Utvecklingsinriktning

Bebyggelse

Järfällas bebyggelseutveckling koncentreras till kollektivtrafiknära lägen där det finns goda förutsättningar för bostäder, arbetsplatser och service. Sammantaget finns med stöd av översiktsplanen möjlighet att planera för bostäder som motsvarar en befolkningstillväxt på upp till cirka 40 000 nya invånare till år 2050. Utvecklingen sker i första hand på ianspråktagen mark, antingen genom förtätning i befintliga miljöer eller genom ny bebyggelse på det tidigare flygfältet.

Den regionala stadskärnan är tyngdpunkten för kommunens utveckling både idag och 2050. I stort sett hela stadskärnan är belägen inom tunnelbanans influensområde och utvecklas med en levande stadsmiljö som innehåller fler arbetstillfällen, utbildning, sjukvård, idrott, kultur och grönska. Nya bostäder lokaliseras på ett sätt som gör det möjligt att skapa långsiktigt hållbara livsmiljöer för barn med god ljudmiljö, ren luft och säkra trafikmiljöer som främjar deras rörelsefrihet.

För att den regionala stadskärnan ska kunna utvecklas till en attraktiv och sammanhållen stadsmiljö behöver barriäreffekten från de stora trafikleder som präglar Barkarby-Jakobsberg minskas. Därför föreslås tre sociala kopplingar som väntas bidra till att skapa en mer tillgänglig och sammanhängande stadskärna. Utöver kopplingarna kan även utveckling av bostäder, verksamheter och mötesplatser bidra till att överbrygga barriärerna och skapa en gemensam identitet.

Kallhäll och Viksjö, som utgör viktiga lokala centrum, utvecklas genom förtätning i samklang med befintlig bebyggelse samt ekologiska och sociala värden. Utvecklingen bidrar till att skapa bättre förutsättningar för kollektivtrafik, stärka de lokala centrumen och en ökad variation av bostäder. Här prioriteras även möjligheten till bättre kopplingar och genare stråk till kärnan i Jakobsberg och Barkarby. I Kallhäll bidrar förstärkt kollektivtrafiktillgång genom en södra uppgång från pendeltåget samt en ny bussförbindelse över järnvägen till att en mer omfattande bostadsutveckling blir möjlig, exempelvis kan en omvandling av Kallhälls industriområde bli aktuell.

En stor del av kommunens bostadsområden består av småhus som är attraktiva och efterfrågade. Viksjö och Skälby har en stark identitet som småhusområden som ska tas tillvara och utvecklas. För en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling ska ett bredare utbud av det marknära och ägda boendet möjliggöras i alla kommundelar. Två områden med större koncentration av ny småhusbebyggelse föreslås i Norra Jakobsberg, längs Passadvägen och vid Återvinningsvägen. Utöver de större utvecklingsområdena finns möjlighet till kompletteringar med småhus på många platser runt om i kommunen där det är lämpligt med hänsyn till platsens förutsättningar.

Natur och friluftsliv

Järfälla bevarar och stärker grönska av kommunal och regional betydelse genom att skydda natur och värna de gröna kilarna och de prioriterade landskapssambanden som sträcker sig mellan dem. Landskapssambanden innehåller gröna och blå värden som är viktiga spridningsvägar för växt- och djurliv samtidigt som de berikar park- och naturmiljöerna långt in i bebyggelsen. Grönskan bidrar till att skapa en robust kommun genom att stärka motståndskraften mot klimatförändringarnas konsekvenser. Entrépunkter till kommunens naturreservat stärks och genom det blir kommuninvånarnas tillgång bättre till friluftslivet, Mälaren och dess målpunkter.

Kommunikationer

Järfälla arbetar för förbättrade transportmöjligheter inom kommunen och regionalt, och värnar om det goda kommunikationsläget med regionaltåg, pendeltåg, tunnelbana, kapacitetsstark busstrafik, regionala cykelstråk, E18 samt anslutning till Förbifart Stockholm. Utvecklingen av gång- och cykelnätet, kollektivtrafiken och vägnätet är avgörande för att binda samman kommunen, både inom Järfälla och med den omgivande regionen.

Utöver att möjliggöra effektiva resor ska trafiknätet bidra med värden i stadsrummet samt till en mer sammanhållen och integrerad kommun. För att skapa en mer välintegrerad kommun där det är lätt för alla att röra sig behöver barriäreffekten från de trafikleder som präglar kommunen minska.

Det kommunala huvudvägnätet binder samman kommunens olika delar och har god framkomlighet för buss och nyttotrafik. Gatorna utformas för att minimera klimatpåverkan och bidra till kvalitativa värden i stadsrummet samt till en mer integrerad kommun. Utveckling av trafiknätet sker där det ger som störst nytta i form av stärkta möjligheter för kollektivtrafik, bättre förutsättningar för bostadsutveckling och en mer sammanhållen regional stadskärna.

Hållbart och cirkulärt byggande

För att Järfälla ska kunna växa samtidigt som kommunens klimatpåverkan minskar behöver de redan byggda strukturerna nyttjas så effektivt som möjligt och nya strukturer leda till så liten klimatpåverkan som möjligt. De befintliga strukturerna, byggnaderna och landskapen är utgångspunkten i utvecklingen av det framtida Järfälla.

Cirkulärt och hållbart byggande kan se ut på många olika sätt, och alla projekt har olika förutsättningar. I vissa fall handlar det främst om beslut kring var utveckling sker medan det i andra fall handlar om enskilda byggnadsdelar och material. Nedan följer därför några exempel på hur ett cirkulärt samhälle kan ta sig uttryck inom den fysiska planeringen och vad kommunen kan göra för att främja det.

EU:s lagstiftningspaket Fit for 55 innehåller ett antal klimatlagar som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till år 2030. Lagstiftningen ska implementeras i svensk lag vilket ökar kraven på utsläppsreduktion och energieffektivitet inom ett flertal sektorer, däribland bygg- och fastighetsbranschen. Boverket ansvarar för lagen om klimatdeklaration av byggnader som innebär att byggherren måste redovisa den klimatpåverkan som uppstår under byggskedet. Lagen kommer att kompletteras med gränsvärden senast år 2027, vilket ytterligare stärker behovet av att använda hållbara byggmaterial med låg klimatpåverkan i Järfällas fortsatta utveckling.

Bygga om, bygga på och bygga till

Det enklaste sättet att bidra till ett cirkulärt byggande är att använda de redan uppförda byggnaderna. För att underlätta och effektivisera användningen kan det vara aktuellt att bygga om, bygga på och bygga till befintliga strukturer. Vad gäller ombyggnad kan det handla om att bygga om storskaliga kontorsbyggnader eller institutioner till bostäder eller att bygga om en villa till en småskalig verksamhet.

Att använda befintliga byggnader till nya användningar är ett sätt att slippa riva och bygga nytt, det är positivt inte minst ur kulturmiljöperspektiv såväl som för kommunens klimatpåverkan. Påbyggnader och tillbyggnader är sätt att effektivisera befintlig markanvändning genom att möjliggöra för fler bostäder på samma fastighet. Påbyggnader kan särskilt vara relevant i områden med låga flerbostadshus, men är alltid beroende av byggnadens konstruktion.

Alla dessa åtgärder kan kräva stora resurser, och i vissa fall även detaljplaneändringar.
Kommunens roll är att utreda var åtgärder är lämpliga och stötta fastighetsägare.

Nyttja befintlig infrastruktur

Ett annat sätt att bidra till en mer effektiv användning av resurser är att nyttja befintlig infrastruktur vid nybyggnation. I praktiken handlar det om att förtäta i områden där det redan finns gator, VA-kapacitet, servicetillgång och kollektivtrafik. Det pågår redan mycket förtätning runt om i Järfälla, och för att det ska vara möjligt för kommunen att växa utan att ianspråkta värdefull naturmark behöver den utvecklingen fortsätta. Förtätning bedöms vara möjlig särskilt i Jakobsberg, Kallhäll och i vissa småhusområden. Avvägningar kopplade till den befintliga infrastrukturens kapacitet, samt områdets kulturmiljö och landskapsbild behöver alltid göras.

Använda återbrukade och hållbara material

När det inte finns befintliga byggnader eller strukturer att ta vara på eftersträvas en så liten klimatpåverkan som möjligt från nybyggnation, bland annat genom användningen av hållbara och klimatneutrala material. Det är exempelvis aktuellt i den regionala stadskärnan där en helt ny stad växer fram. Genom att återbrukbara och hållbart framställda material främjas i exempelvis markanvisningar kan de nya byggnader som tillkommer bli en del av en framtida cirkulär ekonomi. Användning av återbrukade och hållbara material på kommunens allmänna platser är ytterligare att sätt att bidra till detta.

Möjliggöra framtida flexibilitet

Ett annat sätt att planera cirkulärt när det inte finns någon befintlig bebyggelse, alternativt om den som finns inte lämpar sig för om- eller påbyggnad, är att skapa förutsättningar för
en framtida flexibilitet. I tidiga skeden eftersträvas lämpliga rörelsestråk och kvartersstorlekar som möjliggör många användningar. Ledningar förläggs så att de inte behöver läggas om vid framtida exploatering. Flexibla detaljplaner som möjliggör att användningen av byggnader skiftar över tid ska eftersträvas där det är lämpligt. Det är särskilt aktuellt att beakta i planeringen av lokaler för samhällsfastigheter eftersom behovet av dem ofta varierar. Det kan även handla om att skapa möjlighet för att bygga om verksamhetslokaler till bostäder för att möta förändringar i efterfrågan.

Hållbar masshantering

Masshantering bidrar till koldioxidutsläpp, därför behöver mängden överskottsmassor minska samtidigt som masshanteringen behöver bli mer lokal, cirkulär och resurseffektiv. Cirkulär masshantering innebär att öka återanvändningen av massor vilket bidrar till minskad uppkomst av avfall, tryggad materialförsörjning, minskade kostnader för transporter och minskade inköpskostnader av fyllnadsmassor.