Klimatrelaterade risker
I ett förändrat klimat förväntas extremväder bli både vanligare och mer intensivt. Detta omfattar både ökade regnmängder med risker för skyfallsregn och längre perioder av värmebölja. I framtiden
förväntas även torrperioder bli längre under delar av året, vilket kan medföra större variationer i grundvattennivåer. Sammantaget ökar de klimatrelaterade riskerna kopplade till översvämningar, ras, skred och erosion samt värmestress.
I kommunen finns det områden där klimatrelaterad risk överlappar med bebyggelsemiljön. Det finns även områden där flera risker överlappar varandra. För att säkerställa att den klimatrelaterade risken i kommunen minskar behöver åtgärder genomföras både vid ny exploatering och planläggning samt inom den befintliga bebyggda miljön. Som stöd för detta arbete har kommunen även en Klimatanpassningsplan samt en Översvämningsplan.
Ras- och skred
I ett förändrat klimat förväntas både perioder med mer nederbörd och fler dagar av torka, båda dessa ökar risken för ras, skred och erosion. Karteringar inom kommunen visar att det finns ett flertal områden i kommunen som berörs av en befintlig förhöjd risk sett till jordart, marklutning och översvämningsrisk. Sammanhängande riskområden återfinns längs med kommunens vattendrag, främst längs med Bällstaån, samt inom vissa områden bestående av lerjord. Naturliga erosionsprocesser pågår ständigt och på sikt kan dessa orsaka skred eller ras. Dessa processer kan dessutom påskyndas genom mänskliga ingrepp. I slänter mot vattendrag finns en naturlig jämvikt som riskerar att rubbas vid ingrepp såsom tunga byggnationer intill släntkrön eller minskat mothåll vid släntfot vid erosion. Jorden kan även få en försämrad hållfasthet vid förändringar av grundvattennivåer till följd av ingrepp och förändrad markanvändning.
Kommunen har ett ansvar att hantera ras- och skredrisk vid planering av ny bebyggelse samt att bidra med övergripande kunskap om kommunens förutsättningar. Riskområden för ras- och skred som redovisas i översiktsplanen är viktiga att beakta i planeringen, särskilt i närhet till vattendrag där markförstärkningar medför en negativ påverkan på vattenmiljöer eller där översvämningsrisk kan medföra ökad skredrisk. Utanför kommunens mark har den enskilde fastighetsägaren ett ansvar för skydd av sin egendom. Stabilitetsutredningar bör tas fram för bebyggelse eller infrastruktur inom kommunägd mark där det finns konstaterad eller befarad hög risk för ras och skred. Åtgärder inom kommunens mark har möjlighet att förbättra situationen även för närliggande privata fastigheter.
Den fysiska planeringen behöver säkerställa att tillkommande bebyggelse inte medför någon ökad risk för befintlig bebyggd miljö vad gäller ras, skred och erosion samt att befintliga risker upphör inom planområdet. Detta utreds genom geotekniska undersökningar i planskedet. Inom sammanhängande områden som på kommunövergripande nivå bedömts ha en hög risk behöver detaljerade stabilitetsutredningar genomföras för detaljplanen, utredningsområdet kan behöva sträcka sig utanför det tilltänkta planområdet för att säkerställa planens lämplighet. Förutom hänsyn till jordart och marklutning beaktas även risk för grundvattensänkning och översvämning vid behov.
Då det för många områden i kommunen saknas geotekniskt underlag finns det en risk att outbyggda byggrätter i äldre detaljplaner kan vara olämpliga. Inom större sammanhängande riskområden kan dessa behöva ses över.
Karta över klimatrelaterad risk
Karta över ras, skred och erosion
Översvämningar
Översvämningar sker redan idag, men förväntas bli både större och ske oftare i ett förändrat klimat. Översvämningar i den bebyggda miljön kan leda till allvarliga konsekvenser för byggnader, framkomlighet och samhällsviktig verksamhet. Naturen kan hantera större vattenmängder utan att något kommer till skada, men när översvämningar krockar med bebyggelse kan de direkta och indirekta konsekvenserna bli avsevärda. Klimatförändringar kommer medföra större översvämningsrisker till följd av ökad frekvens och intensitet av skyfall, högre flöden i vattendrag och stigande vattennivåer. Därmed kan klimatförändringarna orsaka ännu större konsekvenser. Fysiska planeringen behöver säkerställa att hänsyn tas klimatanpassade regn genom användande av en klimatfaktor, ett värde som används för att ta höjd för att framtidens regnmängder förväntas bli större.
Vid ett 100-årsregn uppstår översvämningar utspridda inom hela den bebyggda miljön i kommunen. Det är i lågpunkter i landskapet, speciellt längs med vattendrag som stora översvämningsdjup uppstår. För att minska påverkan på bebyggelse vid översvämning till följd av skyfall behövs ytor för tillkommande åtgärder i form av riskreducerande skyfallsstrukturer. Strukturerna kan bestå av skyfallsytor och skyfallsleder, eller höjning av vissa vägar.
Översvämningar kan även uppstå när långvarig nederbörd medför stora mängder vatten och höga nivåer i sjöar och vattendrag. Eftersom det rör sig om stora vattenvolymer som breder ut sig från själva sjöarna och vattendragen går det inte att hantera översvämningsvattnet på andra ställen. Det är därför angeläget att de befintliga översvämningsytorna längs vattendrag även fortsättningsvis kan ta hand om de naturliga översvämningarna och att byggnader och anläggningar undviks inom dessa ytor.
Den fysiska planeringen behöver säkerställa att ny bebyggelse inte tar skada eller medför skada vid ett klimatanpassat 100-årsregn, samt att den inte ökar översvämningsriskerna någon annanstans.
Det behöver säkerställas att nödvändiga befintliga strukturer inte planeras och byggs bort och med fördel kan dessa reserveras i plankarta genom planbestämmelser. Samhällsviktiga verksamheter av större vikt, såsom sjukhus, behöver klara av ett klimatanpassat 1000-årsregn. Även framkomlighet på vägar behöver säkerställas. Sammanhängande bebyggelse placeras ovanför beräknade högsta nivåer för sjöar och vattendrag. Beräknad högsta nivå för Mälaren är 2,7 meter. Bebyggd miljö behöver anpassas och överssvämningsstrukturer tillkomma, så att översvämningar inte orsakar stora konsekvenser, framförallt i fråga om samhällsviktiga verksamheter och framkomlighet på större vägar. Det finns vägar som idag kan vara svårframkomliga vid kraftiga regn och skyfall, exempelvis delar av Enköpingsvägen och Mälarvägen som är strategiskt viktiga. Alternativa omledningsvägar finns i flera fall tillgängliga men för vissa vägar saknas möjlighet till omledning. Översvämningsrisker behöver beaktas i efterföljande planering genom de anpassningar och strukturer som föreslås för översvämningshantering, såsom behov av höjning av väg.
Karta som visar översvämningar vid beräknat högsta flöde
Karta över förutsättningar för översvämningshantering
Karta över påverkan på objekt vid översvämning, uppdelat på framkomlighet på vägar och påverkan på samhällsviktig verksamhet. Analysen gäller både för skyfall och beräknat högsta flöde
Karta över skyfallsstrukturer
Karta över skyfall
Karta över översvämningsytor vid höga nivåer i sjöar och vattendrag
Karta över beräknat högsta flöde
Värmestress
Värmeböljor förväntas bli både intensivare, mer långvariga och ske allt oftare i framtiden. Extremvärme och starkt förhöjda dagstemperaturer kan medföra en negativ påverkan på hälsan, särskilt vad gäller sårbara grupper som har försämrade möjligheter till svalka eller påverkas särskilt starkt av värmestress. Inom den bebyggda miljön finns det identifierade områden med påtaglig risk för värmestress sett till bebyggelsens täthet och mängden grönyta. Krontäckningsgraden varierar även stort mellan olika kommundelar.
Den fysiska planeringen behöver säkerställa att höga temperaturer och risker för värmestress minimeras. Detta omfattar tillskapande och bevarande av skuggande vegetation, anpassningar av bebyggelse och arkitektur samt tillgänglighet till svalka. För sårbara grupper behöver särskild hänsyn tas till risk för värmestress. Verktyg för beräkning av grönytefaktor kan användas för styrning och vägledning i den fysiska planeringen.
Kartor över värmestress i relation till trädtäckning
Skogsbrandsrisk
I ett varmare klimat kommer brandrisksäsongen starta tidigare och sluta senare. Samtidigt förväntas också perioder med hög brandrisk när det är torrt i skog och mark förekomma oftare. Östersjölandskapen där Järfälla ingår har i dagens klimat de längsta högriskperioderna och detta mönster förväntas kvarstå i framtiden. En kartläggning har tagits fram för skogsbrandsrisken i Järfälla vilket visar på högre risker i våra stora sammanhängande naturområden. Hänsyn till detta är viktigt för drift och skötsel av våra naturområden samt lokalisering och utformning av målpunkter såsom grillplatser.
Karta över risk för skogsbrand