Bebyggelseutveckling

Stäket utgörs i huvudsak av småhusområden som vuxit fram under flera årtionden, med ett fåtal inslag av punkthus och lamellhus i parklandskap. Undantagen utgörs dels av den landsbygdslika bebyggelsen i områdets norra delar, som präglas av det öppna åkerlandskapet och genomsyras av värdefulla natur- och kulturmiljöer. Dels av Stäkets verksamhetsområde som växer fram utmed Rotebroleden till en modern företagspark i nordvästra Stockholm.

Stäket utvecklas i samklang med omgivande bebyggelse och natur. Kompletteringar med bostäder, verksamheter och mötesplatser bidrar till en större variation, bättre tillgänglighet till Mälaren och bättre kommunikationer. En förtätning av och komplement till befintlig småhusbebyggelse kan göras inom befintliga detaljplaner, exempelvis inom Almarevägens detaljplan. En förtätning och utökning av Stäkets verksamhetsområde kan prövas med bibehållande av de gröna och rekreativa värdena i området.

Mindre kompletterande bebyggelse för bostadsändamål och ekonomibyggnader kan prövas inom den kulturhistoriska miljön i Uddnäs. Den äldre sommarstugemiljön i Lund kan utvecklas varsamt och i liten skala. I första hand ska tillägg göras på redan ianspråktagen mark. Jordbruksmark undantas från exploatering. Dimensioneringen av vatten och avlopp utgör en av flera faktorer som begränsar möjlig utbyggnad i området, varför lämplig omfattning och placering av kompletterande bebyggelse behöver utredas i en planprocess.

Utmed Mälaren ligger den kulturhistoriskt viktiga platsen Stäketfläcken. Viss förtätning prövas i området, med hänsyn till dess kulturhistoriska betydelse. Mälaren och dess öar och strandområden är av riksintresse för friluftslivet och vid utveckling av Stäketfläcken ska allmänhetens tillgång till Mälaren stärkas. Det finns flera platser i Lund, Stäket och vid Stäketfläcken som drabbas av översvämningar vid kraftiga regn och höga flöden. Platserna som är svåra att översvämningssäkra ligger ofta i lågpunkter utmed Mälaren eller dess tillflöden, vilket behöver beaktas vid eventuell utveckling i dessa områden.

Det finns två särskilt förorenade områden i anslutning till småbåtshamnarna vid Stäketfläcken och Uddnäs. Föroreningarna bedöms utgöra en betydande risk för människa och miljö, vilket behöver beaktas i framtida planering och där det är möjligt avhjälpas.

Arbetsplatser och verksamheter

Stäkets verksamhetsområde ligger vid Rotebroleden, nära E18. Platsen har ett bra kommunikationsläge för tyngre transporter, men en begränsad tillgång till kollektivtrafik som gör att platsen lämpar sig bäst för ett mindre personalintensivt näringsliv. Storskaliga och störande verksamheter som är betydelsefulla för kommunen, men som inte kan inrymmas i tätare stadsmiljöer, kan med fördel etablera sig i området.

Kulturmiljö

Stäket har en rik historia, och det finns en mångfald av kulturhistoriska värden att ta hänsyn till vid utveckling inom området. Efter att järnvägen drogs fram och Stäkets station öppnade år 1900 kom ett exklusivt villasamhälle att börja byggas i dess närområde. Kvarvarande delar av villasamhället utgör en typ av bebyggelse som är unik i Järfälla. Vid utveckling inom området ska de generösa tomtstorlekarna, dess lummiga karaktär och villornas arkitektur bevaras. Förekomsten av förtätning och avstyckningar i området ska vara begränsad.

Stäketfläcken gränsar till Stäkssundet och Stäksholmen, som ingår i ett riksintresseområde för kulturmiljön. Vid utveckling i området behöver hänsyn tas till utblickar från Stäksholmen över Stäkssundet.

Uddnäs kulturhistoriska miljö präglas framförallt av det öppna åkerlandskapet, trädgårdsanläggningar och kulturhistoriskt värdefulla, äldre byggnader. Området omfattas även av höga naturvärden som inkluderar nyckelbiotoper, skyddsvärda träd och jätteträd. Att bevara det öppna kulturlandskapet och den värdefulla naturmiljön är av stor vikt för att områdets karaktär ska bibehållas.

I Lund finns kommunens äldsta sommarstugeområde, inom området är det av särskild vikt att omsorg tas till byggnadernas placering, volym och utformning med material och färgsättning för att värna områdets bebyggelsemiljö.

Kommunikationer

De nationella och regionala vägarna E18 och Rotebroleden fyller en viktig funktion för trafiken både inom och till och från Järfälla. Utmed trafiklederna finns även regionala cykelstråk som är viktiga för pendlingsresor mellan Järfälla och Sollentuna. Det regionala cykelvägnätet sträcker sig genom området och knyter effektivt samman Järfälla med Upplands-Bro kommun. Det finns behov av en stärkt gång- och cykelförbindelse till friluftsområdet.

En expressbusslinje planeras trafikera Rotebroleden mellan Barkarby, Kallhäll, Upplands Väsby, Täby och Arninge, vilket stärker kollektivtrafikutbudet i området. En expressbuss har högre kapacitet än en lokalbuss och fungerar som ett komplement till pendeltåg och tunnelbana.

Enköpingsvägen är en viktig koppling som förbinder kommunen med Upplands-Bro via en bro över Mälaren. Enköpingsvägen fungerar också som en omledningsväg vid hinder på E18. Uddnäsvägen är en viktig lokal koppling till Ängsjö.

Grönområden och vatten

Landskapssamband

Två prioriterade landskapssamband finns i Stäket. I områdets nordöstra del finns ett samband som binder ihop de norra delarna av Järvakilen. Nordöstra delen av Stäket utgörs till stora delar av skogsmark inom Järvakilen, som har viktiga regionala funktioner för ekologiska spridningssamband för växt- och djurliv, samt rekreation och friluftsliv. Sambandet är som svagast där det korsar Rotebroleden och är därför viktigt att stärka.

Det andra sambandet löper utmed Mälarstranden och knyter samman Kallhäll med Upplands-Bro. Sambandet delar på sig i höjd med Stäketsholmen, där det går via Nyboda och Häradsallmänningen, vidare till Upplands Väsby.

Parker

Bostadsnära parker och grönområden spelar en mycket viktig roll för spridningsvägar, biologisk mångfald, mötesplatser och möjlighet till rekreation och rörelse. I området finns olika kvartersparker, som Stäketparken, Knektparken och de lite nyare parkerna vid Almarevägen och Stäketfläcken. Det är främst i dessa parker som lek- och aktivitetsplatser är belägna.

Vatten

Stäket ligger till största delen inom Mälarens avrinningsområde. Mälaren är en vattenförekomst med egna miljökvalitetsnormer. Åtgärder behöver genomföras som förbättrar vattendragets ekologiska och kemiska status.

Tre mindre tillflöden rinner till Mälaren inom delområdet: Bonäsbäcken, Stäketbäcken och Ängsjöbäcken. Framförallt Stäketbäckens närområde har en viktig roll för fördröjning av vatten. Vid utveckling kring vattendragen bör möjligheten att förbättra vattendragets status och stärka dess ekosystemtjänster beaktas.

Inom Sollentuna häradsallmänning ligger våtmarken Degermossen. Idag är våtmarken påverkad av dikning. Möjligheten att återväta våtmarken och därmed återfå en viktig kolsänka bör beaktas.

Natur och friluftsliv

Längs största delen av kommunens strandområde löper Mälarpromenaden, ett upplevelserikt stråk som bland annat passerar bad, utsiktsplatser och motionsspår. Strandpromenaden ska utvecklas längs Stäketfläcken och Uddnäsvägen för att skapa ett sammankopplat stråk utmed Mälaren. Entréer till naturen bör stärkas. Särskilt viktig är entrén vid Allmänningsvägen som leder ut till Upplandsleden, en vandringsled för friluftsliv som sträcker sig genom hela kommunen och vidare mot Uppsala län. Järvaleden går utmed kommunens östra gräns över Rotebroleden, innan den ansluter till Upplandsleden öster om Knallboda.

Knallbodas skogsområde har höga naturvärden och utgör också ett viktigt rekreationsområde. Ängsjö i norr är en viktig målpunkt för friluftslivet längs Mälarbanan, med bland annat bad, elbelysta motionsspår, fiske och kanot. Platsen utgör också en viktig entré ut till omkringliggande natur. Knallboda och Ängsjö bör utredas vidare för framtida skydd.

Huvuddelen av Stäkets naturområde utgörs av Sollentuna häradsallmänning, där kommunen är minoritetsägare. Idag bedrivs skogsbruk efter en mångbruksplan. Inom området finns värden viktiga för rekreation och ekologisk funktion. Inom Sollentuna häradsallmänning vid Rotebroleden finns även en gokart-anläggning.

Bebyggelseutveckling

Kallhälls arkitektur är mycket varierad i både skala och uttryck. I området finns såväl småhusområden som karaktäristiska bågformade flerbostadshus i landskap och inslag av mer sentida, tät stadsbebyggelse nära centrum. Kallhäll utvecklas genom förtätning med blandade funktioner och bostadstyper. Vidare utveckling kan ske kring centrum för att stärka Kallhäll centrum som mötesplats, förbättra kopplingar, bygga bort otrygga platser och minska barriäreffekter inom området.

Det finns potential att genom strategiska kompletteringar stärka det lokala centrumet och underlaget för kollektivtrafik, särskilt utmed Kallhällsleden. Delar av Kallhälls centrala områden riskerar dock att drabbas av översvämningar vid skyfall. Det finns behov av ytor för att omhänderta kraftiga regn utmed Kallhällsleden och Ulvsättravägen. Vid eventuell utveckling inom området är det därför av stor vikt att åtgärder för att omhänderta översvämningsproblematiken säkerställs. Möjligheten att förbättra Kallhällsbäckens vattenstatus ska beaktas, vilket även kan innebära en större möjlighet att omhänderta översvämningar.

Utvecklingen i centrala Kallhäll behöver studeras i ett större sammanhang genom en fördjupad översiktsplan eller ett planprogram. På sikt finns möjligheten att på ett hänsynsfullt sätt fylla Bolinder strands äldre industribyggnader med ett attraktivt och mer publikt innehåll och att utveckla området norr om Henry Bergstens väg i syfte att tillskapa fler bostäder, lokal service samt stärka allmänhetens tillgång till vattnet. Det finns två särskilt förorenade områden i anslutning till Kallhälls småbåtshamnar. Föroreningarna bedöms utgöra en betydande risk för människa och miljö, vilket behöver beaktas i framtida planering och där det är möjligt avhjälpas. Även de äldre industriverksamheterna har resulterat i betydande föroreningar inom området vid Bolinder strand, vilket behöver beaktas vid framtida utveckling av området.

Vid Bolindervallen kan möjligheten att förtäta området och tillskapa fler idrottsanläggningar prövas. Eventuell förtätning inom området behöver ta hänsyn till identifierade behov av dagvattenanläggningar, så att dessa ytor inte byggs bort.

Arbetsplatser och verksamheter

På den södra sidan av järnvägen ligger verksamhetsområdet Slammertorp. Ett nytt, sydligt entréläge till Kallhälls station främjar en fortsatt utveckling av arbetsplatser i området, som tack vare sitt kollektivtrafiknära läge har möjligheter att ges en mer personalintensiv karaktär.

Kallhälls industriområde, som ligger söder om Ulvsättravägen och väster om Enköpingsvägen, har ett flertal verksamheter som främst vänder sig till företag. Området är stort och ansluter i väster och öster till bostadsbebyggelse. Med ett nytt entréläge till Kallhälls station finns det på längre sikt möjlighet att pröva en utveckling av verksamhetsområdet. En mer funktionsblandad bebyggelse med bostäder och småskaligare verksamheter i kollektivtrafiknära läge kan prövas i framtida områdesplanering. Det är av stor vikt att området sammankopplas med omkringliggande struktur och att trygga, attraktiva stråk för gående och cyklister tillskapas. Utgångspunkten för utvecklingen bör vara en cirkulär omvandling där befintlig infrastruktur och bebyggelse utnyttjas där det är möjligt.

Väster om E18 ligger verksamhetsområdet Skarprättarvägen. Verksamhetsområdet bedöms långsiktigt finnas kvar och kan utvecklas genom förtätning i takt med efterfrågan från fastighetsägarna. Närheten till trafikplats Stäket, skyltläget vid motorvägen och den bullerutsatta placeringen gör det lämpligt för ytkrävande och transportintensiva verksamheter. Området har viss service och en begränsad kollektivtrafikförsörjning via buss. Med anledning av detta lämpar sig utveckling av mindre personalintensiva verksamheter bäst på platsen.

Inom det bullerutsatta området mellan Enköpingsvägen och E18 kan småskaliga och mindre personalintensiva verksamheter utvecklas genom förtätning inom etablerade verksamhetsområden, under förutsättning att behov av stärkta gröna samband beaktas.

Kulturmiljö

Kallhälls bebyggelse har påverkats starkt av Bolinderverken som etablerade sig utmed Mälaren under tidigt 1900-tal och som idag kan knytas till många av områdets viktiga kulturhistoriska miljöer. Verkstadsbyggnaderna i Bolinder strand, arbetarbostäder som Glasvillan och Basvillan vid stationen och radhusen i Bolinderbyn är alla kvarvarande delar som präglar området. Bolinder strand ska utvecklas till en attraktiv mötesplats som tar vara på de kulturhistoriska värdena och tillgängliggör dem för allmänheten. Fabriksbyggnaderna och herrgårdsbyggnaden ska bevaras som inslag i stadsmiljön.

I Kallhäll finns även flera exempel på nyare bebyggelse med högt kulturmiljövärde. De bågformade skiv- och lamellhusen från 1950- och 1960-talet, bland annat kvarteret Rondellen på Askungevägen, är ett exempel på bostadsbyggande med höga ambitioner. De är väl anpassade till topografin, präglas av stora luftiga innergårdar och omsorg om detaljerna i gestaltningen. Vid förtätning ska hänsyn tas till båghusens karaktär, och formen ska fortfarande vara avläsbar i stadsbilden.

Lilla Ulvsättra är Järfällas bästa exempel på ett postmodernistiskt bostadsområde. Material och färgsättning är typiska för det tidiga 1990-talet och bebyggelsen håller en hög arkitektonisk kvalitet. Vid utveckling och omvandling i verksamhetsområdena i anslutning till Lilla Ulvsättra ska den luftiga strukturen bevaras.

Kommunikationer

Idag har Kallhälls centrala delar nära till buss och spårbunden kollektivtrafik. I samband med den framtida bebyggelseutvecklingen möjliggörs ännu starkare kollektivtrafik och en sydlig entré till Kallhälls station. Det planeras även för en expressbusslinje som trafikerar via Kallhäll vidare mot Upplands Väsby och Täby-Arninge. Expressbussar har högre kapacitet än lokalbussar och kompletterar pendeltåg och tunnelbana.

Enköpingsvägen är en viktig länk som sammanbinder mellan Kallhäll med Stäket och Jakobsberg och Kallhällsleden är en viktig huvudgata som matar ut trafik till de regionala vägarna och för busstrafik till Kallhälls station. I dagsläget varierar Kallhällsledens karaktär och delar av den upplevs som en barriär. För att integrera Kallhällsleden bättre i stadsmiljön behöver den delvis omvandlas till en mångfunktionell gata. Detta kan exempelvis göras genom tillägg av bebyggelse utmed gatan, ökade ytor för gång- och cykeltrafik, stärkt trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter, ändrad korsningsutformning och mer grönska i gaturummet. Omvandlingen kan även innebära att busstrafikens framkomlighet förbättras och att trafikledens karaktär ändras till ett stadslivsstråk med mer plats för människor.

Kopplingen mellan Ulvsättra och en möjlig sydlig entré till Kallhäll station bör stärkas i framtida områdesplanering, bland annat genom trygga och gena gång- och cykelstråk.

Kallhälls läge utmed Mälaren har gjort att båttrafik angjort till området i alla tider. Idag finns en gammal ångbåtsbrygga vid Bolinder strand som möjliggör trafikering mellan Kallhäll och målpunkter i Mälaren. I samband med utveckling i Bolinder strand bör möjligheten att stärka passagerarbåtstrafiken för fritidsresor beaktas.

Grönområden och vatten

Landskapssamband

Genom Kallhäll går det två prioriterade landskapssamband. Det norra sambandet sträcker sig från Molnsättra, längs Kallhällsparken och vidare söderut. Det är ett samband för ädellövträd,
groddjur och pollinatörer. Det södra sambandet löper från Görvälns naturreservat,
över en ekodukt, vidare utmed Kallhälls verksamhetsområde och upp mot Översjön.
Sambandet utgörs av ett sårbart barrskogssamband, varför det är viktigt att säkerställa
en fortsatt sammanhållen grönska och sträva efter att bredda sambandet där det är möjligt.

Parker

Kallhällsparken är områdets stadsdelspark, och fyller en viktig roll för de ekologiska spridningssambanden. Samtidigt som parken erbjuder sina besökare rekreation, lek och
vistelseytor, utgör den också en viktig del av områdets klimatanpassning. Kallhälls lummiga
karaktär är resultatet av några mindre kvartersparker och en stor del natur mellan bebyggelsen. Lek- och aktivitetsplatser finns i parkerna samt centralt belägna inne i olika bostadsområden. I området finns sex av kommunens koloniområden. Vid kompletteringar i den befintliga bebyggelsen är det av stor vikt att gröna värden bibehålls och utvecklas.

Vatten

Nästan all mark i Kallhäll ligger inom Mälarens avrinningsområde. Tillflödet Kallhällsbäcken rinner till Mälaren och Bredgårdsbäcken rinner till Översjön inom Oxundaåns avrinningsområde. Mälaren är en vattenförekomst med egna miljökvalitetsnormer vars kemiska och ekologisk status behöver förbättras. När Kallhäll fortsätter att utvecklas blir det allt viktigare att ta vara på naturens möjlighet att bidra till fördröjning och rening av vatten, där all utveckling i Kallhäll behöver bidra till att förbättra Mälarens status.

Idag finns de viktigaste ekosystemstjänsterna för vatten främst utmed Mälaren och i Görvälns naturreservat. Även delar av Kallhällsparken spelar en viktig roll i detta sammanhang. Tillägg i bebyggelsestrukturen ska ta hänsyn till befintliga ekosystemtjänster och där det är möjligt att stärka tillgången till dem. I samband med framtida områdesplanering bör möjligheterna att förbättra Kallhällsbäcken närområde utredas.

Natur och friluftsliv

Utmed vattnet går Mälarpromenaden, ett stråk som gör det möjligt för allmänheten att röra sig utmed hela kommunens strandzon och ta del av viktiga målpunkter utmed vattnet. En del av denna promenad sammanfaller med Upplandsleden, som ansluter från Görvälnområdet till Kallhällsbadet, kommunens största friluftsbad. Idag bryts promenadens kontinuerliga vattenkontakt vid Kallhälls
marina. Vid en utveckling i området är det av stor vikt att allmänhetens tillgång till vattnet förbättras.

I Kallhälls östra delar går Järvaleden runt Översjön genom Molnsättras och Stora Ängsnäs jordbruks- och kulturlandskap. Översjön är en badsjö och är, liksom Mälaren, viktig för fritidsfisket.

Bebyggelseutveckling

Bebyggelsen inom Jakobsbergs norra delar utgörs av tätare småhusbebyggelse som vuxit fram under olika årtionden, med närhet till kommunens gröna kilar. En förtätning av och komplement till befintlig småhusbebyggelse kan göras inom befintliga detaljplaner, till exempel inom Alpvägens detaljplan. Ny småskalig bebyggelse med småhus prövas i större omfattning i den västra delen av Jakobsberg i samband med att Görvälns återvinningscentral flyttar sin verksamhet.

I norra Jakobsberg utvecklas nya bostäder i naturnära lägen där de bidrar till ett mer effektivt nyttjande av befintlig infrastruktur och samhällsservice. Detta sker exempelvis väster om Passadvägen, där ny bebyggelse kan prövas. Tillkommande bebyggelse kan stärka underlaget för en tätare kollektivtrafik och en förbindelse för expressbuss över järnvägen.

Arbetsplatser och verksamheter

Inom verksamhetsområdet Dikartorp finns det möjlighet för ytterligare utveckling och förtätning av storskaliga verksamheter. En sydlig entré till Kallhälls station skulle innebära att området får nära till kapacitetsstark kollektivtrafik, vilket i sin tur skulle möjliggöra att ett mer personalintensivt näringsliv kan etablera sig på platsen. Vid utveckling av nya verksamhetslokaler utmed Mälarbanan bör dess placering om möjligt utgöra ett bullerskydd för det bakomliggande området vid Passadvägen, som utpekas som ett utvecklingsområde för sammanhållen bostadsbebyggelse. Med anledning av närheten till den sammanhållna bostadsbebyggelsen är det inte lämpligt att Dikartorp utvecklas med verksamheter som har en störande karaktär och omgivningspåverkan.

Mellan Järfällavägen och Mälarbanan ligger ett verksamhetsområde som idag utgörs av en blandning av småskaligt och något mer storskaligt näringsliv, bebyggelsen utgör delvis en rest av det villasamhälle som tidigare låg i Jakobsbergs centrum med omnejd. Området har god tillgång till kollektivtrafik tack vare sin närhet till Jakobsbergs station, vilket gör att mer personalintensiva arbetsplatser har möjlighet att utvecklas på platsen. Dock ligger delar av verksamhetsområdet i en lågpunkt som drabbas av översvämningar vid kraftiga regn. Vid eventuell utveckling eller förtätning inom verksamhetsområdet behöver åtgärder för översvämningshantering därför beaktas.

Mellan Mälarbanan och Slöjdvägen ligger ett område med mycket god närhet till kollektivtrafik där en utveckling av småskaligt näringsliv med en stadsmässig struktur är möjlig. Ett långsträckt verksamhetsområde löper utmed E18 och Enköpingsvägen. Området har begränsad närhet till kollektivtrafik. Inom zonen kan utveckling och förtätning av småskaligt och mindre personalintensivt näringsliv prövas.

Kulturmiljö

Norra Jakobsbergs värdefulla kulturmiljö utgörs främst av de sammanhängande kulturlandskapen utanför tätorten. Görväln slott, som är beläget i delområdet, utgör navet i ett stort kulturlandskap som är utpekat som riksintresse för kulturmiljön samt för natur- och friluftsliv och som naturreservat. Kulturlandskapet är skyddat både som en del av riksintresset och genom formuleringar i reservatsföreskrifterna. Görvälns gård bebyggdes under medeltiden och den nuvarande huvudbyggnaden påbörjades 1659. Bebyggelsemiljön är mycket välbevarad och utöver huvudbyggnaden och dess flyglar finns också arbetarbostäder och ett flertal ekonomibyggnader bevarade. Området har utöver kulturvärden även mycket höga rekreationsvärden och ska utvecklas varsamt med fokus på tillgänglighet för alla kommunens medborgare. Vid utveckling av besöksmål och rekreationsvärdena ska hänsyn tas till riksintressena så att det inte uppstår någon negativ påverkan.

Kommunikationer

Enköpingsvägen och Passadvägen är huvudgator med viktiga funktioner för bil-, buss- och cykeltrafiken. Genom att tillskapa en ny vägkoppling mellan Järfällavägen och Passadvägen över Mälarbanan skapas förutsättningar för kapacitetsstark regional busstrafik. Expressbussar har högre kapacitet än lokalbussar och fungerar som ett komplement till pendeltåg och tunnelbana.

Kommunen bör verka för en stärkt lokal kollektivtrafikförsörjning i Norra Jakobsberg, då det skulle gynna boende i hela området, skapa förutsättningar för lägre bilberoende och ett mer jämställt resande.

Parallellt med Mälarbanan går ett regionalt cykelstråk som sträcker sig från Stockholm och vidare norrut mot Upplands-Bro. Stråket är en viktig länk att utveckla för att främja pendlingsresor. Lokala cykelkopplingar är viktiga kopplingar mellan delområdet och Kallhäll och Jakobsbergs centrala delar. Cykelkopplingar kan utvecklas för att stärka tillgängligheten till kommunens grönområden.

Grönområden och vatten

Landskapssamband

Tre prioriterade landskapssamband berör norra Jakobsberg. Ett prioriterat landskapssamband sträcker sig i öst-västlig riktning från västra Järvafältets naturreservat in i Berghem, via Berghemsparken och vidare till Görvälns naturområde. Sambandet har stor betydelse för barrträd och pollinatörer där Berghemsparken utgör en viktig del av sambandet.

Från Görväln sträcker sig ett annat samband med ädellövträd österut, genom småhusbebyggelsen och vidare utmed Viksjöleden i Jakobsbergs centrala delar. Här är Jakobsbergs gård, Nibbleparken och Nibblehöjden viktiga delar av sambandet.

Det tredje sambandet utgörs av Bällstaån som rinner utmed delområdesgränsen mellan Jakobsbergs norra delar och Viksjö.

Parker

Berghemsparken är en skogbeklädd höjd med höga naturvärden som ska utvecklas till områdets stadsdelspark. Mångfunktionella ytor med idrotts- och rekreationsändamål kan prövas i Berghemsparkens norra delar, i syfte att skapa bättre tillgång till rekreation i närområdet.

Det finns även ett mindre antal kvartersparker i områdets norra del, däribland Grönvretenparken och Vattmyraparken. I områdets södra del finns Nibbleparken, som är en viktig grönyta för boende i området. Inom området finns två av kommunens koloniområden. De sydvästra delarna saknar regelrätta parker, men har en grön karaktär tack vare flera mindre naturområden mellan villakvarteren. Även områdets gröna trädgårdar utgör en viktig del av grönstrukturen som bidrar till den biologiska mångfalden, i synnerhet där landskapssambandet inte är så brett.

Vatten

Merparten av Norra Jakobsberg ligger inom Mälarens och Igelbäckens avrinningsområden. En mindre del av nordvästra Polhem avrinner mot Översjön. Två tillflöden rinner genom delområdet till Mälaren genom Görvälns naturmark: Görvälnbäcken och Dikartorpsbäcken.

Igelbäcken ligger i områdets östra delar. Inom Igelbäckens avrinningsområde ligger Säbysjön och dess två tillflöden Tånglötsbäcken och Kalviksbäcken.

Jakobsbergs norra delar omfattar en kortare sträcka av Bällstaån, utmed Mälarvägen. Vattendraget är både översvämningsdrabbat och kraftigt förorenat. För att vattendraget ska kunna fortsätta utgöra en god livsmiljö för växter och djur behöver åtgärder genomföras som förbättrar vattendragets ekologiska och kemiska status.

Natur och friluftsliv

Flera av kommunens betydelsefulla målpunkter återfinns i norra Jakobsbergs naturområden. För att öka Järfällabornas tillgänglighet till kulturmiljöerna vid Säby gård, Görvälns slott, Görvälnbadet och Brukets natur- och skidanläggningar, ska prioriterade entrépunkter utvecklas och stärkas. Målpunkter utvecklas med hänsyn till natur-och kulturmiljövärden. Området kring Bruket är ett nav för rekreation och friluftsliv, med bland annat bad, grillplatser och café. Säbysjön är en nod för fågellivet. Görvälns gård, som spelar en viktig roll i kulturlandskapsskötsel, ska fortsätta miljö- och klimatanpassas.

Bebyggelseutveckling

Den regionala stadskärnan Barkarby-Jakobsberg är en av Stockholmsregionens åtta yttre regionala kärnor. Stadskärnornas geografiska lägen och goda kommunikationer ger dem goda förutsättningar att utvecklas till starka urbana centrum för näringsliv, service, utbildning och bostäder, vilket bidrar till att fler får närhet till målpunkter i ett regionalt perspektiv. På sikt kommer Barkarby och Jakobsbergs centrala delar växa ihop till en sammanhängande stadsmiljö med tiotusentals nya bostäder, arbetsplatser, utbildning, kultur, rekreation och publika mötesplatser. Den täta stadsmiljön som utvecklas ger förutsättningar för närhet till service och aktiviteter både dag- och kvällstid.

Jakobsberg centrala delar har en varierande arkitektur och karaktär. Området har gått från att bestå av skog och villabebyggelse till att bli en centralort som under 1960- och 70-talen genomgick en kraftig utbyggnad med modernistiska stadsbyggnadsideal. Som ett resultat av detta är bebyggelsen ofta storskalig, funktionsuppdelad och trafikseparerad. Det är viktigt att öka tryggheten i Jakobsberg, vilket stadsutvecklingen kan bidra till genom att stärka förutsättningarna för verksamheter i Jakobsbergs centrum, förbättra kopplingar och tillgången till allmänna mötesplatser, bygga bort otrygga platser och minska barriäreffekter inom området.

Småskalig bostadsbebyggelse kan prövas i Jakobsbergs parknära lägen, som exempelvis i kantzonen mot Hammarskogen, i syfte att utgöra ett komplement till den storskaliga bebyggelsen, erbjuda en variation av bostadstyper i området och öka tryggheten.

Stadsutveckling med ny bebyggelse och utveckling av allmänna platser ska ske i syfte att öka attraktivitet och trygghet. Ny bebyggelse kan prövas utmed Järfällavägen för att binda samman stadsmiljön i Barkarby med Jakobsbergs centrala delar. På sikt kan utvecklingen av den mångfunktionella stadsmiljön omfatta även Veddestas norra delar, under förutsättning att kollektivtrafikförsörjningen stärks i detta område.

Lågpunkten kring korsningen av Mälarvägen och Järfällavägen drabbas av kraftiga översvämningar vid skyfall och höga flöden i Bällstaån. Vid framtida utveckling utmed Järfällavägen är det därför av stor vikt att placeringen av bebyggelse tar hänsyn till översvämningsproblematiken och att skyfallsåtgärder vägs in i utformningen.

Inom skol- och idrottsområdet i Jakobsberg finns markföroreningar som bedöms utgöra en betydande risk för människa och miljö. Ett visst saneringsarbete har utförts, men problematiken kvarstår i vissa områden och behöver beaktas i framtida planering, och där det är möjligt avhjälpas. Det finns även ett område med förorenad mark med hög riskklassning i Bällstadalen kopplat till verksamheter på platsen. Vid framtida utveckling av området ska marken saneras.

Idag präglas den regionala stadskärnan av tre stora trafikbarriärer: Mälarbanan, Viksjöleden och E18, som även utgör transportleder för farligt gods. Vid detaljplanering i deras närhet ska detta beaktas genom att ett bebyggelsefritt avstånd om minst 25 meter ska finnas från E18 och Mälarbanan. Bostäder lokaliseras med minst 75 meter från E18 och 50 meter från Mälarbanan. Tillkommande byggnader närmast de stora trafiklederna utformas lämpligen som en tät stadsfront, i syfte att avskärma bakomliggande bostadsområden mot buller och luftföroreningar. I dessa lägen kan mindre känslig markanvändning prövas som exempelvis verksamhetslokaler, kontor, tekniska anläggningar eller parkering.

Utvecklingen inom den regionala stadskärnan innebär att behovet av ytor för rekreation och idrott ökar. I Barkarby och Veddesta kommer både möjlighet till utveckling av befintliga anläggningar och lägen för utveckling av nya att behöva utredas.

Stärkta sociala kopplingar

Infrastrukturbarriärerna som skär genom den regionala stadskärnan utgör utmaningar för utvecklingen av en tillgänglig och sammanhängande stadsmiljö.

Tre nya kopplingar är särskilt viktiga för att överbrygga dessa barriärer och skapa en sammanhållen stadskärna:

• En koppling mellan Jakobsbergs södra delar till Veddesta.
• En koppling mellan Jakobsbergs Södra delar till Barkarby handelsplats.
• En stärkt koppling mellan Nibble och Jakobsbergs centrum.

Viksjöleden är kommunens högst trafikerade huvudgata med flera viktiga funktioner för både kollektivtrafik och persontrafik. Idag utgör ledens utformning en barriär för tillgängligheten i Jakobsbergs centrala delar, där en brist på korsningspunkter begränsar människors rörelser mellan Nibble och Jakobsbergs centrum. För att integrera Viksjöleden tydligare i stadsmiljön behöver dess norra sträcka omvandlas till en mångfunktionell gata och en välintegrerad del av stadsrummet. En sådan omvandling innebär fler kopplingar för gående och cyklister över gatan, samt ändrade korsningsutformningar och förbättrad framkomlighet för busstrafiken, något som kan öka kollektivtrafikens attraktivitet. Den nya utformningen ska öka områdets trivsamhet och den upplevda tryggheten för boende, besökare och verksamhetsutövare samt främja biologisk mångfald. Samtidigt kan en förtätning av bebyggelse prövas utmed gatan och mer grönska tillföras till gaturummet, för att skapa en trevligare stadsmiljö med tydligare plats för människor.

Idag är kopplingen mellan Barkarby och Jakobsbergs centrala delar svag med anledning av de betydande barriärer som både E18, Mälarbanan och de kraftiga höjdskillnaderna utgör för gående och cyklister. Mellan Söderhöjden och Veddesta förbinder två broar områdena med varandra, och mellan Söderhöjden och Barkarby handelsplats finns endast två gångtunnlar under motorvägen.

För att överbrygga dessa barriärer behöver en ny koppling mellan Barkarby handelsplats och Söderhöjden skapas och befintliga kopplingar mellan Söderhöjden och Veddesta stärkas. I samband med utveckling av grönområdet Hammarskogen bör möjligheten till en förbättrad tillgänglighet beaktas. Genom att skapa gena, trygga och trivsamma stråk för gång och cykel mellan Söderhöjden och gångbroarna kan barriäreffekterna från infrastrukturen och topografin minskas. Eftersom handelsplatsens utveckling är beroende av flera övergripande strukturella frågor bör områdets utveckling studeras i ett planprogram.

Arbetsplatser och verksamheter

Den regionala kärnans knutpunkter fyller olika funktioner för näringslivsutvecklingen i Järfälla. I Barkarby gör utbyggnaden av en kapacitetsstark kollektivtrafik att arbetsplatser i den regionala stadskärnan blir tillgängliga för arbetstagare inom ett betydligt större upptagningsområde än tidigare. Kommunen kan tack vare detta erbjuda ett attraktivt läge för tillväxt för regionalt konkurrenskraftiga branscher. Genom att komplettera Stockholms centrala kärna gör den regionala stadskärnan Stockholmsregionen mer robust, attraktiv och hållbar.

Att arbetspendlingen in till kommunen ökar väsentligt i Barkarby kommer medföra positiva effekter även för områdets lokala centrum i Jakobsberg och Barkarbystaden. Jakobsberg är och har varit kommunens administrativa centrum sedan 1950-talet, där Järfällas medborgarhus och övriga kontor ligger. Områdena kring de nya tunnelbanestationerna har potential att utvecklas till viktiga punkter för handel i Barkarby. Båda områdena spelar en viktig roll för det lokala näringslivet. Den täta stadsmiljön och bebyggelsens flexibilitet möjliggör att olika handels- och servicefunktioner kan inrymmas i kvarterstrukturen och skapa en funktionsblandad stadsmiljö.

Barkarby handelsplats är ett av landets största områden för handel och en viktig källa för arbetstillfällen inom kommunen. Idag utgörs merparten av verksamheterna av storskalig handel, dit besökare huvudsakligen tar sig med personbil. I takt med att regionens behov, handelsmönster och resvanor förändras finns det motiv till att möjliggöra en ny sammansättning av funktioner inom området. Exempelvis kan bostadsändamål prövas längs strategiska stråk, i syfte att tydliggöra gaturum, förbättra underlaget för en starkare kollektivtrafik och stärka kopplingar till andra delar av den regionala stadskärnan.

Bebyggelse utmed E18 utgör den regionala stadskärnans front mot det viktiga trafikrummet. Zonen utmed trafikleden har ett bra kommunikationsläge för transporter och ett gott skyltläge och lämpar sig därför för nyetablering och förtätning av verksamheter. Med anledning av att området även gränsar till bostadsbebyggelse och platser där bostäder kan komma att utvecklas i framtiden, är det viktigt att tillkommande verksamheter inte inverkar störande på bostäder.

Området längs Bruttovägen och Elektronikhöjden präglas av ytkrävande och transportintensiva verksamheter som tillverkning och logistik. Båda dessa områden kan fortsätta utvecklas och förtätas. Stora delar av Veddesta genomgår en omvandling mot en mer stadsmässig karaktär, särskilt de delar som ligger närmast kollektivtrafikknutpunkten Barkarby station kommer omvandlas till en funktionsblandad stadsdel och livsmiljö.

Kulturmiljö

Inom den regionala stadskärnan finns många olika typer av kulturhistoriskt värdefulla landskap och bebyggelsemiljöer. I anslutning till Barkarbystaden finns Säby gård och Järvafältets kulturlandskap, Järfälla kyrka och bebyggelsemiljön i Kyrkbyn och Tingsbyn som alla ska bevaras och utvecklas i samklang med sina kulturmiljövärden som ett viktigt inslag i den framväxande stadsmiljön.

I Kyrkbyn och Tingsbyn kan kompletteringar med småhus prövas i utkanten förutsatt att hänsyn tas till de kulturhistoriska värdena. Upplevelsen av byn på höjden ska bevaras genom att hänsyn tas till byarnas skala och till viktiga siktlinjer. Arneska villan, belägen på en åkerholme i anslutning till Tingsbyn, har kultmiljövärde och ska bevaras.

Stora delar av Barkarbystaden är belägen på före detta Barkarby flygfält. Flera byggnader och andra strukturer finns bevarade från tiden när området inhyste flygflottiljen F8. Det gäller bland annat flottiljbyggnaderna, som utgör kommunens bästa exempel på funktionalistisk arkitektur, vissa av dem utgör idag delar av Stockholm Quality Outlet. Många av dessa byggnader har skydd i detaljplan som gör att exteriöra förändringar kräver bygglov. I anslutning till handelsplatsen finns även underofficersmässen F8 som är placerad på en höjd i en skogsdunge. Både byggnaden och den gröna omgivningen har kulturmiljövärden som den fortsatta utvecklingen behöver ta hänsyn till. Det finns en hangar öster om Kyrkbyn och Diakonvägen som ska bevaras när Barkarbystaden växer. Det är en av få byggnader på den delen av det gamla flygfältet som vittnar om områdets historia och som kan bidra med identitet i en ny stadsdel.

Även Jakobsberg har en lång kulturhistoria och flera områden med höga kulturvärden som behöver beaktas vid utveckling. Det gäller exempelvis Kvarnbacken som hyser Järfällas största gravfält och samtidigt fungerar som en viktig grön lunga för de boende i centrala Jakobsberg. För att bidra till en mer trygg och trivsam stadsmiljö längs Järfällavägen är det är möjligt att pröva förtätning vid Kvarnbacken närmast Järfällavägen, men det ska ske med hänsyn till Kvarnbacken och gravfältets höga kulturvärden. Kullen ska fortsatt vara synlig i stadsbilden och för att uppnå det behöver eventuell tillkommande bebyggelse i dess anslutning utformas med generösa släpp som bevarar viktiga siktlinjer.

Vid utveckling i Jakobsbergs centrum ska hänsyn tas till de karaktärsskapande offentliga byggnader som är placerade kring uppgången från pendeltåget; kommunhuset, posthuset, stationshuset och gamla kommunhuset. Deras synlighet från de öppna allmänna platserna, särskilt Vasaplatsen och Riddarplatsen, ska värnas.

Kommunikationer

Kollektivtrafik

Den regionala stadskärnan kännetecknas av hög tillgänglighet till kapacitetsstark kollektivtrafik och goda förutsättningar för ett hållbart resande, där Barkarby station utvecklas till en viktig regional och kommunal knutpunkt. Tunnelbanans blå linje förlängs från Akalla till den regionala kärnan, och två nya stationslägen skapas inom Barkarby. Samtidigt har Mälarbanan byggts ut för att stärka kapaciteten för pendeltåg och regionaltåg och Barkarby stations nordliga entré snart färdigställts. Entrén får anslutning till såväl den nya tunnelbanan som till ett nytt busstorg, för att underlätta smidiga byten mellan olika trafikslag. Vid utveckling i närheten av kommunens bytespunkter behöver kollektivtrafikens behov beaktas, för att inte förhindra framtida utveckling av terminalerna.

Framkomligheten för busstrafik är prioriterad utmed de huvudgator som anknyter till de stora bytespunkterna Barkarby station och Jakobsbergs station, så som Järfällavägen, Veddestavägen, Viksjöleden och Barkarbyvägen.

Expressbuss trafikerar idag Veddestavägen, Enköpingsvägen och Norrviksvägen. Expressbussar har högre kapacitet än lokalbussar och fungerar som ett komplement till pendeltåg och tunnelbana. I samband med att tunnelbanan öppnar kommer expressbussarna trafikera nya busslänkar samt Barkarbyvägen. En ny busskoppling planeras även mellan Bergslagsvägen och Barkarby station som kommer möjliggöra att nya busslinjer kan trafikera via Förbifart Stockholm till den regionala stadskärnan.

Gång- och cykel

De regionala cykelstråken gör det enkelt att ta sig till och från den regionala kärnan på ett effektivt och säkert sätt, med tydliga kopplingar och god framkomlighet till knutpunkterna. Säker cykelparkering vid målpunkterna är betydelsefull för att öka andelen resor där gång och cykel kombineras med kollektivtrafik.

I väst-östlig riktning går ett regionalt cykelstråk utmed Österdalsvägen, längs Bäckparksgatan och vidare utmed Norrviksvägen. Detta stråk, tillsammans med ett regionalt cykelstråk i nord-sydlig riktning utmed Mälarbanan utgö centrala kopplingar för mellankommunala pendlingsresor som förbinder knutpunkten i Barkarby med Stockholms stad. Utmed Folkungavägen och vidare längs Barkarbyvägen och Herculesgatan löper ett regionalt cykelstråk som förbinder viktiga målpunkter som Jakobsbergs station, den framtida tunnelbanestationen Barkarbystaden och Akalla i Stockholms stad.

Den lokala och mer finmaskiga gatustrukturen inom den regionala stadskärnan gör det lätt för gående och cyklister att röra sig inom området. De kommunala huvudcykelstråken kommer att gå utmed Veddestavägen, Viksjöleden och mellan Viksjöleden och Bäckparksgatan.

Grönområden och vatten

Idag karaktäriseras landskapet i Barkarby av det före detta flygfältets öppenhet, medan centrala Jakobsberg och Veddesta till stora delar utgörs av hårdgjorda områden med relativt få inslag av grönska. Genom stadsutvecklingen finns därför goda möjligheter att förbättra tillgången till parker och grönska inom området. Exempelvis kan nya grönområden och parker, en ökad krontäckningsgrad och regnväxtbäddar avhjälpa värmestress vid höga temperaturer, förbättra dagvattenhanteringen och öka den biologiska mångfalden.

Landskapssamband

Tre prioriterade landskapssamband går genom den regionala stadskärnan:

Ett ädellövssamband löper från Säby gård, utmed Viksjöleden och fram till Jakobsbergs folkhögskola, där det dels fortsätter västerut över villabebyggelsen till Görväln, och dels fortsätter söderut mot Kvarnbacken. Grönområdet kring Stuterivägen och Hästskovägen utgör en viktig del av sambandet som ska bevaras. Utmed Viksjöleden kommer ädellövssambandet stärkas genom plantering av lindar och ekar.

Det andra prioriterade landskapssambandet börjar vid Görväln och följer därefter Bällstaåns dragning utmed Mälarvägen, in i Barkarby och vidare in i Stockholm. Detta samband är ett av kommunens viktigaste ekologiska samband, med betydelse för både ädellövs- och barrskogssamband med spridningsvägar för groddjur och pollinatörer.

Det tredje landskapssambandet går längs Igelbäcken i Järvakilen. Från Stockholmssidan går sambandet över Akallalänken och Norrviksvägen vidare norrut. Restaureringsåtgärder för vatten och de öppna gräsmarkerna kan stärka den biologiska mångfalden i sambandet. Anpassningar som mildrar Norrviksvägens barriäreffekt ska beaktas.

Parker

Den framtida stadsutvecklingen innebär att flera nya parker och gröna stråk tillskapas inom den mångfunktionella bebyggelsen, för att ge Järfällaborna en god tillgång till rekreations- och vistelseytor. Genom att utforma parkerna så att flera funktioner samsas om samma yta används marken effektivt, vilket gör det möjligt att inrymma många olika nyttor och funktioner för olika intressen och behov. Några exempel kan vara lek, motion, klimatanpassning och stärkt biologisk mångfald.

Kyrkparken är en befintlig stadsdelspark i Barkarby, som fyller många sociala och ekologiska funktioner. Samtidigt som parken erbjuder sina besökare rekreation, lek och vistelseytor utgör den också en viktig pusselbit i hela områdets klimatanpassning och rening av dagvatten. Andra delar av grönstrukturen utgörs av kvartersparkerna Ålstaparken och Minnesparken samt Bällstaåns å-rum. I kommande utbyggnad av området planeras ytterligare kvartersparker och grönområden. Öster om Kyrkbyn finns ett grönområde som kommer att bli en viktig park i mötet mellan bebyggelsen och den framtida stadsmiljön. Den innehåller höga naturvärden och är viktig för att området ska uppnå tillräcklig grönyta per boende.

Söder om Veddestavägen ligger Fruns backe som kommer att utgöra en viktig park och ett bevarat fornminnesområde i den framtida stadsmiljön. Områdets topografi innebär en utmaning för god tillgänglighet till parken. Med anledning av detta kommer flera funktioner som normalt återfinns inom en stadsdelspark, som exempelvis lek- och aktivitetsplatser, att spridas ut i områdets närliggande parker. Totalt planeras fyra nya parker för att komplettera områdets befintliga grönska.

I Jakobsbergs centrala delar finns det flera mindre kvartersparker så som Nibbleparken, Hammarparken, Riddarparken och Tallbohovsparken. Väster om Järfällavägen ligger Kvarnbacken och delar av Vibblaby ängar kommer att utvecklas till en stadsdelspark. Även i Tallbohovsparken och Hammarskogen finns planer på utveckling av en stadsdelspark.

Med anledning av den regionala stadskärnans täta bebyggelsestruktur och påverkan från de omkringliggande större trafiklederna är Hammarskogen och delar av Kyrkparken bullerstörda. I dessa parker är det extra viktigt att tillse att de mest frekventerade målpunkterna ligger längst bort från bullret och också att arbeta med utformning, material och innehåll så att bullerminskning kan uppnås. Där det är lämpligt kan lugnare och mer avskärmade platser tillskapas, som en variation till de livligare och bullrigare platserna.

Vatten

Den regionala stadskärnan ligger huvudsakligen inom Bällstaåns avrinningsområde, med en del av Barkarbys norra och östra del som avrinner till Igelbäcken. Både Bällstaån och Igelbäcken är vattenförekomster med egna miljökvalitetsnormer. För att vattendragen och dess biflöden ska kunna fortsätta utgöra goda livsmiljöer för växter och djur behöver åtgärder genomföras som förbättrar vattendragens ekologiska och kemiska status.

Bällstaån rinner genom den regionala kärnan och vidare in i Stockholm stad. Bällstaåns biflöden Veddestabäcken och Åkerbybäcken ansluter till Bällstaån norr om Barkarby station. Med anledning av att Bällstaån och dess biflöden till största del rinner genom tätbebyggda områden är vattendragen kraftigt förorenade och drabbas ofta av översvämningar.

Norr om Barkarby station ges Bällstaån en mer naturlig utformning med stärkta ekologiska värden. Vattendraget går genom centrala delar av den regionala stadskärnan och har möjlighet att bli ett viktigt rekreativt samband. En förutsättning för bebyggelseutveckling utmed Bällstaån är att möjlighet att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten säkerställs samt att översvämningsproblematiken vid kraftiga regn och höga flöden omhändertas. Ny sammanhållen bebyggelse och samhällsfunktioner av betydande vikt ska placeras ovanför nivån för ett beräknat högsta flöde och framkomligheten för räddningsfordon och boende säkras.

Åkerbykärret söder om Norrviksvägen är en av kommunens största våtmarker utanför naturreservaten. Idag är våtmarken påverkad av dikning. Möjligheten att återväta våtmarken och därmed återfå en viktig kolsänka ska beaktas.

Natur och friluftsliv

Barkarby gränsar till Västra Järvafältet, Norra Igelbäckens naturreservat och Igelbäckens kulturreservat som har viktiga funktioner både för gröna och rekreativa samband. Restaureringsåtgärder inom Norra Igelbäckens naturreservat behöver ske i takt med att de större infrastrukturprojekten som tunnelbanan och nedgrävningen av kraftledningen färdigställs. Entréer till viktiga stråk och målpunkter inom naturreservaten behöver stärkas och tillskapas i samband med Barkarbys stadsutveckling. En större del naturmark söder om Norrviksvägen lämnas orörd för att bevara dess natur- och kulturvärden samt ekosystemtjänster. Hästa klack skyddas och stärker därmed ekologiska landskapssamband från Åkerbykärret österut mot Igelbäcken samt i nordvästlig riktning mot Kyrkbyn.

Veddesta omfattar idag tre naturbeklädda kullar som innehåller både höga naturvärden och fornminnen. I samband med utbyggnaden av kvartersstaden får närnaturen en viktig roll som gröna lungor i en tät stadsdel. Höjdskillnaderna gör att tillgängligheten behöver stärkas för att människor med olika behov ska kunna ta del av områdena, samtidigt som en stärkt tillgänglighet riskerar att komma i konflikt med platsernas höga naturvärden och kulturhistoriska lämningar.

Upplandsleden är en viktig vandringsled som går genom en mängd olika natur- och kulturmiljöer i Uppsala och Stockholms län. Ledens startpunkt är vid Barkarby station, vartefter den löper utmed Veddestabäcken västerut och vidare norrut genom kommunen. Genom att stärka Veddestabäcken som ett attraktivt promenadstråk bidrar det också till ökade upplevelsevärden för friluftslivet.

Bebyggelseutveckling

Viksjö utgörs framförallt av tät småhusbebyggelse. Området präglas av stora, grönskande, bilfria miljöer och en sammanhållen arkitektur. Intill Viksjö centrum har bebyggelsen en högre täthet med inslag av mer storskalig bebyggelse i form av flerbostadshus. Under 1980-talet tillkom nya småhusområden i södra Viksjö och i centrum har förtätning skett succesivt genom åren.

I Viksjö centrum sker utvecklingen i syfte att stärka centrumet som mötesplats och minska barriäreffekter inom området. I Viksjös småhusområden kan varsam komplettering med småhus prövas. Tillskott av bostadsbebyggelse kan med fördel ske där gator, ledningsnät, skolor och förskolor redan är etablerade för en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling.

Stora delar av Viksjö centrum riskerar att drabbas av översvämningar vid skyfall. I samband med utveckling inom området är det därför av stor vikt översvämningsproblematiken får påverka lokalisering av tillkommande bebyggelse och att markområden för skyfallsåtgärder planeras in i ett tidigt skede.

Söder om Andebodavägen finns i dagsläget idrottsytor för spontanidrott och föreningsidrott samt en gymnastikhall. Ytterligare ytor för idrott, småskaliga samhällsfastigheter och småhusbebyggelse kan prövas i detta område.

Kulturmiljö

Dagens Viksjö byggdes under 1960- och 1970-talen och är ett tidstypiskt exempel på samhällsplaneringen under den tiden. Karaktäristiskt för bebyggelsen är en trafikseparerad struktur med relativt tät småhusbebyggelse i grupp med stora grönområden mellan sig. Bebyggelsen på Ax- och Stråvägen utgör goda exempel på miljonprogrammets arkitektur.

Viksjö kyrka invigdes 2005 och har en mycket framträdande roll i centrum som ger den en karaktär av ”kyrkan mitt i byn”. Kyrkobyggnaden ska även fortsatt utgöra ett blickfång i Viksjö centrum, och viktiga siktlinjer mot den ska bevaras.

Villorna på Skulpturvägen är ett exempel på mer påkostad arkitektur från miljonprogrammet, omsorgen om arkitekturen speglas också i utemiljöerna, där sparad naturmark delvis sträcker sig in i trädgårdarna. Vid utveckling i området ska hänsyn tas till villorna, deras placering i en skogsslänt och vyerna från Hummelmoravägen.

Viksjö golfbana är belägen på åkermark som tidigare tillhört gårdarna Fjällen och Skylsta. Området utgör en del av ett sammanhängande kulturlandskap och dess nuvarande markanvändning bidrar till att landskapet fortfarande hålls öppet. Komplettering med andra användningar inom golfbanans område kan prövas, men hänsyn ska tas till det öppna landskapet med skogsbeklädda höjder.

Kommunikationer

Viksjöleden är en kraftigt trafikerad huvudgata som fyller flera viktiga funktioner i kommunens vägnät, både för persontrafik och för kollektivtrafik. Den är den enda vägkopplingen till kommundelen Viksjö och Görvälns vattenverk. Viksjöleden anknyter till E18 vid trafikplats Barkarby och trafikplats Jakobsberg, och flertalet busslinjer trafikerar längs sträckan. Det är viktigt att säkerställa framkomligheten för busstrafik till Viksjö för att skapa en attraktiv kollektivtrafikförsörjning.

Idag har Viksjöleden en trafikledskaraktär som upplevs som en barriär för fotgängare och cyklister. För att omvandla Viksjöleden till en mer integrerad och mångfunktionell gata behöver den ges en ny utformning mellan Jakobsberg och Viksjö centrum. Detta kan exempelvis göras genom tillägg av bebyggelse utmed gatan, ökade ytor för gång- och cykeltrafik, stärkt trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter, ändrad korsningsutformning och mer grönska i gaturummet. Omvandlingen kan även innebära att busstrafikens framkomlighet förbättras och att trafikledens karaktär ändras till ett stadslivsstråk med mer plats för människor.

Viksjös gång- och cykelvägnät är till stor del separerat från fordonstrafiken med planskilda korsningar. Dessa bidrar till trafiksäkra stråk genom området, främst för barn och unga. Det är viktigt att säkerställa gena och trygga kopplingar från Viksjö till Veddesta, Jakobsberg centrum och Barkarby station, samt till intilliggande grönområden.

Grönområden och vatten

Landskapssamband

Längs Mälarvägen går ett av kommunens prioriterade ekologiska samband. I höjd med Jungfruängen, där Mälarvägen möter Viksjöleden, förgrenar sig sambandet västerut. Strax norr om Viksjöleden är sambandet något svagare, vilket behöver beaktas vid en framtida utveckling av Viksjöleden. Det ekologiska sambandet är även svagt i området där Mälarvägen möter Järfällavägen. Vid framtida planering och utveckling i området ska möjligheten att stärka sambandet beaktas.

Parker

Intill Viksjö centrum ligger Fastebolparken som är en viktig stadsdelspark för boende i sydvästra Järfälla. Kvartersparkerna Fäbodparken och Andebodaparken, ett av kommunens kolonilottsområden och den stora andelen natur mellan småhusbebyggelsen, ger området en grön karaktär. Det är viktigt att behålla grönskan vid kompletterande bebyggelse. Musikskogen och Högbyparken är två kvartersparker som kan utvecklas för att möta behovet av parker i Viksjös östra delar.

Vatten

Viksjö ligger inom Mälarens och Bällstaåns avrinningsområde. Tre tillflöden rinner genom området som påverkar Mälarens vattenkvalitet: Sandviksbäcken, Görvälnbäcken och Lövstabäcken. Veddestabäcken är ett biflöde till Bällstaån som sträcker sig från Viksjös södra delar, vidare ner genom Skälby och in i Barkarby. Åtgärder behövs för att förbättra Veddestabäckens ekologiska och kemiska status.

Natur och friluftsliv

I Viksjö finns flera entrépunkter till Görvälns naturreservat som är viktiga för allmänhetens tillgång till natur- och friluftsområden och till Mälaren. Upplandsleden och Mälarpromenaden är viktiga rekreativa stråk som binder samman flera av kommunens betydande målpunkter utmed vattnet och erbjuder rekreation i tysta och varierande naturmiljöer. Hummelmora hage med sina frigående betesdjur är en målpunkt för friluftslivet med vackra naturmiljöer och grillplatser. Vid Mälarvägens slut ligger Görvälnbadet.

Mittemot Skäftesholmen ligger båtklubbar som är en utgångspunkt för friluftsliv på Mälaren. Det finns två särskilt förorenade områden i anslutning till småbåtshamnarna där föroreningarna bedöms utgöra en betydande risk för människa och miljö, vilket behöver beaktas och där det är möjligt avhjälpas.

Målpunkter vid Sandviks gård och Henriksdal kan stärkas för att tillgängliggöra Järfällas höga kulturhistoriska värden och naturupplevelser. Området kring Viksjö golfbana utgör ett viktigt samband för ädellövträd och groddjur, med både lekmiljöer och spridningsstråk.

Bebyggelseutveckling

Barkarby och Skälby utgörs i huvudsak av äldre villaområden som under lång tid har avstyckats och förtätats, vilket har resulterat i en varierad bebyggelsekaraktär. Det finns även ett antal småhusområden med tätare struktur och mer enhetligt uttryck.

Tyngdpunkten för bebyggelseutvecklingen i Barkarby och Skälby ligger i Ormbacka, där en småskalig, modern trädgårdsstad växer fram. I samband med utvecklingen är det av stor vikt att kopplingar för gång och cykel stärks såväl inom Ormbacka som till omkringliggande delar av området. Vid eventuell utveckling i området behöver hänsyn tas till översvämningsproblematiken utmed Veddestabäcken.

Området kring Byleden och Ormbacka industriområde drabbas regelbundet av översvämningar, med anledning av att stora vattenmassor ansamlas i området vid skyfall och höga vattenflöden. Med anledning av översvämningsproblematiken är möjligheterna för tillkommande bebyggelse begränsade i detta område. Utveckling kan vara möjlig i höglänta områden och om erforderliga åtgärder vidtas för att hantera vattnet. Multifunktionella kan ytor prövas, vars funktioner tål att översvämmas utan betydande skador. Exempel på denna typ av funktioner är ytor för friidrott, fotboll och annan rekreation.

Det finns särskilt förorenade områden med fyllnadsmassor utmed Byleden vid Björkebyskolan. Med anledning av att föroreningarna bedöms utgöra en betydande risk för människa och miljö om de inte avhjälps pågår sanering av marken.

En tätare småhusbebyggelse eller småskaliga flerbostadshus kan prövas i korsningen mellan Skälbyvägen och Byleden, i syfte att skapa ett tydligare och mer attraktivt gaturum. En förutsättning är att områdets översvämningsproblematik omhändertas i detaljplanarbetet. Längs Skälbyvägen finns bebyggelse med service och handel som kan utvecklas och omvandlas som ett komplement till småhusbebyggelsen.

Stora delar av Barkarby och Skälby omfattas av äldre planer som innehåller generella bestämmelser. För dessa områden finns behov att ta fram en ny detaljplan med tydligare reglering för utvecklingen i området. Begränsad förtätning inom befintliga villaområden kan vara lämplig förutsatt att områdets grönskande karaktär och tomternas storlek kan bibehållas. Tillskott av bostadsbebyggelse kan med fördel ske där infrastruktur och samhällsfunktioner redan är etablerade för en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling.

Arbetsplatser och verksamheter

Barkarby och Skälby har historiskt huserat flera handelsträdgårdar, varav en finns kvar idag. Idag finns merparten av områdets näringsliv i Ormbacka industriområde, där en blandning av storskaliga verksamheter ligger. Stora delar av industriområdet drabbas av översvämningar vid höga flöden och kraftiga regn. Förutsatt att översvämningsproblematiken avhjälps finns möjlighet att på sikt låta pröva en mer blandad bebyggelse på platsen eller utveckla verksamhetsområdet.

Kulturmiljö

Skälby har sedan slutet av 1800-talet utvecklats som ett villasamhälle, som under första halvan av 1900-talet kompletterades med ett stort antal trädgårdsmästerier. På de tidigare trädgårdsmästeriernas marker kom senare under 1900-talet mindre småhusområden att växa fram, och i början av 2020-talet började en större utbyggnad i Ormbacka.

Ormbacka-Skylstaområdet hör till de tidigast befolkade områdena i Järfälla. Här finns spridda gravar från bronsålder-äldre järnålder och ett stort gravfält från yngre järnålder. I den fortsatta utvecklingen av Ormbacka ska fornlämningsmiljöerna bevaras som gröna inslag i boendemiljöerna.

Skälby gård och dess omgivning är en miljö med lång kontinuitet, vilket de närliggande gravfälten visar. Dagens Skälby byggdes på marker som tillhört Skälby gård. Gravfälten, de bevarade gårdsbyggnaderna och arbetarbostäderna är därigenom också en viktig del av Skälbys moderna historia, samtidigt som de ger en synlig förankring i historien. Både gården, den omgivande parken och allén är viktiga inslag i Skälbys bebyggelsemiljö som ska bevaras.

Kommunikationer

Buss trafikerar huvudgatorna Ekvägen, Skälbyvägen och Österdalsvägen och sammankopplar Barkarby-Skälby med knutpunkterna i Barkarby och Jakobsberg. Bostadsområdet Ormbacka ligger på cykelavstånd till Barkarby station. En busslinje trafikerar sträckan mellan Ormbacka och knutpunkten vid Barkarby.

En direktbusslänk planeras sammanbinda Ekerö-Johannelund-Barkarby station. En dragning av länken utreds genom Vålberga, närmast E18.

De regionala cykelstråken utmed Österdalsvägen och Bäckparksgatan utgör viktiga kopplingar till Hässelby, Vällingby och Spånga. Det är viktigt att utveckla gena och säkra cykelvägar till bytespunkten vid Barkarby station.

Grönområden och vatten

Landskapssamband

Inget av kommunens åtta prioriterade landskapssamband sträcker sig genom delområdet Barkarby-Skälby. I Skälbys västra delar finns dock betydelsefulla samband för såväl groddjur, häckningsmiljöer för fåglar och spridningsvägar för pollinatörer, som sträcker sig upp till Viksjö golfbana. Det finns även ett ädellövssamband som förbinder Skälby gård med de södra delarna av Björkeby och med äldre träd i Vålberga. Med anledning av den låga andelen grönska i delområdet bör påverkan på naturvärden begränsas vid bebyggelsekompletteringar.

Parker

Det finns få allmänna parkytor i Barkarby och Skälby, vilket gör Skälbyparken intill Skälby gård till en viktig stadsdelspark för hela området. Två mindre kvartersparker, Vålbergaparken och Neptuniparken utgör tillsammans med ett antal naturbeklädda kullar och ett planerat kolonilottsområde i Ormbacka områdets grönstruktur. Det finns möjlighet att tillföra rekreativa värden till Skälby genom att utveckla området utmed Veddestabäcken till ett genomgående park- och promenadstråk.

Vatten

Barkarby och Skälby ligger främst inom Bällstaåns avrinningsområde. Inom området rinner två biflöden till Bällstaån: Veddestabäcken och Byledenflödet. Veddestabäcken rinner genom Skälby och vidare in i Barkarby där den har sitt utlopp i Bällstaån. Vattendraget utgör Bällstaåns mest förorenade tillflöde. För att kunna förbättra vattenkvaliteten i Veddestabäcken behöver särskild hänsyn tas vid ny bebyggelseutveckling, så att identifierade ytor som behövs för att rena dagvatten från befintlig bebyggelse kvarstår. En restaurering av Veddestabäcken är tänkt att genomföras för att förbättra vattendragets ekologiska och kemiska status, så att bäcken ska kunna fortsätta utgöra goda livsmiljöer för växter och djur.

Natur och friluftsliv

Upplandsleden är en längre vandringsled som sträcker sig genom kommunen och vidare norrut. Idag går leden genom bebyggelseområdet i Ormbacka men föreslås få en ny dragning längs Veddestabäcken i Ormbacka, vidare mot Fruns Backe och Bäckparksgatan. Vintertid används området på och kring Viksjö golfbana för längdskidåkning.