Kallhäll

Bebyggelseutveckling

Kallhälls arkitektur är mycket varierad i både skala och uttryck. I området finns såväl småhusområden som karaktäristiska bågformade flerbostadshus i landskap och inslag av mer sentida, tät stadsbebyggelse nära centrum. Kallhäll utvecklas genom förtätning med blandade funktioner och bostadstyper. Vidare utveckling kan ske kring centrum för att stärka Kallhäll centrum som mötesplats, förbättra kopplingar, bygga bort otrygga platser och minska barriäreffekter inom området.

Det finns potential att genom strategiska kompletteringar stärka det lokala centrumet och underlaget för kollektivtrafik, särskilt utmed Kallhällsleden. Delar av Kallhälls centrala områden riskerar dock att drabbas av översvämningar vid skyfall. Det finns behov av ytor för att omhänderta kraftiga regn utmed Kallhällsleden och Ulvsättravägen. Vid eventuell utveckling inom området är det därför av stor vikt att åtgärder för att omhänderta översvämningsproblematiken säkerställs. Möjligheten att förbättra Kallhällsbäckens vattenstatus ska beaktas, vilket även kan innebära en större möjlighet att omhänderta översvämningar.

Utvecklingen i centrala Kallhäll behöver studeras i ett större sammanhang genom en fördjupad översiktsplan eller ett planprogram. På sikt finns möjligheten att på ett hänsynsfullt sätt fylla Bolinder strands äldre industribyggnader med ett attraktivt och mer publikt innehåll och att utveckla området norr om Henry Bergstens väg i syfte att tillskapa fler bostäder, lokal service samt stärka allmänhetens tillgång till vattnet. Det finns två särskilt förorenade områden i anslutning till Kallhälls småbåtshamnar. Föroreningarna bedöms utgöra en betydande risk för människa och miljö, vilket behöver beaktas i framtida planering och där det är möjligt avhjälpas. Även de äldre industriverksamheterna har resulterat i betydande föroreningar inom området vid Bolinder strand, vilket behöver beaktas vid framtida utveckling av området.

Vid Bolindervallen kan möjligheten att förtäta området och tillskapa fler idrottsanläggningar prövas. Eventuell förtätning inom området behöver ta hänsyn till identifierade behov av dagvattenanläggningar, så att dessa ytor inte byggs bort.

Arbetsplatser och verksamheter

På den södra sidan av järnvägen ligger verksamhetsområdet Slammertorp. Ett nytt, sydligt entréläge till Kallhälls station främjar en fortsatt utveckling av arbetsplatser i området, som tack vare sitt kollektivtrafiknära läge har möjligheter att ges en mer personalintensiv karaktär.

Kallhälls industriområde, som ligger söder om Ulvsättravägen och väster om Enköpingsvägen, har ett flertal verksamheter som främst vänder sig till företag. Området är stort och ansluter i väster och öster till bostadsbebyggelse. Med ett nytt entréläge till Kallhälls station finns det på längre sikt möjlighet att pröva en utveckling av verksamhetsområdet. En mer funktionsblandad bebyggelse med bostäder och småskaligare verksamheter i kollektivtrafiknära läge kan prövas i framtida områdesplanering. Det är av stor vikt att området sammankopplas med omkringliggande struktur och att trygga, attraktiva stråk för gående och cyklister tillskapas. Utgångspunkten för utvecklingen bör vara en cirkulär omvandling där befintlig infrastruktur och bebyggelse utnyttjas där det är möjligt.

Väster om E18 ligger verksamhetsområdet Skarprättarvägen. Verksamhetsområdet bedöms långsiktigt finnas kvar och kan utvecklas genom förtätning i takt med efterfrågan från fastighetsägarna. Närheten till trafikplats Stäket, skyltläget vid motorvägen och den bullerutsatta placeringen gör det lämpligt för ytkrävande och transportintensiva verksamheter. Området har viss service och en begränsad kollektivtrafikförsörjning via buss. Med anledning av detta lämpar sig utveckling av mindre personalintensiva verksamheter bäst på platsen.

Inom det bullerutsatta området mellan Enköpingsvägen och E18 kan småskaliga och mindre personalintensiva verksamheter utvecklas genom förtätning inom etablerade verksamhetsområden, under förutsättning att behov av stärkta gröna samband beaktas.

Kulturmiljö

Kallhälls bebyggelse har påverkats starkt av Bolinderverken som etablerade sig utmed Mälaren under tidigt 1900-tal och som idag kan knytas till många av områdets viktiga kulturhistoriska miljöer. Verkstadsbyggnaderna i Bolinder strand, arbetarbostäder som Glasvillan och Basvillan vid stationen och radhusen i Bolinderbyn är alla kvarvarande delar som präglar området. Bolinder strand ska utvecklas till en attraktiv mötesplats som tar vara på de kulturhistoriska värdena och tillgängliggör dem för allmänheten. Fabriksbyggnaderna och herrgårdsbyggnaden ska bevaras som inslag i stadsmiljön.

I Kallhäll finns även flera exempel på nyare bebyggelse med högt kulturmiljövärde. De bågformade skiv- och lamellhusen från 1950- och 1960-talet, bland annat kvarteret Rondellen på Askungevägen, är ett exempel på bostadsbyggande med höga ambitioner. De är väl anpassade till topografin, präglas av stora luftiga innergårdar och omsorg om detaljerna i gestaltningen. Vid förtätning ska hänsyn tas till båghusens karaktär, och formen ska fortfarande vara avläsbar i stadsbilden.

Lilla Ulvsättra är Järfällas bästa exempel på ett postmodernistiskt bostadsområde. Material och färgsättning är typiska för det tidiga 1990-talet och bebyggelsen håller en hög arkitektonisk kvalitet. Vid utveckling och omvandling i verksamhetsområdena i anslutning till Lilla Ulvsättra ska den luftiga strukturen bevaras.

Kommunikationer

Idag har Kallhälls centrala delar nära till buss och spårbunden kollektivtrafik. I samband med den framtida bebyggelseutvecklingen möjliggörs ännu starkare kollektivtrafik och en sydlig entré till Kallhälls station. Det planeras även för en expressbusslinje som trafikerar via Kallhäll vidare mot Upplands Väsby och Täby-Arninge. Expressbussar har högre kapacitet än lokalbussar och kompletterar pendeltåg och tunnelbana.

Enköpingsvägen är en viktig länk som sammanbinder mellan Kallhäll med Stäket och Jakobsberg och Kallhällsleden är en viktig huvudgata som matar ut trafik till de regionala vägarna och för busstrafik till Kallhälls station. I dagsläget varierar Kallhällsledens karaktär och delar av den upplevs som en barriär. För att integrera Kallhällsleden bättre i stadsmiljön behöver den delvis omvandlas till en mångfunktionell gata. Detta kan exempelvis göras genom tillägg av bebyggelse utmed gatan, ökade ytor för gång- och cykeltrafik, stärkt trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter, ändrad korsningsutformning och mer grönska i gaturummet. Omvandlingen kan även innebära att busstrafikens framkomlighet förbättras och att trafikledens karaktär ändras till ett stadslivsstråk med mer plats för människor.

Kopplingen mellan Ulvsättra och en möjlig sydlig entré till Kallhäll station bör stärkas i framtida områdesplanering, bland annat genom trygga och gena gång- och cykelstråk.

Kallhälls läge utmed Mälaren har gjort att båttrafik angjort till området i alla tider. Idag finns en gammal ångbåtsbrygga vid Bolinder strand som möjliggör trafikering mellan Kallhäll och målpunkter i Mälaren. I samband med utveckling i Bolinder strand bör möjligheten att stärka passagerarbåtstrafiken för fritidsresor beaktas.

Grönområden och vatten

Landskapssamband

Genom Kallhäll går det två prioriterade landskapssamband. Det norra sambandet sträcker sig från Molnsättra, längs Kallhällsparken och vidare söderut. Det är ett samband för ädellövträd,
groddjur och pollinatörer. Det södra sambandet löper från Görvälns naturreservat,
över en ekodukt, vidare utmed Kallhälls verksamhetsområde och upp mot Översjön.
Sambandet utgörs av ett sårbart barrskogssamband, varför det är viktigt att säkerställa
en fortsatt sammanhållen grönska och sträva efter att bredda sambandet där det är möjligt.

Parker

Kallhällsparken är områdets stadsdelspark, och fyller en viktig roll för de ekologiska spridningssambanden. Samtidigt som parken erbjuder sina besökare rekreation, lek och
vistelseytor, utgör den också en viktig del av områdets klimatanpassning. Kallhälls lummiga
karaktär är resultatet av några mindre kvartersparker och en stor del natur mellan bebyggelsen. Lek- och aktivitetsplatser finns i parkerna samt centralt belägna inne i olika bostadsområden. I området finns sex av kommunens koloniområden. Vid kompletteringar i den befintliga bebyggelsen är det av stor vikt att gröna värden bibehålls och utvecklas.

Vatten

Nästan all mark i Kallhäll ligger inom Mälarens avrinningsområde. Tillflödet Kallhällsbäcken rinner till Mälaren och Bredgårdsbäcken rinner till Översjön inom Oxundaåns avrinningsområde. Mälaren är en vattenförekomst med egna miljökvalitetsnormer vars kemiska och ekologisk status behöver förbättras. När Kallhäll fortsätter att utvecklas blir det allt viktigare att ta vara på naturens möjlighet att bidra till fördröjning och rening av vatten, där all utveckling i Kallhäll behöver bidra till att förbättra Mälarens status.

Idag finns de viktigaste ekosystemstjänsterna för vatten främst utmed Mälaren och i Görvälns naturreservat. Även delar av Kallhällsparken spelar en viktig roll i detta sammanhang. Tillägg i bebyggelsestrukturen ska ta hänsyn till befintliga ekosystemtjänster och där det är möjligt att stärka tillgången till dem. I samband med framtida områdesplanering bör möjligheterna att förbättra Kallhällsbäcken närområde utredas.

Natur och friluftsliv

Utmed vattnet går Mälarpromenaden, ett stråk som gör det möjligt för allmänheten att röra sig utmed hela kommunens strandzon och ta del av viktiga målpunkter utmed vattnet. En del av denna promenad sammanfaller med Upplandsleden, som ansluter från Görvälnområdet till Kallhällsbadet, kommunens största friluftsbad. Idag bryts promenadens kontinuerliga vattenkontakt vid Kallhälls
marina. Vid en utveckling i området är det av stor vikt att allmänhetens tillgång till vattnet förbättras.

I Kallhälls östra delar går Järvaleden runt Översjön genom Molnsättras och Stora Ängsnäs jordbruks- och kulturlandskap. Översjön är en badsjö och är, liksom Mälaren, viktig för fritidsfisket.