2) för att sedan snabbt avta till nivåer understigande preciserade halter för miljökvalitetsmålet för frisk luft. Analyserna är dock grova och det saknas hänsyn till effekter av luftomblandning vid till exempel byggnader samt speciella topografiska förhållanden. Framtida förhållanden tas inte heller i beaktning, såsom utbyggnad av Förbifart Stockholm söder om kommungränsen. Områden som ligger invid Förbifartens tunnelmynningar kommer förmodligen exponeras för ökade halter av partiklar eftersom tunneltrafikens partikelhalter kommer skjutsas ut på dessa platser.

Den fysiska planeringen behöver ta hänsyn till miljökvalitetsnormer för luft och värden understigande miljökvalitetsmålet för frisk luft eftersträvas. Där markanvändning för stadigvarande vistelse planeras i närhet till stora föroreningskällor bör luftkvalitetsutredningar tas fram. Områden utformade för barns vistelse såsom förskolor, lekplatser och parker lokaliseras med särskild hänsyn till platsens luftkvalitet. I samband med plan- och byggprojekt beaktas i första hand en god lokalisering utifrån områdets närhet till föroreningskällor och i andra hand ses möjligheter till utformning av den bebyggda miljön samt åtgärder inom denna över. Ekosystemtjänster från grönytor utformas för att främja luftrening i tätbebyggd miljö, till exempel genom stadsträd. Detta är särskilt viktigt att beakta vid gator som bedöms medföra mycket trafik.

Elektromagnetiska fält

För att undvika eventuella hälsorisker kopplade till magnetfält bör nya bostäder, skolor och förskolor inte placeras nära anläggningar med förhöjda magnetfält och nya kraftledningar och elektriska anläggningar bör utformas och förläggas så att exponeringen för magnetfält begränsas. Magnetfält på platser där personer vistas mer än tillfälligt, såsom vid bostäder eller skolor, bör av försiktighetsprincip eftersträva att understiga 0,4 μT. Nya kraftledningar och elektriska anläggningar bör utformas och förläggas så att exponeringen för magnetfält begränsas.

Djurhållning

I Järfälla förekommer djurhållning spritt över kommunen. Stall finns vid Säby gård och även vid Rocksta gård, Nedre Bredgården, Molnsättra och Uddnäs gård finns hästar. Nötkreatur går på lösdrift med ligghall i södra delen av Västra Järvafältet och det finns även en kobesättning stallad vid Bögs gård i Sollentuna som betar marker i kommunen. Vid Görvälns gård finns i huvudsak får. Hästar, får, getter och kaniner finns också vid Kallhälls 4H-gård. Djurhållning kan vara besvärligt för allergiker och i enskilda fall kan djurhållningen innebära risk för olägenheter i form av lukt, flugor och buller.

Klimatrelaterade risker

I ett förändrat klimat förväntas extremväder bli både vanligare och mer intensivt. Detta omfattar både ökade regnmängder med risker för skyfallsregn och längre perioder av värmebölja. I framtiden
förväntas även torrperioder bli längre under delar av året, vilket kan medföra större variationer i grundvattennivåer. Sammantaget ökar de klimatrelaterade riskerna kopplade till översvämningar, ras, skred och erosion samt värmestress.

I kommunen finns det områden där klimatrelaterad risk överlappar med bebyggelsemiljön. Det finns även områden där flera risker överlappar varandra. För att säkerställa att den klimatrelaterade risken i kommunen minskar behöver åtgärder genomföras både vid ny exploatering och planläggning samt inom den befintliga bebyggda miljön. Som stöd för detta arbete har kommunen även en Klimatanpassningsplan samt en Översvämningsplan.

Ras- och skred

I ett förändrat klimat förväntas både perioder med mer nederbörd och fler dagar av torka, båda dessa ökar risken för ras, skred och erosion. Karteringar inom kommunen visar att det finns ett flertal områden i kommunen som berörs av en befintlig förhöjd risk sett till jordart, marklutning och översvämningsrisk. Sammanhängande riskområden återfinns längs med kommunens vattendrag, främst längs med Bällstaån, samt inom vissa områden bestående av lerjord. Naturliga erosionsprocesser pågår ständigt och på sikt kan dessa orsaka skred eller ras. Dessa processer kan dessutom påskyndas genom mänskliga ingrepp. I slänter mot vattendrag finns en naturlig jämvikt som riskerar att rubbas vid ingrepp såsom tunga byggnationer intill släntkrön eller minskat mothåll vid släntfot vid erosion. Jorden kan även få en försämrad hållfasthet vid förändringar av grundvattennivåer till följd av ingrepp och förändrad markanvändning.

Kommunen har ett ansvar att hantera ras- och skredrisk vid planering av ny bebyggelse samt att bidra med övergripande kunskap om kommunens förutsättningar. Riskområden för ras- och skred som redovisas i översiktsplanen är viktiga att beakta i planeringen, särskilt i närhet till vattendrag där markförstärkningar medför en negativ påverkan på vattenmiljöer eller där översvämningsrisk kan medföra ökad skredrisk. Utanför kommunens mark har den enskilde fastighetsägaren ett ansvar för skydd av sin egendom. Stabilitetsutredningar bör tas fram för bebyggelse eller infrastruktur inom kommunägd mark där det finns konstaterad eller befarad hög risk för ras och skred. Åtgärder inom kommunens mark har möjlighet att förbättra situationen även för närliggande privata fastigheter.

Den fysiska planeringen behöver säkerställa att tillkommande bebyggelse inte medför någon ökad risk för befintlig bebyggd miljö vad gäller ras, skred och erosion samt att befintliga risker upphör inom planområdet. Detta utreds genom geotekniska undersökningar i planskedet. Inom sammanhängande områden som på kommunövergripande nivå bedömts ha en hög risk behöver detaljerade stabilitetsutredningar genomföras för detaljplanen, utredningsområdet kan behöva sträcka sig utanför det tilltänkta planområdet för att säkerställa planens lämplighet. Förutom hänsyn till jordart och marklutning beaktas även risk för grundvattensänkning och översvämning vid behov.

Då det för många områden i kommunen saknas geotekniskt underlag finns det en risk att outbyggda byggrätter i äldre detaljplaner kan vara olämpliga. Inom större sammanhängande riskområden kan dessa behöva ses över.

Karta över klimatrelaterad risk

Karta över ras, skred och erosion

Översvämningar

Översvämningar sker redan idag, men förväntas bli både större och ske oftare i ett förändrat klimat. Översvämningar i den bebyggda miljön kan leda till allvarliga konsekvenser för byggnader, framkomlighet och samhällsviktig verksamhet. Naturen kan hantera större vattenmängder utan att något kommer till skada, men när översvämningar krockar med bebyggelse kan de direkta och indirekta konsekvenserna bli avsevärda. Klimatförändringar kommer medföra större översvämningsrisker till följd av ökad frekvens och intensitet av skyfall, högre flöden i vattendrag och stigande vattennivåer. Därmed kan klimatförändringarna orsaka ännu större konsekvenser. Fysiska planeringen behöver säkerställa att hänsyn tas klimatanpassade regn genom användande av en klimatfaktor, ett värde som används för att ta höjd för att framtidens regnmängder förväntas bli större.

Vid ett 100-årsregn uppstår översvämningar utspridda inom hela den bebyggda miljön i kommunen. Det är i lågpunkter i landskapet, speciellt längs med vattendrag som stora översvämningsdjup uppstår. För att minska påverkan på bebyggelse vid översvämning till följd av skyfall behövs ytor för tillkommande åtgärder i form av riskreducerande skyfallsstrukturer. Strukturerna kan bestå av skyfallsytor och skyfallsleder, eller höjning av vissa vägar.

Översvämningar kan även uppstå när långvarig nederbörd medför stora mängder vatten och höga nivåer i sjöar och vattendrag. Eftersom det rör sig om stora vattenvolymer som breder ut sig från själva sjöarna och vattendragen går det inte att hantera översvämningsvattnet på andra ställen. Det är därför angeläget att de befintliga översvämningsytorna längs vattendrag även fortsättningsvis kan ta hand om de naturliga översvämningarna och att byggnader och anläggningar undviks inom dessa ytor.

Den fysiska planeringen behöver säkerställa att ny bebyggelse inte tar skada eller medför skada vid ett klimatanpassat 100-årsregn, samt att den inte ökar översvämningsriskerna någon annanstans.

Det behöver säkerställas att nödvändiga befintliga strukturer inte planeras och byggs bort och med fördel kan dessa reserveras i plankarta genom planbestämmelser. Samhällsviktiga verksamheter av större vikt, såsom sjukhus, behöver klara av ett klimatanpassat 1000-årsregn. Även framkomlighet på vägar behöver säkerställas. Sammanhängande bebyggelse placeras ovanför beräknade högsta nivåer för sjöar och vattendrag. Beräknad högsta nivå för Mälaren är 2,7 meter. Bebyggd miljö behöver anpassas och överssvämningsstrukturer tillkomma, så att översvämningar inte orsakar stora konsekvenser, framförallt i fråga om samhällsviktiga verksamheter och framkomlighet på större vägar. Det finns vägar som idag kan vara svårframkomliga vid kraftiga regn och skyfall, exempelvis delar av Enköpingsvägen och Mälarvägen som är strategiskt viktiga. Alternativa omledningsvägar finns i flera fall tillgängliga men för vissa vägar saknas möjlighet till omledning. Översvämningsrisker behöver beaktas i efterföljande planering genom de anpassningar och strukturer som föreslås för översvämningshantering, såsom behov av höjning av väg.

Karta som visar översvämningar vid beräknat högsta flöde

Karta över förutsättningar för översvämningshantering

Karta över påverkan på objekt vid översvämning, uppdelat på framkomlighet på vägar och påverkan på samhällsviktig verksamhet. Analysen gäller både för skyfall och beräknat högsta flöde

Karta över skyfallsstrukturer

Karta över skyfall

Karta över översvämningsytor vid höga nivåer i sjöar och vattendrag

Karta över beräknat högsta flöde

Värmestress

Värmeböljor förväntas bli både intensivare, mer långvariga och ske allt oftare i framtiden. Extremvärme och starkt förhöjda dagstemperaturer kan medföra en negativ påverkan på hälsan, särskilt vad gäller sårbara grupper som har försämrade möjligheter till svalka eller påverkas särskilt starkt av värmestress. Inom den bebyggda miljön finns det identifierade områden med påtaglig risk för värmestress sett till bebyggelsens täthet och mängden grönyta. Krontäckningsgraden varierar även stort mellan olika kommundelar.

Den fysiska planeringen behöver säkerställa att höga temperaturer och risker för värmestress minimeras. Detta omfattar tillskapande och bevarande av skuggande vegetation, anpassningar av bebyggelse och arkitektur samt tillgänglighet till svalka. För sårbara grupper behöver särskild hänsyn tas till risk för värmestress. Verktyg för beräkning av grönytefaktor kan användas för styrning och vägledning i den fysiska planeringen.

Kartor över värmestress i relation till trädtäckning

Skogsbrandsrisk

I ett varmare klimat kommer brandrisksäsongen starta tidigare och sluta senare. Samtidigt förväntas också perioder med hög brandrisk när det är torrt i skog och mark förekomma oftare. Östersjölandskapen där Järfälla ingår har i dagens klimat de längsta högriskperioderna och detta mönster förväntas kvarstå i framtiden. En kartläggning har tagits fram för skogsbrandsrisken i Järfälla vilket visar på högre risker i våra stora sammanhängande naturområden. Hänsyn till detta är viktigt för drift och skötsel av våra naturområden samt lokalisering och utformning av målpunkter såsom grillplatser.

Karta över risk för skogsbrand

Kulturmiljö

Begreppet kulturmiljö omfattar hela den av människan påverkade fysiska miljön, och enligt kulturmiljölagen delar vi alla ansvaret för att skydda och vårda den. Planläggning ska alltid ske med hänsyn till kulturvärden, och i Järfälla finns många kulturmiljöer att ta hänsyn till och bevara. Kulturmiljöerna gör det möjligt att följa Järfällas utveckling från forntid till nutid och lyfter de olika karaktärer som finns runtom i kommunen.

Järfällas kulturmiljöer

Järfällas kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader har en stor spännvidd historiskt, geografiskt, estetiskt, socialt och funktionsmässigt. I Järfälla finns alltså många olika typer av kulturmiljöer som behöver beaktas i den fysiska planeringen. Arkeologiska utredningar och kulturmiljöinventeringar genomförs vid behov för att säkerställa tillräcklig hänsyn.

Sammanhängande kulturlandskap

Utanför tätorten präglas Järfälla av stora sammanhängande kulturlandskap. Den omväxlande karaktären och variationen mellan äldre bebyggelse, öppna marker, beteshagar och skogspartier gör kulturlandskapen till uppskattade besöksmål för Järfällaborna.

Görvälnområdet i kommunens västra delar är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6§ MB. Motiveringen till riksintresset är herrgårdslandskapet och farleds- och kommunikationsmiljön med rötter i medeltidens stormannabygd som visar på landsvägarnas och Mälarens betydelse som farled mot Sigtuna och Uppsala och som vattenväg till Stockholm. Kulturlandskapet är dock större än riksintresseområdet och sträcker sig från Henriksdal i söder till Slammertorp i norr.

I kommunens östra delar finns Järvafältets sammanhängande kulturlandskap. Områdena söder och sydöst om Säbysjön erbjöd redan under förhistorisk tid goda förutsättningar för bosättning och bebyggelsekontinuiteten fortsätter sedan via järnålder och medeltid in i nyare tid. Vid Ängsjö, Horsgärdet/Uddnäs och Ormbacka finns också äldre kulturlandskap bevarade.

Småhusmiljöer

Småhusbebyggelse från olika årtionden präglar stora delar av Järfälla, och vissa av dessa områden är särskilt värdefulla som representanter för sin tid. Det gäller exempelvis Fölvägen och Dressyrvägen i Jakobsberg som båda är väl bevarande områden uppförda av Widmark och Platzer, och området kring Skulpturvägen i Viksjö som är ett exempel på mer påkostad miljonprogramsbebyggelse.

Skyddet av de kulturhistoriskt värdefulla småhusområdena varierar inom kommunen, vissa har begränsningar i detaljplan som skyddar mot förvanskning och/eller rivning, medan andra miljöer löper större risk att förändras. Alla omfattas dock av det generella skyddet i plan- och bygglagen som konstaterar att hänsyn ska tas till kulturvärden vid planläggning och bygglov.

Verksamhetsområden

Verksamheter av olika slag har satt sin prägel på både landskap och bebyggelse inom kommunen. Det gäller exempelvis industrilandskapet Bolinders i Kallhäll, där den bevarade industribebyggelsen är mycket karaktärsskapande för området, och de kvarvarande flottiljbyggnaderna inom Barkarbyfältet.

I takt med att kommunen växer och industrins behov förändras finns det stort intresse av att omvandla industri- och verksamhetsområden till stadsdelar med funktionsblandad bebyggelse, grönska och mötesplatser. En sådan utveckling har redan skett i Bolinder strand och på Barkarbyfältet, och under kommande decennier kommer Veddesta att omvandlas. På sikt kan även andra industriområden i Kallhäll bli aktuella för andra användningar. Då är det viktigt att inventera områdets kulturmiljövärden och om möjligt bevara värdefulla byggnader och strukturer och inkorporera i den nya stadsdelen.

Kulturmiljöprogram

För att tydliggöra vilka områden som har höga kulturmiljövärden kan myndigheter och kommuner peka ut miljöer och objekt som behöver beaktas särskilt. Järfälla kommun har ett kulturmiljöprogram där kommunens kulturhistoriskt värdefulla miljöer och objekt listas. Kulturmiljöprogrammet är ett viktigt styrdokument som underlättar för alla som bor och verkar i Järfälla att värna kulturmiljön.

För att avgöra vilka byggnader och miljöer som är kulturhistoriskt värdefulla använder kommunen urvalskriterier som tagits fram av Riksantikvarieämbetet. De utgår ifrån tre övergripande värden; dokumentvärde, upplevelsevärde och förstärkande värden. Dokumentvärde innebär att en miljö eller byggnad ska kunna förmedla kunskap om sin egen tid, exempelvis byggnadstradition eller samhällshistoria. Upplevelsevärden kan vara exempelvis konstnärligt värde eller identitetsvärde. Förstärkande värden är exempelvis äkthet, kvalitet och tydlighet.

Karta över kulturmiljöer

Fornlämningar

Fornlämningar omfattas av ett starkt skydd i kulturmiljölagen. Alla arbeten som berör fornlämningar är tillståndspliktiga enligt 2 kap. kulturmiljölagen (1988:950) och ska samrådas med Länsstyrelsen. Till en fornlämning hör även ett markområde runt lämningen som har samma lagskydd. Detta område kallas fornlämningsområde och syftar till att skydda lämningen mot en alltför närgången exploatering.

Om det finns fornlämningar inom planområdet för en detaljplan kan länsstyrelsen besluta om att en arkeologisk utredning ska tas fram. Syftet med den är att fastställa om fornlämningar finns inom området. Om ytterligare arkeologiska insatser behövs bör länsstyrelsen upplysa exploatören om detta. Exempel på en sådan insats är en arkeologisk förundersökning som ytterligare kartlägger fornlämningens utbredning.

Kulturmiljölagens tredje kapitel innehåller även bestämmelser om skydd för byggnader. Byggnader och/eller bebyggelseområden, parker, trädgårdar eller andra anläggningar som har synnerligen högt kulturhistoriskt värde kan förklaras som byggnadsminnen av länsstyrelsen. I Järfälla är huvudbyggnaden på Görväln samt Säby gård byggnadsminnen. För Säbys del omfattar byggnadsminnet inte bara huvudbyggnad och flyglar utan också stall, magasin och allé. Det är länsstyrelsen som lämnar tillstånd till eventuella förändringar av byggnadsminnen.

Karta över fornlämningar

Miljökvalitetsnormer för vatten

I miljöbalken ingår bland annat bestämmelser om miljökvalitets- normer för vatten. Detta är ett rättsligt verktyg som uttrycker den kvalitet som ytvatten och grundvatten ska ha vid en viss tidpunkt. Huvudregeln är att alla sjöar och vattendrag med miljökvalitetsnormer ska ha minst god status. Statusen får inte försämras.

I Järfälla finns det i nuläget fyra vattenförekomster med bestämda miljökvalitetsnormer, i framtiden kan dock fler tillkomma. Vattenförekomsterna är Bällstaån, Igelbäcken (inklusive Säbysjön), Mälaren-Görväln och Mälaren-Skarven. Ingen av vattenförekomsterna uppnår god ekologisk eller kemisk status. Övriga vattendrag och sjöar i kommunen har indirekt en koppling till vattenförekomsterna med miljökvalitetsnormer då de utgörs av delflöden eller rinner till dessa. Därför behöver god status också uppnås i dessa för att miljökvalitetsnormerna ska kunna uppnås, vilket även är i linje med Miljöplanen och Vattenplanen. För att säkerställa att vattenförekomsterna uppnår god ekologisk och kemisk status finns det behov av att både minska andelen förorenande ämnen som når vattenförekomsterna och tillrinnande vattendrag, samt att återställa vattenmiljöer till en mer naturlig form. För att uppnå detta behöver även åtgärder ske i vattendrag och sjöar som inte har miljökvalitetsnormer.

Tabell över vattenförekomster med miljökvalitetsnormer inom Järfälla samt tillhörande status och kvalitetskrav

Planläggning och exploatering behöver i många fall i sin dagvattenhantering säkerställa mer än bara en ”icke försämring” av vattenkvaliteten för att säkerställa att en god vattenkvalitet ska kunna uppnås. Detta innebär ett behov av att förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningsbelastningen från planområdet, speciellt för områden som idag har en befintlig bebyggelse som bidrar med hög föroreningstillförsel. Ju högre föroreningsbelastningen från ett område är idag, desto mer behöver framtida planläggning och exploatering minska belastningen. Detta eftersom det är den nuvarande markanvändningen som orsakar det befintliga reningsbehovet. Detta är särskilt viktigt att ta hänsyn till inom den regionala stadskärnan, som berör stora delar av Bällstaåns avrinningsområde.

För att uppnå god ekologisk status behöver det vid planläggning och exploatering säkerställas att ytor finns för att vattendragen ska kunna ha en naturlig utformning och att vattendragets närområde inte tas i anspråk.

Jordbruksmark

Jordbruksmarken är en betydelsefull resurs som behöver beaktas vid utveckling i kommunen. I och med att klimatet förändras bedöms jordbruksmark och möjligheten till ökad självförsörjning få en allt större betydelse i framtiden.

Jordbruksmark är områden som används, eller nyligen har använts för åkerbruk, bete med tamdjur eller ängsbruk. Jordbruksmarken i kommunen är av varierande storlek, kvalitet och brukningsvärde. En större andel av jordbruksmarken återfinns inom kommunens grönområden och naturreservat, men en mindre del jordbruksmark återfinns dock i miljöer där bebyggelse kan prövas.

Ianspråktagande av jordbruksmark får endast ske om det finns ett väsentligt samhällsintresse för ianspråktagandet. Samhällsintresset kan till exempel bestå av bostadsbyggande, utveckling av arbetsplatser i kollektivtrafiknära lägen eller utbyggnad av viktig teknisk infrastruktur. Skälet till detta är bland annat att minska omvärldsberoendet av livsmedel samt förbättra regionens och Sveriges beredskap .

I samband med kommunens bebyggelseutveckling berörs en del av kommunens jordbruksmark av ianspråktagande för att möjliggöra bebyggelseutveckling, detta sker främst inom utbyggnaden av den regionala stadskärnan. Vid eventuellt ianspråktagande av jordbruksmark ska beslutsprocessen som illustreras på nästa sida användas för att ge stöd i avvägningarna. Utveckling behöver tillgodose ett väsentligt samhällsintresse som inte kan lösas genom ianspråktagande av mark på annan plats.

Översiktsplanens förslag till mark- och vattenanvändning gör anspråk på jordbruksmark i områdena Barkarby och Kolboda. Ett separat underlag för jordbruksmark, Analys av Jordbruksmark, har tagits fram. Där finns alternativa bebyggelseutvecklingar beskrivna samt motivering till ianspråktagande.

Karta över jordbruksmark

I Barkarbys östra delar sker den största exploateringen av jordbruksmark i kommunen. Jordbruksmarken består av betesmark och åkermark vars brukningsvärde varierar. Kommunen anser att ianspråktagande av jordbruksmark i detta fall uppfyller flera väsentliga samhällsintressen i enlighet med förarbeten till naturresurslagen (1985/84:3). Utvecklingen av den regionala stadskärnan bidrar till behov av bostadsförsörjning i en regional kontext, där bostadsutvecklingen sker kollektivtrafiknära. Utöver detta sker bostadsförsörjningen i närhet till både befintliga och framtida arbetsplatser inom regionkärnan. Vid sidan om ianspråktagande av möjlig jordbruksmark för bostäder och arbetsplatser planerar kommunen även att använda marken för att till skapa parker och platser för idrottsändamål i syfte att säkerställa viktiga rekreationsintressen och åtgärda en framtida utbudsbrist för dessa funktioner i närområdet. Områden för idrott och rekreation utgör då en nödvändig helhet för kommunen som kompletterar föreslagen utveckling av idrott vid Andebodavägen. Ianspråktagandet är i linje med en långsiktig hållbar utveckling och förutsättningarna för att uppnå flera av de internationella hållbarhetsmålen såsom hållbara städer och samhällen. Inte minst då en omfattande bostadsutveckling sker med mycket god tillgänglighet till kollektivtrafik.

I Kolboda ianspråktas ett mindre område av åkermark med normalt brukningsvärde. Kommunen anser att ianspråktagande av jordbruksmark i detta fall uppfyller väsentliga samhällsintressen i enlighet med förarbeten till naturresurslagen (1985/84:3), i detta fall sett till lokalisering av arbetsplatser i närhet till bostäder. Förutom det direkta närområdet bestående av till största delen småhus så är det relativt nära till både centrala Jakobsberg och delar av Kallhäll. Ianspråktagandet fyller även ett behov av att möjliggöra för service inom ett större närområde. Alternativa ytor för verksamheter i Kolboda har studerats. De alternativa ytorna är jämförbara med Kolboda men har inte bedömts vara lämpliga som verksamhetsmark.

Figur som visar beslutsprocessen för jordbruksmarksexploatering

Karta över ianspråktagen brukningsvärd jordbruksmark