Robust: Kommunens gröna miljöer värnas och utvecklas så att de tillsammans med den blå strukturen hjälper till att minska konsekvenserna av klimatförändringarna. En välutvecklad grönstruktur stärker de ekologiska sambanden, ger ökad biologisk mångfald och ökad folkhälsa. Grönska bidrar till minskad värmestress och ger renare luft.

Cirkulärt: Grönstruktur och stadsträd är resurser som binder kol och bidrar till rening av vatten och i förlängningen hjälper till att säkerställa Mälarens funktion som dricksvattentäkt.

Inkluderande: Järfällas natur- och grönområden är till för alla. Inom den bebyggda miljön finns parker och mindre grönområden som ger upplevelse- och hälsovärden till boende och verksamma i området. Större grönområden och kommunens naturreservat fungerar som viktiga målpunkter för rekreation och friluftsliv.

Park och tätortsnära grönska

En sammanhängande grönstruktur är en förutsättning för att bibehålla ett artrikt växt- och djurliv. Grönstrukturen hänger ofta ihop och samverkar med den blå strukturen, som finns beskriven under temaområde Vatten. Parker, grönområden och gröna stråk bildar tillsammans med gatuträden ett nätverk som binder samman områden av bebyggelse med omkringliggande grönska, naturreservat och landskapssamband. Grönskan bidrar på många sätt till en ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet och är en central del av att skapa ett robust samhälle.

Grönska är en särskilt viktig komponent i den tätbebyggda miljön, där multifunktionella grönytor bidrar till ett effektivt marknyttjande. Parker förläggs med fördel i låglänta områden, där gröna ytor både kan erbjuda plats för rekreation och upplevelsevärden, men också omhänderta översvämningar vid kraftiga regn. Nya parker och grönområden bör i första hand lokaliseras på avskärmade platser med god ljud- och luftmiljö. Träd bidrar utöver sitt estetiska och ekologiska värde med temperaturreglering året om, rening och fördröjning av dagvatten, friskare luft samt bättre hälsa.

Närheten till park och grönska ökar ett områdes attraktivitet och fastighetsvärde. Den bidrar också till människors fysiska och psykiska välmående. Parkerna och grönområdena är allas våra platser och stärker den sociala sammanhållningen genom att de bildar attraktiva utrymmen där människor kan mötas på lika villkor, interagera och bygga gemenskap. Huvudgator och lokalgator i nya stadsmiljöer utformas med trädalléer och mångfunktionella gator och stadslivsstråk utformas som gröna gaturum. Den sammanvävda grönskan ger möjlighet för både människor, växter och djur att röra sig i den. Vid exploatering och planläggning används verktyg för grönytefaktor för att styra och vägleda fastighetsägare till att öka grönskan inom kvartersmark för en mer hållbar bebyggelsemiljö. Att arbeta målmedvetet med att öka grönytefaktorn inom privatägd mark ger också en ekonomiskt mer hållbar utveckling för kommunen.

Äldre parker och naturområden ska bevaras och förvaltas, samtidigt som nya parker och promenadstråk ska utvecklas. En stadsdelspark är en park som är större än fem hektar och som erbjuder särskilda funktioner och kvaliteter. I dagsläget finns sju stycken namngivna stadsdelsparker i kommunen, varav flera behöver utvecklas:

Kallhällsparken
(Kallhäll)

Kallhällsparken binder samman olika bostadsområden och centrum och är en plats för alla. Den anlades på 1990-talet och har under åren kompletterats och utvecklats. Parken inramas av blandskog och här finns en dagvattendamm, öppna gräsytor och platser för lek, aktivitet och vila. Parken och dess kvaliteter ska förvaltas och vid behov utvecklas. Parken ingår i ett av kommunens prioriterade landskapssamband där ädellövssambandet ska behållas och stärkas.

Berghemsparken
(Norra Jakobsberg)

Parken består av både anlagda delar och ett skogsparti med högt naturvärde. Den ligger i ett av kommunens utpekade prioriterade landskapssamband och det är av stor vikt att behålla och förstärka detta samband. Parkens kvaliteter med mötes-, lek- och aktivitetsplatser planeras att utvecklas och barrskogssambandet att stärkas.

Kvarnbacken och Vibblaby ängar
(Centrala Jakobsberg)

Parken ligger strategiskt placerad mellan kringliggande bostadsområden och skol- och idrottsområdet. Dess centrala läge är betydelsefullt eftersom andelen grönyta per boende är låg i centrala Jakobsberg. Parken ligger i ett kulturlandskap med fornminnen och är en del av kommunens prioriterade landskapssamband för ädellöv mellan Görväln- och Järvakilen. Parken planeras att utvecklas med bland annat entréer, mötesplatser, lek- och aktivitetsmiljöer samt grönska. I parkens lägre delar kommer dagvattendammar att anläggas och ytor för skyfallshantering att skapas.

Tallbohovparken
(Södra Jakobsberg/Söderhöjden)

Tallbohovsparken har inte riktigt storlek för att vara en stadsdelspark, men fyller en viktig funktion, ligger bostadsnära och är tillgänglig för många. Här finns fina kvaliteter att bevara och utveckla och här planeras funktioner och värden som tillskrivs en stadsdelspark. Hammarskogen är ett viktigt naturområde med en yta som en stadsdelspark. Den kompletterar Tallbohovsparken och är viktig för den tätortsnära grönstrukturen. Den består idag av ett natur- och skogsområde med öppna gräsytor.

Området behöver utvecklas med mer extensiva funktioner som kompletterar stadsdelsparken, som exempelvis pulkabacke, promenader och utsiktsplatser. Parken ligger bullerstört då den på två sidor är omsluten av E18 och Mälarbanan. I planeringen ligger att utforma detta till en av kommunens stadsdelsparker som bland annat ges tydliga entréer och platser för möten, lek, aktiviteter och vila. De mest frekventerade målpunkterna placeras med fördel längst bort från bullret och utformning, material och innehåll anpassas så att bullerminskning kan uppnås.

Fastebolparken
(Viksjö)

Parken ligger nära Viksjö centrum i ett bevarat kulturlandskap med skog och hällmark. På de tidigare ängarna har platser för lek, spel och picknick skapats. En upprustning planeras för att ta till vara parkens kvaliteter med grönska, mötesplatser samt lek- och aktivitetsplatser.

Skälbyparken
(Skälby-Barkarby)

Skälby och Barkarby är småhusområden där andelen allmän platsmark är låg. Parken fyller därför en viktig funktion vars betydelse stärks ytterligare av att två skolor ligger i direkt anslutning till parken. Parken ligger i ett bevarat kulturlandskap och här firas bland annat Valborg. Parkens kvaliteter med mötes-, lek- och aktivitetsplatser planeras att utvecklas.

Kyrkparken
(Barkarbystaden)

Kyrkparken utgör en oas i Barkarbystaden och den blir särskilt viktig under utbyggnadsfasen av området, då resterande och kompletterande parker ännu inte hunnit anläggas. I parken fördröjs och renas dagvatten och en damm utgör en central del. Här finns plats för lek, vila och promenader och parken är utformad med biologisk mångfald i åtanke. Parkens befintliga kvaliteter ska förvaltas och vidareutvecklas. I områdets norra delar planeras plats för aktivitetsytor även för de lite äldre barnen. Hantering av bullerproblematik och vattenfrågan kommer att vara en del i kommande utvecklingsarbete.

I Veddesta och öster om Kyrkbyn finns två naturområden som är lika stora som stadsdelsparker och viktiga för den tätortsnära grönstrukturen. Utöver dessa finns en mängd mindre parker och tätortsnära natur samt Säby gårds park och Görvälns slottspark.

Invasiva arter

Som den del av kommunens förvaltning av parker och grönområden är det av vikt att beakta bekämpning av invasiva främmande arter. Invasiva främmande arter är arter som etablerar sig i kommunens parker, naturområden och vatten och som är främmande för den svenska naturen. Dessa sprider sig snabbt och kan orsaka skador på den inhemska naturen. Det kan vara växter som tränger ut andra växter, djur som äter upp eller konkurrerar ut andra djurarter, eller djur som sprider sjukdomar. EU har identifierat vilka arter som utgör ett hot mot den biologiska mångfalden. För att undvika spridning arbetar kommunen med att förhindra spridning av de EU-listade invasiva arter som förekommer i Järfälla, såsom jätteloka, parkslide och jättebalsamin. Arbete görs även lokalt för att begränsa invasiva främmande arter som är särskilt problematiska i Sverige såsom blomsterlupin, kanadensiskt gullris och mink. Utpekade arter som har en betydande del av sin sammanlagda förekomst inom Järfälla kommun, så kallade ansvarsarter, beaktas särskilt.

Barn i det gröna

Barn har rätt till fritid, lek och rekreation anpassat till deras ålder. Barnperspektiv och barnens perspektiv genomsyrar processen och utformningen av de gröna områdena där tillgänglighets- och jämlikhetsperspektiv beaktas. Att vistas i gröna och naturliga miljöer är bra för barns motoriska utveckling, hälsa och välbefinnande och stimulerar nyfikenhet och lärande om naturen.

Genom att lokalisera park- och grönområden med omsorg kan den fysiska planeringen bidra till att barn slipper korsa barriärer, röra sig i osäkra trafikmiljöer eller ta sig långa avstånd för att nå viktiga målpunkter. Det är värdefullt att bevara och utveckla bostadsnära skog samt anlägga nya gröna miljöer i tät bebyggelse. Närheten till olika typer av parker och grönområden inom kommunen är generellt sett god då många Järfällabor kan nå ett grönområde inom 300 meter från sin bostad.

I våra parker och grönområden placeras med fördel lek- och aktivitetsplatser, där de större finns i stadsdelsparkerna. Det är också viktigt att tillgodose ytor för spontan lek och aktivitet som inte är direkt programmerade. Planeringen av nya parker och lek- och aktivitetsplatser ska eftersträva en så jämn geografisk spridning som möjligt, där barns rörelsefrihet och olika behov tas i beaktande. Avståndet till lek och grönska är särskilt betydelsefullt för yngre barn som inte rör sig så långa sträckor. I takt med att barn blir äldre förändras deras rörelsemönster och avståndet de tar sig för att nå målpunkter och mötesplatser ökar.

Natur och friluftsliv

Naturen i Järfälla är varierande och hyser många olika naturvärden som ger goda förutsättningar för biologisk mångfald och upplevelser både för besökande och de som lever och verkar i kommunen. Järfälla tar tillvara på tillgängligheten till sina naturområden och arbetar för att både kommuninvånare och besökare lätt kan ta sig till och vistas i våra natur- och kulturmiljöer. Entrépunkter till kommunens naturreservat stärks och genom det förbättras även invånarnas tillgänglighet till Mälaren och målpunkter inom naturreservaten.

Närheten till friluftsliv, Mälaren och en stor andel naturområden är något som gör Järfälla unikt. Det ger också kommunen mycket goda förutsättningarna för ett aktivt friluftsliv. Friluftsliv och tillgången till friluftsområden är viktigt för att skapa jämlika och jämställda förutsättningar för god folkhälsa, fysisk aktivitet och en hållbar utveckling. Närheten till friluftsområden kan även öka attraktiviteten för människor att bo i ett område, samtidigt som de genererar betydelsefulla ekosystemtjänster. Att delta i organiserat friluftsliv kan ha en lång rad positiva effekter som exempelvis främja en meningsfull fritid, minska benägenheten att begå brott bland ungdomar, öka miljövetenheten och bidra till en ökad förståelse för naturen.

Kommunen värnar om och stärker den biologiska mångfalden genom lämplig skötsel inom skyddade naturområden, övrig natur och parker. Betesdjur håller kulturlandskapet öppet. Genom att möjliggöra rörelse av arter i landskapet tillskapas en grund för ett rikt växt- och djurliv. Detta i sig främjar även folkhälsan, då grönska är viktigt ur hälsoperspektiv. Det är även viktigt att behålla de mörka områden som inte är exponerade för ljusföroreningar samt värna tysta områden.

Järfälla är en av de kommuner i landet som har störst andel skyddad natur. I januari 2024 var cirka 33% av kommunens yta skyddad som naturreservat eller biotopskyddsområde. Kommunen har som mål att den sammanlagda arealen skyddad natur ska öka med minst 75 hektar innan år 2025, mätt från 2016. Därefter är ambitionen att arealen skyddad natur ska utökas ytterligare fram till 2030. Mellan 2016 till och med 2023 har arealen skyddad natur ökat med 59 hektar.

Arbete fortgår med utredning av lämpligt skydd av ytterligare viktiga naturområden:

1. Hästa klack
   Består av ett cirka 14 hektar stort skogsområde med mycket högt naturvärde. I området finns bland annat gamla tallar och mycket död ved, stensättningar och lämningar från tidiga boplatser. Arbete pågår för framtida skydd, som naturreservat.
   
2. Åkerbykärret
   Ett cirka nio hektar stort våtmarksområde dominerat av buskmark, ohävdad fuktäng och fuktig lövskog. Biotopen är regionalt sällsynt och kan utgöra livsmiljö för många olika fåglar, groddjur och insekter. Området kan komma att utredas för framtida skydd.
   
3. Fruns backe
   En cirka åtta hektar stor kulle som omfattar ett förhistoriskt gravfält och höga naturvärden, däribland hävdflora, äldre tallar och ekar. Kan komma att utredas för framtida skydd.
   
4. Skäftingeholmen
   Området på cirka 13 hektar ligger på en ö i Mälaren, där det finns äldre barrskog, lövträd och en sumpskog som utgör livsmiljö för många olika fåglar och insekter. Idag omfattas holmen av strandskydd. Området kan komma att utredas för framtida skydd.
   
5. Kvarnbacken
   Ett centralt beläget parkområde på cirka 3,5 hektar med hällmark, tallar och inslag av ek. Kan komma att utredas för framtida skydd.
   
6. Knallboda
   Omfattar ett cirka 12 hektar stort naturområde med en stor mängd mycket gamla tallar och sumpskog som utgör livsmiljö för många olika fåglar, groddjur och insekter. Planerat att utredas för framtida skydd.
   
7. Ängsjö
   Utgörs av ett cirka 31 hektar stort naturområde med barrskog, äldre ekar och sumpskog utmed Mälarstranden. Området är en viktig målpunkt för såväl friluftslivet som djurlivet. Området utgör livsmiljöer för flera olika djur, däribland fåglar och fladdermöss. Kan komma att utredas för framtida skydd.

Gröna kilar och prioriterade ekologiska landskapssamband

Görvälnkilen och Järvakilen är viktiga regionala gröna kilar med funktion för både ekologiska spridningssamband för växt- och djurliv samt för rekreation och friluftsliv. Järfälla arbetar tillsammans med kringliggande kommuner för att skydda och värna de gröna kilarna.

Eftersom områdens förutsättningar och behov skiljer sig åt kan kommunens arbete för att stärka de prioriterade landskapssambanden se ut på olika sätt. På vissa platser verkar kommunen för att värdefulla samband bevaras genom ett ökat skydd, i form av naturreservat och biotopskydd. I andra fall kan befintliga värden stärkas över tid genom ändamålsenlig skötsel. På platser där sambanden är svaga kan kommunen i vissa fall behöva arbeta med tillägg av växtlighet eller andra strukturer, för att exempelvis binda samman olika värdekärnor.

Mångfalden av stora och små parker samt naturområden bildar en grön infrastruktur som i sin tur ingår i de ekologiska sambanden. Kommunen har pekat ut åtta stycken prioriterade ekologiska landskapssamband. Dessa är avgörande för att bibehålla den biologiska mångfalden och binda samman viktiga värdekärnor för ädellöv, barrskog, groddjur och pollinatörer, både inom Järfälla och den omgivande regionen. De prioriterade sambanden binder ihop Görvälnkilen i väst med Järvakilen i öst, och går även inom kilarna i nordsydlig riktning. Det är även viktigt att behålla och utveckla den finmaskiga lokala grönstrukturen, men översiktsplanen pekar främst ut de prioriterade ekologiska landskapssambanden. Dessa ska bevaras och kommunen arbetar aktivt för att säkerställa att de har god ekologisk funktion.

1. I kommunens östra del finns ett regionalt svagt grönt samband som behöver utvecklas. De aktuella befintliga sambanden utgörs i huvudsak av bi- och fjärilssamband samt groddjurssamband.
   
2. I kommunens nordöstra del finns ett regionalt utpekat svagt samband. Framförallt är det ett barrskogssamband som binder ihop de norra delarna via Rotebroleden och Sollentuna kommun, vidare söderut till Västra Järvafältets naturreservat.
   
3. Ett av Järfällas viktigaste ädellövssamband börjar vid Görvälns gård och går norrut via Dikartorp. Ett svagare samband följer sedan Mälarstranden upp mot Kungsängen. Från Görvälns naturreservat går också ett viktigt men smalt barrskogssamband till Kallhäll, som sedan delar sig via Stäket och Häradsallmänningen och vidare till Upplands Väsby.
   
4. I Kallhäll delar ädellövssambandet från Görvälns naturreservat på sig och ett större samband går via Kallhällsparken och Ulvsättra till Molnsättra naturreservat. Här finns också groddjurssamband samt bi- och fjärilssamband.
   
5. Mellan Polhem och Kallhäll finns ett sårbart barrskogssamband som binder samman gammal barrskog i Görvälns naturreservat via Lädersättra och till Molnsättra och Västra Järvafältets naturreservat.
   
6. I Berghem finns ett sårbart barrskogssamband. Detta binder samman gammal barrskog i Görvälns naturreservat via Berghem och Kolboda med Västra Järvafältets naturreservat. Här finns också öppna gräsmarker kopplade till bi- och fjärilssamband.
   
7. Ett för kommunen svagare ädellövssamband, men som länkar till viktigt samband på regional nivå, är det som kopplar ihop ädellövsmiljöer i Görvälns naturreservat med Västra Järvafältets naturreservat och Hansta naturreservat i Stockholm. Sambandet kopplar på landskapssambandet nr 8 från Görvälns naturreservat via Kvarnbacken, Jakobsbergs gård och vidare till Säby gård och ut i Västra Järvafältets naturreservat.
   
8. Från Görvälns naturreservat, via Viksjö och längs Bällstaån finns ett av kommunens viktigaste ekologiska landskapssamband som sträcker sig tvärs över kommunen och som är viktigt för både ädellövs- och barrskogssamband, groddjurssamband samt bi- och fjärilssamband.

Ekosystemtjänster

Ekosystemen kopplade till vatten bidrar med flera tjänster som gynnar människan och som är kopplade till vatten och blåstrukturer, till exempel rening, flödesreglering och klimatreglering. Samhället är beroende av dessa tjänster då de är en förutsättning för vår livskvalitet och välfärd. Områden med höga värden för ekosystemtjänster behöver därmed värnas och deras funktion bibehållas. Vid planläggning och exploatering tillvaratas möjligheter att tillskapa ekosystemtjänster.

Stadslivsstråk

Vissa strategiska gator som inte har så stor trafikbelastning kan med fördel omvandlas till stadslivsstråk. En omvandling innebär möjligheten att skapa en mer stadsmässig gatumiljö med en ökad attraktivitet för gång- och cykeltrafiken och ett stärkt utbud av mötesplatser, service och handel. Stadslivsstråken kännetecknas av ett tryggt gaturum med liv och rörelse och inbjudande vistelsemiljöer. De ligger ofta centralt och omges av en tät bebyggelse och kommersiella verksamheter. De fyller också en funktion av att koppla samman den regionala kärnan. Träd- och växtplanteringar i gaturummen bidrar till en attraktiv stadsmiljö, samtidigt som grönskan minskar risken för värmestress vid höga temperaturer och leder till en förbättrad luftmiljö.

Godstransporter

När kommunen växer ökar även näringslivets behov av transporter. Godstransporter behöver hanteras på ett effektivt och hållbart sätt på både väg och järnväg. I den regionala stadskärnan ska behov av tillgänglighet och angöring utvecklas på ett sätt som är förenligt med trivsamma urbana miljöer. En viktig del är att lokalisera verksamheter med stort transportbehov i anslutning till kapacitetsstarka infrastrukturstråk, och att se till att det finns ett vägnät som är dimensionerat för tunga transporter.

Cykeltrafik

Cykelnätet i Järfälla ska kännetecknas av säkerhet, framkomlighet och kontinuitet. De regionala cykelstråken utgör stommen för cykelinfrastrukturen och ett väl utbyggt
regionalt cykelvägnät gör det enkelt att cykla till och från Järfälla. Det regionala cykelnätet knyter effektivt samman kommunens olika delar och lokala målpunkter, samtidigt som det fyller en viktig funktion för kopplingar till Stockholm, Sollentuna och Upplands-Bro.
På det mer finmaskiga, kommunala huvudcykelnätet sker en stor del av Järfällabornas vardagsresor. Planeringen ska säkerställa gena och väl underhållna cykelstråk till kommunens bytespunkter och god tillgång till cykelparkeringar av hög kvalitet, för att underlätta kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik. Det lokala cykelvägnätet utvecklas vidare för att det ska bli lätt att nå Järfällas naturområden och målpunkter utmed Mälaren.

Gångtrafik

Gångnätet ska präglas av hög trafiksäkerhet och god orienterbarhet för samtliga gångtrafikanter. Gatornas utformning ska bidra till ökad hastighetsefterlevnad och det ska vara tryggt och säkert för oskyddade trafikanter att korsa samt röra sig längs med och kommunens gator. Strukturen på gångvägnätet ska utformas så att det tydligt framgår hur fotgängare tar sig till viktiga målpunkter. Ett finmaskigt och trafiksäkert gångnät ökar också barns rörelsefrihet i staden. I stadsmiljö ska bredare gångbanor finnas längs huvudvägnätet som möjliggör för höga flöden av fotgängare. Det bidrar till ett attraktivt stadsliv samt till att göra utemiljön mer trygg. Lokaler för service och funktioner i bottenvåningarna längs dessa stråk är av stor vikt för en levande stadsmiljö. Kvarterens byggnadshöjd, gestaltning och fasader har också stor betydelse för gångtrafikanters upplevelse. Varierad arkitektur och aktiva fasader i gatunivå är av stor vikt för ett attraktivt gångnät.

Kollektivtrafik

Spårtrafik

Järnvägen Mälarbanan utgör stommen i kommunens kollektivtrafik. Kommunen har tre pendeltågsstationer med intilliggande bussterminaler i Barkarby, Jakobsberg och Kallhäll.

En utbyggnad av Mälarbanan fram till Kallhäll som ökar kapaciteten för både pendel- och regionaltåg har genomförts, och byggnation av en ny stationsentré och plattform i Barkarby pågår. För att ytterligare öka Mälarbanans kapacitet och förbättra kollektivtrafikens konkurrenskraft i regionen bör Mälarbanans utbyggnad fortsätta norr om Kallhäll till Bålsta. Samtidigt förlängs tunnelbanans blå linje till Barkarbystaden och Barkarby vilket kommer att kraftigt förbättra kollektivtrafiktillgången i kommunens södra delar och förkorta resvägen till Stockholm. Barkarby station kommer i framtiden att utgöra en viktig knutpunkt för kollektivtrafiken, i både kommunen och regionen.

För att förbättra tillgängligheten till pendeltåget föreslås Kallhäll station kompletteras med en sydlig entré.

Busstrafik

Idag binds Järfällas kommundelar samman av ett väl utvecklat busslinjenät med god framkomlighet som är viktig att bibehålla. Hög kapacitet, tillgänglighet och service ska känneteckna kommunens stationer och bytespunkter. Utformningen av busshållplatser och deras anslutningar ska vara av god kvalitet och inbjuda till resor med kollektivtrafik. Busslinjenätet i kommunen ska erbjuda goda kommunikationer ut till målpunkter i kommunens naturområden.

Busslinjenätet består av lokal tätortstrafik, regional trafik och direktlinjer. Vissa sträckor i den regionala trafiken trafikeras av expressbussar, som har högre kapacitet än lokalbussar och fungerar som ett komplement till pendeltåg och tunnelbana. Förbifart Stockholms öppnande kommer att skapa förutsättning för nya expressbusslinjer i regionen. Det förväntas ge stora vinster i såväl restid som tillgänglighet för invånarna i Järfälla, genom bland annat nya linjer till Kungens Kurva, Sollentuna och Upplands Väsby.

Två stycken tillägg i vägnätet föreslås för att ge förutsättningar för nya busslinjer. En ny bussgata från Bergslagsvägen till Barkarby station möjliggör en expressbusslinje som ger stärkta kommunikationer till Spånga, Vällingby och vidare söderut via förbifart Stokholm. En brokoppling mellan Järfällavägen och Passadvägen skapar förutsättningar för en ny expressbusslinje som skulle stärka kollektivtrafikförsörjningen i norra Jakobsberg och Kallhäll och skapa en kapacitetsstark koppling till Upplands Väsby och Täby-Arninge.

I Kallhäll finns en bussdepå som förser Järfälla och Upplands-Bro med busstrafik. Depåkapaciteten påverkar utbudet av busstrafik i kommunen och för framtida utveckling av busstrafiken är det viktigt att depåkapaciteten säkerställs.

Båttrafik

Järfällas koppling till Mälaren och lägen för historiska ångbåtsbryggor ska tas tillvara för möjlig utveckling av båttrafik. Sjötrafiken kan bidra till att nå målpunkter vid vattnet, och underlätta resor där vattenvägen är mest gen. Utveckling av bryggor som kan trafikeras av passagerarbåtar gynnar fritidsresandet och bidrar till att tillgängliggöra Järfällas natur- och grönområden och skapa kopplingar till målpunkter i Mälaren.

Delad mobilitet

Inom transportsystemet pågår en utveckling mot en högre grad av digitalisering och delad mobilitet. Digitaliseringen bidrar med möjligheter till ett ökat samnyttjande och delning av fordon. Nya delade mobilitetstjänster etableras på fler och fler platser och utbudet av tjänster blir viktigare än det specifika fordonet.

Digitala tekniker, såsom automation och uppkoppling, och infrastruktur för informations- och kommunikationsteknik (IKT-infrastruktur), kan effektivisera transportsystemet i stor utsträckning. Exempel på delade mobilitetstjänster är olika former av bildelning, taxiliknande tjänster, samåkning och cykeldelning. En mobilitetstjänst kan erbjuda tillgänglighet till transportsystemet utan att äga ett fordon.

Nya sätt att transportera sig är nödvändiga för en växande befolkning och ett tillgängligt transportsystem. Järfällas täta bebyggelsestruktur bidrar till goda förutsättningar för delningstjänster, minskat behov av egen bil, och mer hållbar mobilitet.

Idrott

Kommunen har ett grundläggande intresse av att utveckla förutsättningar för idrott och motion både för föreningar samt för den enskilde motionären. Aktiviteterna bidrar även till andra samhällsvinster än folkhälsa, bland annat ekonomiska och demokratiska värden. En god och jämlik tillgång till platser för idrott och aktiviteter är en viktig del i att säkerställa invånarnas, och särskilt barns, rätt till idrott och rekreation. De kommunala idrottsanläggningarna har i nuläget generellt sett en hög beläggningsgrad vilket innebär att de befintliga idrottsanläggningarna behöver värnas samt att fler behöver tillkomma för att möta befolkningstillväxten.

För att anläggningarna ska användas är det viktigt att de kan nås inom ett rimligt avstånd från bostaden, det ska vara enkelt att ta sig dit med gång, cykel eller kollektivtrafik. Enligt nulägesanalysen har i stort sett hela befolkningen max 1,5 kilometer till en kommunal bokningsbar idrottsanläggning. Analysen tar dock inte hänsyn till vilka områden som har en stor eller lite variation av anläggningar.

Rapporten Långsiktigt behov av anläggningar för en aktiv fritid innehåller en översiktlig kartläggning av det framtida behovet av idrottsanläggningar. För att visa var det finns potential att utveckla befintliga idrottsanläggningar eller finns möjlighet att bygga nya anläggningar har en karta tagits fram. De befintliga anläggningarna som pekas ut i kartan är platser där det finns minst två kommunala idrottsanläggningar antingen utomhus eller inomhus. Platsernas specifika förutsättningar och möjligheten att samutnyttja ytorna med andra funktioner behöver utredas vidare i samband med ett detaljplanearbete. Exempel på aspekter att beakta i ett sådant arbete kan vara buller från anläggningen. Under 2031 inträder ett försäljningsförbud mot mikroplast i konstgräs, som bland annat är en stor källa till spridning av mikroplaster. Arbete med att hitta ersättningsmaterial pågår. Denna aspekt behöver beaktas i framtida arbeten med konstgräsplaner.

I samband med stadsutvecklingen i Barkarby där inflyttningen bedöms bli stor är det särskilt viktigt att i tidigt skede reservera plats för ytkrävande idrottsfunktioner. Ytor för anläggningar både utomhus och inomhus ska utredas vidare i områdesplanering.

Utöver idrottsanläggningarna är det betydelsefullt att det finns anläggningar och ytor för spontanidrott och lek för att så många som möjligt ska ha möjlighet till rörelse. Med spontanidrottsytor avses en iordningställd utomhusyta som inte kan bokas och kan nyttjas kostnadsfritt av allmänheten. De finns oftast på skolgårdar eller i parker och grönområden. Ytor och anläggningar för spontanidrott och lek nyttjas främst av barn och är viktiga för att de ska uppnå rekommendationer om fysisk aktivitet samt kunna ha en meningsfull fritid. För att barn ska nyttja dem är det av vikt att de finns nära bostaden och att de kan nås på ett tryggt sätt.

Kultur

Kultur är viktigt för folkhälsan på flera olika sätt och är centralt för många människors livskvalitet. I dagsläget finns det flera platser för kultur inom kommunen. I norra Järfälla, vid torget i Kallhälls centrum, finns privatägda folkets hus som är en viktig samlingsplats för kultur av olika slag. Den rymmer en samlingssal som fungerar som biosalong samt lokal för scenkonst och utställningar. Intill folkets hus finns också ett bibliotek som anordnar evenemang och utställningar. I Norra Jakobsberg finns en utomhusscen i Görvälnparken som lämpar sig för teater och konserter. I närheten finns även en skulpturpark. Inom den regionala stadskärnan finns flera platser för olika typer av kultur. I Jakobsbergs centrum finns Järfälla bibliotek som även inrymmer Jakobsbergs konsthall. I Jakobsberg finns även Järfälla kulturscen som är en stor lokal för olika typer av scenkonst. I Bas Barkarby finns ett bibliotek, en kosthall samt en blackbox som är en flexibel lokal för bio, scenkonst och föredrag. I Veddesta och i östra Barkarbystden finns detaljplaner där det finns möjlighet att inrymma kulturverksamheter. I Viksjö Centrum finns en finns en scenkonstlokal som även fungerar för bio, utställningar, m.m. Intill ligger även Viksjö bibliotek. Tillsammans är det en viktig plats för kultur i Viksjö och intilliggande områden. Utöver nämnda platser används flera av kommunens skolor av kulturskolan till olika typer av aktiviteter.

När befolkningen ökar behövs fler lokaler för kultur. Rapporten Långsiktigt behov av anläggningar för en aktiv fritid visar att det långsiktiga behovet för kultur i form av bibliotek, fritidsgårdar och lokaler till kulturskolan kommer att öka till 2050. Kulturverksamheter har ofta mer flexibla lokalkrav än exempelvis idrott och kan därför i högre utsträckning inrymmas i befintliga lokaler. Ibland kan dock även kulturen behöva särskilda ytor för att få plats i en växande stad. I nedanstående karta redovisas platser där det finns potential att inrymma någon större kulturverksamhet i framtiden, platserna som pekas ut är Bolinder strand, södra delen av Veddesta och kvarteret invid det kommande tunnelbanetorget i Barkarbystaden. Utöver de utpekade platserna i kartan är det möjligt att inrymma kultur i centrala lägen inom den regionala stadskärnans kvartersstruktur.

Bostäder

Järfälla kommun är del av en växande region med stark attraktionskraft och stort utbud av arbetsplatser. Ett naturnära läge och god kollektivtrafik gör Järfälla till en attraktiv kommun att bo i. Med stöd av översiktsplanen finns möjlighet att planera för bostäder som motsvarar en befolkningstillväxt på upp till cirka 40 000 nya invånare. En mycket stor del av befolkningstillväxten väntas ske inom den regionala stadskärnan. Genom att erbjuda stor variation av bostäder i alla kommundelar kan hushåll efterfråga ett boende som passar den aktuella livssituationen. Där kommunen äger mark som är möjlig att utveckla för bostäder, har kommunen större möjlighet att planera för olika bostadstyper, bostadsstorlekar och upplåtelseformer som möter behoven. I kommunens bostadsförsörjningsprogram återfinns riktlinjerna för bostadsförsörjningen och bostadssituationen i kommunen beskrivs.

Kommunen som helhet har en jämn fördelning mellan upplåtelseformer, däremot finns det stora variationer mellan de olika kommundelarna. Två tredjedelar av det totala bostadsbeståndet består av flerbostadshus och cirka en tredjedel av småhus. På kommundelsnivå finns det dock stora skillnader mellan hustyper. För att ge förutsättningar för ett Järfälla där alla får plats behövs en bredd av bostäder i alla kommundelar. Genom att bredda ett ensidigt bostadsbestånd på områdesnivå kan den socioekonomiska segregationen minska. För att tillkommande bostäder ska kunna bidra till en minskad socioekonomisk segregation behöver hushåll med socioekonomiska utmaningar ges möjlighet att efterfråga de bostäder som byggs i olika områden. I kommunens bostadsförsörjningsprogram konstateras det att ett tillskott av stora lägenheter, särskilt bostadsrätter, har positiva effekter för utvecklingen i socioekonomiskt svagare områden som idag finns i centrala och södra Jakobsberg samt i Ulvsättra i Kallhäll. I bostadsförsörjningsprogrammet listas även andra insatser för hur hushåll med socioekonomiska utmaningar kan efterfråga en ny bostad, till exempel genom att kommunen vid markanvisning av kommunal mark avsätter en andel av bostäderna till sociala kontrakt.

I takt med att befolkningen ökar kommer även antalet personer med behov av olika typer av särskilda boenden att öka. Vård- och omsorgsboenden bör finnas i hela kommunen på platser med goda kommunikationer så att det är lätt för äldre, närstående och personal att nå boendet. Bostäder, såväl som skolor, torg och andra offentliga miljöer ska ha god tillgänglighet för personer med funktionsvariationer. Möjlighet till nya LSS-boenden och vård- och omsorgsboenden prövas i detaljplan där det bedöms finnas ett behov. För att främja goda boendemiljöer behöver socialtjänsten medverka i samhällsplaneringen. Även samarbete med andra förvaltningar i kommunen är viktigt.

Civil beredskap

I Järfällas risk- och sårbarhetsanalys analyseras vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen. Detta arbete har bland annat identifierat kritiska beroenden för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Flera av dessa har en direkt koppling till den fysiska planeringen: elförsörjning, vatten och avlopp, elektroniska kommunikationer, vägar och järnvägar, drivmedelsförsörjning samt livsmedelsförsörjning. Ur ett beredskapsperspektiv är det viktigt med ett kontinuerligt arbete för att minska sårbarheten i kommunens samhällsviktiga infrastruktur.

Inom arbetet för risk- och sårbarhetsanalysen har även ett antal åtgärder identifierats som är nödvändiga att stärka Järfällas beredskap. En viktig åtgärd är att upprätta trygghetspunkter och särskilda samlingsplatser vid ett långvarigt elbortfall eller annan krissituation där tillgång till värme, vatten och ström finns och där medborgarna kan få information. Sådana platser är viktiga att beakta i fortsatt fysisk planering. En annan åtgärd är att utreda robusthet och redundans inom IT och teknisk infrastruktur. När Järfälla växer är det viktigt att mobilnäten hänger med och att det finns en dialog med operatörer som ansvarar för näten. Den sista åtgärden kopplad till fysisk planering är samordnad elförsörjning och reservkraft. I avsnittet Teknisk försörjning finns mer information om utmaningarna med energiförsörjningen.

Vid händelse av krig är skyddsrum av stor betydelse. I Järfälla finns det cirka 550 skyddsrum och ungefär 0,9 platser per invånare, vilket är ett relativt högt antal jämfört med övriga kommuner i Stockholms län. Det innebär dock att alla kommuninvånare inte får plats i ett skyddsrum vid en krigssituation. I Järfälla finns det särskilt många skyddsrum i de områden som uppfördes under 1960 och 70-talet. Hur många av de befintliga skyddsrummen som behöver moderniseras är oklart. Däremot behöver befintliga skyddsrum beaktas så att de inte påverkas av intilliggande nybyggnation. Järfällas utveckling får inte försämra tillgången till befintliga skyddsrum. Vid nybyggnation behöver nya skyddsrum och skyddade utrymmen byggas för att möta den höga befolkningstillväxten. Utbyggnad av tunnelbanan under mark ger möjlighet till skyddande utrymme i regionala stadskärnan.