I detta avsnitt beskrivs hur kommunen arbetar för att nå översiktsplanens mål. Genomförandet av översiktsplanen består både av efterföljande planering och utveckling samt av arbetet med att kontinuerligt se till att översiktsplanen hålls aktuell. Genomförandet är beroende av många olika faktorer både inom och utanför kommunen, vilket beskrivs nedan.
Den 1 april 2020 ändrades vissa bestämmelser i plan- och bygglagen avseende översiktsplanering. Syftet med ändringarna var bland annat var att översiktsplaneringen ska bedrivas kontinuerligt, vara framåtsyftande och att översiktsplanen ska hållas aktuell. Att översiktsplaneringen bedrivs kontinuerligt är ett led i att se till att översiktsplanens mål och strategier genomsyrar kommunens samhällsplanering och att genomförandet går i linje med ambitionerna i översiktsplanen.
Det ska uppnås genom att kommunen tar fram och beslutar en planeringsstrategi som tar ställning till eventuella ändrade planeringsförutsättningar, vad kommunen ska fokusera på i översiktsplaneringen framåt samt om det finns delar av planen som behöver ändras. Planeringsstrategin ska antas senast två år efter varje ordinarie val, alltså den första halvan av respektive mandatperiod.
Uppföljning av översiktsplanen med eventuella tillägg, kommunens mål och budget samt länsstyrelsens underlag till kommunerna ska fungera som underlag till planeringsstrategin. Uppföljning av översiktsplanen ska genomföras årligen.
Översiktsplanens mål och utvecklingsinriktning är vägledande för efterföljande planering på mer detaljerad nivå. Områdesplaneringen innebär att ett större geografiskt område studeras med hjälp av exempelvis fördjupade översiktsplaner, planprogram eller strukturplaner. Dessa verktyg gör det möjligt att få en bra överblick över ett utvecklingsområdes förutsättningar, där behov av samhällsservice, krav på investering i teknisk infrastruktur och en övergripande genomförbarhet utreds. Det ger även goda förutsättningar att i ett tidigt skede ta hänsyn till socioekonomisk integration och trygghetsfrågor i olika områden.
Möjligheter till finansiering av olika behov är tätt sammankopplade med intäkter från planerad markförsäljning och exploatering. Områdesplaneringen möjliggör ett brett samarbete inom kommunen, där olika perspektiv blir belysta tidigt och där olika kompetenser kan samordna sitt arbete.
Följande områden som pekas ut för olika slags utveckling i översiktsplanen är lämpliga att studera närmare inför detaljplaneläggning:
Inom det pågående stora stadsutvecklingsprojektet för Barkarbystaden arbetar kommunen med att kontinuerligt se över och uppdatera områdesplaneringen utifrån nya förutsättningar. Ett liknande tillvägagångssätt är relevant att arbeta med även i kommande områdesplaneringar.
Kommunen har en planering på kortare sikt som styrs av ingångna avtal och gällande politiska mål och budget. På längre sikt utgör strukturplaner och detaljplaner ett ramverk där vägval för genomförande i tid och omfattning tas fram anpassat till framtida marknadsförutsättningar och kommunala strategier.
Kommunen har möjlighet att styra utvecklingen genom sitt markägarskap och genom planmonopolet, som innebär att kommunen har ansvar för att besluta om markens användning genom planläggning.
Kommunen har störst möjlighet att genomföra önskade förändringar på sin egen mark. Det innebär att strategiska markförvärv och fastighetsregleringar efter planläggning kan utgöra viktiga verktyg för att överföra mark till kommunen och säkerställa genomförandet av förändringar av särskilt samhällsintresse. När kommunen genomför markanvisningar för utbyggnad av kommunal mark kan hållbarhets- och kvalitetskriterier vara avgörande vid val av byggaktör. Det är viktigt att nå överenskommelser om kvalitet, genomförande och ansvarsgränser i tidigt skede.
En stor andel av de markområden som har utvecklingspotential eller behov av omställning till en mer hållbar markanvändning ägs av privata aktörer. I dessa områden krävs en kontinuerlig dialog med fastighetsägare och verksamma, för att kommunen tidigt ska kunna fånga upp behov av tillväxt eller omställning. Tydliga riktlinjer och avtal för utveckling av privat mark ger byggaktörer och fastighetsägare möjlighet att tidigt planera resurser för utveckling och genomförande. Kommunen kan vägleda fastighetsägare och verksamma att genomföra omställning och utveckling på ett hållbart sätt. Verktyg för social hållbarhet och grönytefaktor kan användas för att öka kunskapen och förståelse för sammanhang. Dialogen ska stärka värdet av utvecklingen på lång sikt för både fastighetsägaren och kommunen.
Andra offentliga aktörer som har anläggningar inom eller i anslutning till kommunen är också viktiga för genomförandet av översiktsplanen. Utveckling av anläggningar som till exempel Region Stockholm och Trafikverket äger får ofta stor påverkan på den fysiska planeringen.
De nationella, regionala och lokala energiinfrastrukturnäten kommer sannolikt att behöva förstärkas under kommande år, vilket innebär ianspråktagande av mark i kommunen. Utvecklingen beskrivs långsiktigt i ledningsägarnas nätutvecklingsplaner.Järfälla kommun kommer delta aktivt i kommande processer kring lokaliseringsanalyser och vägval. Våra grannkommuner är viktiga när det gäller att få till åtgärder som sträcker sig över kommungränsen. Det ställer krav på tidig dialog om samhällsnyttor, ansvar och kostnadsfördelning för att ge goda förutsättningar för ett effektivt genomförande.
De förändringsåtgärder som föreslås i översiktsplanen finansieras i normala fall med antingen exploaterings- eller investeringsmedel, men kan också finansieras med exempelvis statliga stöd, forskningsmedel, genom privata initiativ eller genom kommunal inlåning. Utveckling och förändring bör ske på ett ekonomiskt hållbart sätt, där utbyggnad av samhällsinfrastruktur och samhällsfastigheter också inkluderas. Om åtgärder leder till nyttor för både kommunal och privat mark är det viktigt att tidigt identifiera möjliga vägar till kostnadsdelning.
Som en del av Stockholmsförhandlingen delas kostnaden för utbyggnaden av tunnelbanan mellan staten, regionen och berörda kommuner. I Järfälla tillämpas medfinansiering, vilket innebär att alla exploatörer inom tunnelbanans influensområde förbinder sig bidra till kostnaden för tunnelbaneutbyggnaden.
Genomförandet av översiktsplanen sker även genom investeringar i åtgärder som inte är direkt kopplande till bebyggelseutveckling, såsom stärkande av ekosystemtjänster inom natur och vatten. Planering och prioritering av sådana åtgärder sker genom inom respektive förvaltnings ordinarie uppdrag och arbete, exempelvis vid genomförande av handlingsplaner eller åtgärdsprogram. För att dessa åtgärder och kommunens investeringar i ska ske med rätt åtgärd vid rätt tid och på rätt plats samordnas och prioriteras kommunens investeringsportfölj.
Översiktsplanens mål och strategier ska användas som vägledning för prioritering av utvecklingsprojekt och detaljplanering. Färdigställandet av tunnelbanans förlängning och utbyggnaden av kollektivtrafiknära bostäder i dess närområde genomsyrar översiktsplanens utvecklingsinriktning och har stor påverkan på prioritering och utbyggnadsordning i kommunen.
Översiktsplanen möjliggör en utbyggnad av bostäder som motsvarar en befolkningsökning på upp till cirka 40 000 invånare. En stor del av den bostadsutvecklingen inryms i Stockholmsförhandlingen, där kommunen har förbundit sig att bygga 14 000 nya bostäder inom tunnelbanans influensområde till år 2035. Samtidigt har omvärldsförhållanden stor inverkan på kommunens möjlighet att upprätthålla utvecklingen genom olika konjunkturer. Marknadens förutsättningar påverkar genomförandekraften och utbyggnadstakten.
Text