Kulturmiljö

Begreppet kulturmiljö omfattar hela den av människan påverkade fysiska miljön, och enligt kulturmiljölagen delar vi alla ansvaret för att skydda och vårda den. Planläggning ska alltid ske med hänsyn till kulturvärden, och i Järfälla finns många kulturmiljöer att ta hänsyn till och bevara. Kulturmiljöerna gör det möjligt att följa Järfällas utveckling från forntid till nutid och lyfter de olika karaktärer som finns runtom i kommunen.

Järfällas kulturmiljöer

Järfällas kulturhistoriskt värdefulla miljöer och byggnader har en stor spännvidd historiskt, geografiskt, estetiskt, socialt och funktionsmässigt. I Järfälla finns alltså många olika typer av kulturmiljöer som behöver beaktas i den fysiska planeringen. Arkeologiska utredningar och kulturmiljöinventeringar genomförs vid behov för att säkerställa tillräcklig hänsyn.

Sammanhängande kulturlandskap

Utanför tätorten präglas Järfälla av stora sammanhängande kulturlandskap. Den omväxlande karaktären och variationen mellan äldre bebyggelse, öppna marker, beteshagar och skogspartier gör kulturlandskapen till uppskattade besöksmål för Järfällaborna.

Görvälnområdet i kommunens västra delar är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6§ MB. Motiveringen till riksintresset är herrgårdslandskapet och farleds- och kommunikationsmiljön med rötter i medeltidens stormannabygd som visar på landsvägarnas och Mälarens betydelse som farled mot Sigtuna och Uppsala och som vattenväg till Stockholm. Kulturlandskapet är dock större än riksintresseområdet och sträcker sig från Henriksdal i söder till Slammertorp i norr.

I kommunens östra delar finns Järvafältets sammanhängande kulturlandskap. Områdena söder och sydöst om Säbysjön erbjöd redan under förhistorisk tid goda förutsättningar för bosättning och bebyggelsekontinuiteten fortsätter sedan via järnålder och medeltid in i nyare tid. Vid Ängsjö, Horsgärdet/Uddnäs och Ormbacka finns också äldre kulturlandskap bevarade.

Småhusmiljöer

Småhusbebyggelse från olika årtionden präglar stora delar av Järfälla, och vissa av dessa områden är särskilt värdefulla som representanter för sin tid. Det gäller exempelvis Fölvägen och Dressyrvägen i Jakobsberg som båda är väl bevarande områden uppförda av Widmark och Platzer, och området kring Skulpturvägen i Viksjö som är ett exempel på mer påkostad miljonprogramsbebyggelse.

Skyddet av de kulturhistoriskt värdefulla småhusområdena varierar inom kommunen, vissa har begränsningar i detaljplan som skyddar mot förvanskning och/eller rivning, medan andra miljöer löper större risk att förändras. Alla omfattas dock av det generella skyddet i plan- och bygglagen som konstaterar att hänsyn ska tas till kulturvärden vid planläggning och bygglov.

Verksamhetsområden

Verksamheter av olika slag har satt sin prägel på både landskap och bebyggelse inom kommunen. Det gäller exempelvis industrilandskapet Bolinders i Kallhäll, där den bevarade industribebyggelsen är mycket karaktärsskapande för området, och de kvarvarande flottiljbyggnaderna inom Barkarbyfältet.

I takt med att kommunen växer och industrins behov förändras finns det stort intresse av att omvandla industri- och verksamhetsområden till stadsdelar med funktionsblandad bebyggelse, grönska och mötesplatser. En sådan utveckling har redan skett i Bolinder strand och på Barkarbyfältet, och under kommande decennier kommer Veddesta att omvandlas. På sikt kan även andra industriområden i Kallhäll bli aktuella för andra användningar. Då är det viktigt att inventera områdets kulturmiljövärden och om möjligt bevara värdefulla byggnader och strukturer och inkorporera i den nya stadsdelen.

Kulturmiljöprogram

För att tydliggöra vilka områden som har höga kulturmiljövärden kan myndigheter och kommuner peka ut miljöer och objekt som behöver beaktas särskilt. Järfälla kommun har ett kulturmiljöprogram där kommunens kulturhistoriskt värdefulla miljöer och objekt listas. Kulturmiljöprogrammet är ett viktigt styrdokument som underlättar för alla som bor och verkar i Järfälla att värna kulturmiljön.

För att avgöra vilka byggnader och miljöer som är kulturhistoriskt värdefulla använder kommunen urvalskriterier som tagits fram av Riksantikvarieämbetet. De utgår ifrån tre övergripande värden; dokumentvärde, upplevelsevärde och förstärkande värden. Dokumentvärde innebär att en miljö eller byggnad ska kunna förmedla kunskap om sin egen tid, exempelvis byggnadstradition eller samhällshistoria. Upplevelsevärden kan vara exempelvis konstnärligt värde eller identitetsvärde. Förstärkande värden är exempelvis äkthet, kvalitet och tydlighet.