Grönska

Robust: Kommunens gröna miljöer värnas och utvecklas så att de tillsammans med den blå strukturen hjälper till att minska konsekvenserna av klimatförändringarna. En välutvecklad grönstruktur stärker de ekologiska sambanden, ger ökad biologisk mångfald och ökad folkhälsa. Grönska bidrar till minskad värmestress och ger renare luft.

Cirkulärt: Grönstruktur och stadsträd är resurser som binder kol och bidrar till rening av vatten och i förlängningen hjälper till att säkerställa Mälarens funktion som dricksvattentäkt.

Inkluderande: Järfällas natur- och grönområden är till för alla. Inom den bebyggda miljön finns parker och mindre grönområden som ger upplevelse- och hälsovärden till boende och verksamma i området. Större grönområden och kommunens naturreservat fungerar som viktiga målpunkter för rekreation och friluftsliv.

Park och tätortsnära grönska

En sammanhängande grönstruktur är en förutsättning för att bibehålla ett artrikt växt- och djurliv. Grönstrukturen hänger ofta ihop och samverkar med den blå strukturen, som finns beskriven under temaområde Vatten. Parker, grönområden och gröna stråk bildar tillsammans med gatuträden ett nätverk som binder samman områden av bebyggelse med omkringliggande grönska, naturreservat och landskapssamband. Grönskan bidrar på många sätt till en ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet och är en central del av att skapa ett robust samhälle.

Grönska är en särskilt viktig komponent i den tätbebyggda miljön, där multifunktionella grönytor bidrar till ett effektivt marknyttjande. Parker förläggs med fördel i låglänta områden, där gröna ytor både kan erbjuda plats för rekreation och upplevelsevärden, men också omhänderta översvämningar vid kraftiga regn. Nya parker och grönområden bör i första hand lokaliseras på avskärmade platser med god ljud- och luftmiljö. Träd bidrar utöver sitt estetiska och ekologiska värde med temperaturreglering året om, rening och fördröjning av dagvatten, friskare luft samt bättre hälsa.

Närheten till park och grönska ökar ett områdes attraktivitet och fastighetsvärde. Den bidrar också till människors fysiska och psykiska välmående. Parkerna och grönområdena är allas våra platser och stärker den sociala sammanhållningen genom att de bildar attraktiva utrymmen där människor kan mötas på lika villkor, interagera och bygga gemenskap. Huvudgator och lokalgator i nya stadsmiljöer utformas med trädalléer och mångfunktionella gator och stadslivsstråk utformas som gröna gaturum. Den sammanvävda grönskan ger möjlighet för både människor, växter och djur att röra sig i den. Vid exploatering och planläggning används verktyg för grönytefaktor för att styra och vägleda fastighetsägare till att öka grönskan inom kvartersmark för en mer hållbar bebyggelsemiljö. Att arbeta målmedvetet med att öka grönytefaktorn inom privatägd mark ger också en ekonomiskt mer hållbar utveckling för kommunen.

Äldre parker och naturområden ska bevaras och förvaltas, samtidigt som nya parker och promenadstråk ska utvecklas. En stadsdelspark är en park som är större än fem hektar och som erbjuder särskilda funktioner och kvaliteter. I dagsläget finns sju stycken namngivna stadsdelsparker i kommunen, varav flera behöver utvecklas:

Kallhällsparken
(Kallhäll)

Kallhällsparken binder samman olika bostadsområden och centrum och är en plats för alla. Den anlades på 1990-talet och har under åren kompletterats och utvecklats. Parken inramas av blandskog och här finns en dagvattendamm, öppna gräsytor och platser för lek, aktivitet och vila. Parken och dess kvaliteter ska förvaltas och vid behov utvecklas. Parken ingår i ett av kommunens prioriterade landskapssamband där ädellövssambandet ska behållas och stärkas.

Berghemsparken
(Norra Jakobsberg)

Parken består av både anlagda delar och ett skogsparti med högt naturvärde. Den ligger i ett av kommunens utpekade prioriterade landskapssamband och det är av stor vikt att behålla och förstärka detta samband. Parkens kvaliteter med mötes-, lek- och aktivitetsplatser planeras att utvecklas och barrskogssambandet att stärkas.

Kvarnbacken och Vibblaby ängar
(Centrala Jakobsberg)

Parken ligger strategiskt placerad mellan kringliggande bostadsområden och skol- och idrottsområdet. Dess centrala läge är betydelsefullt eftersom andelen grönyta per boende är låg i centrala Jakobsberg. Parken ligger i ett kulturlandskap med fornminnen och är en del av kommunens prioriterade landskapssamband för ädellöv mellan Görväln- och Järvakilen. Parken planeras att utvecklas med bland annat entréer, mötesplatser, lek- och aktivitetsmiljöer samt grönska. I parkens lägre delar kommer dagvattendammar att anläggas och ytor för skyfallshantering att skapas.

Tallbohovparken
(Södra Jakobsberg/Söderhöjden)

Tallbohovsparken har inte riktigt storlek för att vara en stadsdelspark, men fyller en viktig funktion, ligger bostadsnära och är tillgänglig för många. Här finns fina kvaliteter att bevara och utveckla och här planeras funktioner och värden som tillskrivs en stadsdelspark. Hammarskogen är ett viktigt naturområde med en yta som en stadsdelspark. Den kompletterar Tallbohovsparken och är viktig för den tätortsnära grönstrukturen. Den består idag av ett natur- och skogsområde med öppna gräsytor.

Området behöver utvecklas med mer extensiva funktioner som kompletterar stadsdelsparken, som exempelvis pulkabacke, promenader och utsiktsplatser. Parken ligger bullerstört då den på två sidor är omsluten av E18 och Mälarbanan. I planeringen ligger att utforma detta till en av kommunens stadsdelsparker som bland annat ges tydliga entréer och platser för möten, lek, aktiviteter och vila. De mest frekventerade målpunkterna placeras med fördel längst bort från bullret och utformning, material och innehåll anpassas så att bullerminskning kan uppnås.

Fastebolparken
(Viksjö)

Parken ligger nära Viksjö centrum i ett bevarat kulturlandskap med skog och hällmark. På de tidigare ängarna har platser för lek, spel och picknick skapats. En upprustning planeras för att ta till vara parkens kvaliteter med grönska, mötesplatser samt lek- och aktivitetsplatser.

Skälbyparken
(Skälby-Barkarby)

Skälby och Barkarby är småhusområden där andelen allmän platsmark är låg. Parken fyller därför en viktig funktion vars betydelse stärks ytterligare av att två skolor ligger i direkt anslutning till parken. Parken ligger i ett bevarat kulturlandskap och här firas bland annat Valborg. Parkens kvaliteter med mötes-, lek- och aktivitetsplatser planeras att utvecklas.

Kyrkparken
(Barkarbystaden)

Kyrkparken utgör en oas i Barkarbystaden och den blir särskilt viktig under utbyggnadsfasen av området, då resterande och kompletterande parker ännu inte hunnit anläggas. I parken fördröjs och renas dagvatten och en damm utgör en central del. Här finns plats för lek, vila och promenader och parken är utformad med biologisk mångfald i åtanke. Parkens befintliga kvaliteter ska förvaltas och vidareutvecklas. I områdets norra delar planeras plats för aktivitetsytor även för de lite äldre barnen. Hantering av bullerproblematik och vattenfrågan kommer att vara en del i kommande utvecklingsarbete.

I Veddesta och öster om Kyrkbyn finns två naturområden som är lika stora som stadsdelsparker och viktiga för den tätortsnära grönstrukturen. Utöver dessa finns en mängd mindre parker och tätortsnära natur samt Säby gårds park och Görvälns slottspark.

Invasiva arter

Som den del av kommunens förvaltning av parker och grönområden är det av vikt att beakta bekämpning av invasiva främmande arter. Invasiva främmande arter är arter som etablerar sig i kommunens parker, naturområden och vatten och som är främmande för den svenska naturen. Dessa sprider sig snabbt och kan orsaka skador på den inhemska naturen. Det kan vara växter som tränger ut andra växter, djur som äter upp eller konkurrerar ut andra djurarter, eller djur som sprider sjukdomar. EU har identifierat vilka arter som utgör ett hot mot den biologiska mångfalden. För att undvika spridning arbetar kommunen med att förhindra spridning av de EU-listade invasiva arter som förekommer i Järfälla, såsom jätteloka, parkslide och jättebalsamin. Arbete görs även lokalt för att begränsa invasiva främmande arter som är särskilt problematiska i Sverige såsom blomsterlupin, kanadensiskt gullris och mink. Utpekade arter som har en betydande del av sin sammanlagda förekomst inom Järfälla kommun, så kallade ansvarsarter, beaktas särskilt.

Barn i det gröna

Barn har rätt till fritid, lek och rekreation anpassat till deras ålder. Barnperspektiv och barnens perspektiv genomsyrar processen och utformningen av de gröna områdena där tillgänglighets- och jämlikhetsperspektiv beaktas. Att vistas i gröna och naturliga miljöer är bra för barns motoriska utveckling, hälsa och välbefinnande och stimulerar nyfikenhet och lärande om naturen.

Genom att lokalisera park- och grönområden med omsorg kan den fysiska planeringen bidra till att barn slipper korsa barriärer, röra sig i osäkra trafikmiljöer eller ta sig långa avstånd för att nå viktiga målpunkter. Det är värdefullt att bevara och utveckla bostadsnära skog samt anlägga nya gröna miljöer i tät bebyggelse. Närheten till olika typer av parker och grönområden inom kommunen är generellt sett god då många Järfällabor kan nå ett grönområde inom 300 meter från sin bostad.

I våra parker och grönområden placeras med fördel lek- och aktivitetsplatser, där de större finns i stadsdelsparkerna. Det är också viktigt att tillgodose ytor för spontan lek och aktivitet som inte är direkt programmerade. Planeringen av nya parker och lek- och aktivitetsplatser ska eftersträva en så jämn geografisk spridning som möjligt, där barns rörelsefrihet och olika behov tas i beaktande. Avståndet till lek och grönska är särskilt betydelsefullt för yngre barn som inte rör sig så långa sträckor. I takt med att barn blir äldre förändras deras rörelsemönster och avståndet de tar sig för att nå målpunkter och mötesplatser ökar.

Natur och friluftsliv

Naturen i Järfälla är varierande och hyser många olika naturvärden som ger goda förutsättningar för biologisk mångfald och upplevelser både för besökande och de som lever och verkar i kommunen. Järfälla tar tillvara på tillgängligheten till sina naturområden och arbetar för att både kommuninvånare och besökare lätt kan ta sig till och vistas i våra natur- och kulturmiljöer. Entrépunkter till kommunens naturreservat stärks och genom det förbättras även invånarnas tillgänglighet till Mälaren och målpunkter inom naturreservaten.

Närheten till friluftsliv, Mälaren och en stor andel naturområden är något som gör Järfälla unikt. Det ger också kommunen mycket goda förutsättningarna för ett aktivt friluftsliv. Friluftsliv och tillgången till friluftsområden är viktigt för att skapa jämlika och jämställda förutsättningar för god folkhälsa, fysisk aktivitet och en hållbar utveckling. Närheten till friluftsområden kan även öka attraktiviteten för människor att bo i ett område, samtidigt som de genererar betydelsefulla ekosystemtjänster. Att delta i organiserat friluftsliv kan ha en lång rad positiva effekter som exempelvis främja en meningsfull fritid, minska benägenheten att begå brott bland ungdomar, öka miljövetenheten och bidra till en ökad förståelse för naturen.

Kommunen värnar om och stärker den biologiska mångfalden genom lämplig skötsel inom skyddade naturområden, övrig natur och parker. Betesdjur håller kulturlandskapet öppet. Genom att möjliggöra rörelse av arter i landskapet tillskapas en grund för ett rikt växt- och djurliv. Detta i sig främjar även folkhälsan, då grönska är viktigt ur hälsoperspektiv. Det är även viktigt att behålla de mörka områden som inte är exponerade för ljusföroreningar samt värna tysta områden.

Järfälla är en av de kommuner i landet som har störst andel skyddad natur. I januari 2024 var cirka 33% av kommunens yta skyddad som naturreservat eller biotopskyddsområde. Kommunen har som mål att den sammanlagda arealen skyddad natur ska öka med minst 75 hektar innan år 2025, mätt från 2016. Därefter är ambitionen att arealen skyddad natur ska utökas ytterligare fram till 2030. Mellan 2016 till och med 2023 har arealen skyddad natur ökat med 59 hektar.

Arbete fortgår med utredning av lämpligt skydd av ytterligare viktiga naturområden:

1. Hästa klack
   Består av ett cirka 14 hektar stort skogsområde med mycket högt naturvärde. I området finns bland annat gamla tallar och mycket död ved, stensättningar och lämningar från tidiga boplatser. Arbete pågår för framtida skydd, som naturreservat.
   
2. Åkerbykärret
   Ett cirka nio hektar stort våtmarksområde dominerat av buskmark, ohävdad fuktäng och fuktig lövskog. Biotopen är regionalt sällsynt och kan utgöra livsmiljö för många olika fåglar, groddjur och insekter. Området kan komma att utredas för framtida skydd.
   
3. Fruns backe
   En cirka åtta hektar stor kulle som omfattar ett förhistoriskt gravfält och höga naturvärden, däribland hävdflora, äldre tallar och ekar. Kan komma att utredas för framtida skydd.
   
4. Skäftingeholmen
   Området på cirka 13 hektar ligger på en ö i Mälaren, där det finns äldre barrskog, lövträd och en sumpskog som utgör livsmiljö för många olika fåglar och insekter. Idag omfattas holmen av strandskydd. Området kan komma att utredas för framtida skydd.
   
5. Kvarnbacken
   Ett centralt beläget parkområde på cirka 3,5 hektar med hällmark, tallar och inslag av ek. Kan komma att utredas för framtida skydd.
   
6. Knallboda
   Omfattar ett cirka 12 hektar stort naturområde med en stor mängd mycket gamla tallar och sumpskog som utgör livsmiljö för många olika fåglar, groddjur och insekter. Planerat att utredas för framtida skydd.
   
7. Ängsjö
   Utgörs av ett cirka 31 hektar stort naturområde med barrskog, äldre ekar och sumpskog utmed Mälarstranden. Området är en viktig målpunkt för såväl friluftslivet som djurlivet. Området utgör livsmiljöer för flera olika djur, däribland fåglar och fladdermöss. Kan komma att utredas för framtida skydd.

Gröna kilar och prioriterade ekologiska landskapssamband

Görvälnkilen och Järvakilen är viktiga regionala gröna kilar med funktion för både ekologiska spridningssamband för växt- och djurliv samt för rekreation och friluftsliv. Järfälla arbetar tillsammans med kringliggande kommuner för att skydda och värna de gröna kilarna.

Eftersom områdens förutsättningar och behov skiljer sig åt kan kommunens arbete för att stärka de prioriterade landskapssambanden se ut på olika sätt. På vissa platser verkar kommunen för att värdefulla samband bevaras genom ett ökat skydd, i form av naturreservat och biotopskydd. I andra fall kan befintliga värden stärkas över tid genom ändamålsenlig skötsel. På platser där sambanden är svaga kan kommunen i vissa fall behöva arbeta med tillägg av växtlighet eller andra strukturer, för att exempelvis binda samman olika värdekärnor.

Mångfalden av stora och små parker samt naturområden bildar en grön infrastruktur som i sin tur ingår i de ekologiska sambanden. Kommunen har pekat ut åtta stycken prioriterade ekologiska landskapssamband. Dessa är avgörande för att bibehålla den biologiska mångfalden och binda samman viktiga värdekärnor för ädellöv, barrskog, groddjur och pollinatörer, både inom Järfälla och den omgivande regionen. De prioriterade sambanden binder ihop Görvälnkilen i väst med Järvakilen i öst, och går även inom kilarna i nordsydlig riktning. Det är även viktigt att behålla och utveckla den finmaskiga lokala grönstrukturen, men översiktsplanen pekar främst ut de prioriterade ekologiska landskapssambanden. Dessa ska bevaras och kommunen arbetar aktivt för att säkerställa att de har god ekologisk funktion.

1. I kommunens östra del finns ett regionalt svagt grönt samband som behöver utvecklas. De aktuella befintliga sambanden utgörs i huvudsak av bi- och fjärilssamband samt groddjurssamband.
   
2. I kommunens nordöstra del finns ett regionalt utpekat svagt samband. Framförallt är det ett barrskogssamband som binder ihop de norra delarna via Rotebroleden och Sollentuna kommun, vidare söderut till Västra Järvafältets naturreservat.
   
3. Ett av Järfällas viktigaste ädellövssamband börjar vid Görvälns gård och går norrut via Dikartorp. Ett svagare samband följer sedan Mälarstranden upp mot Kungsängen. Från Görvälns naturreservat går också ett viktigt men smalt barrskogssamband till Kallhäll, som sedan delar sig via Stäket och Häradsallmänningen och vidare till Upplands Väsby.
   
4. I Kallhäll delar ädellövssambandet från Görvälns naturreservat på sig och ett större samband går via Kallhällsparken och Ulvsättra till Molnsättra naturreservat. Här finns också groddjurssamband samt bi- och fjärilssamband.
   
5. Mellan Polhem och Kallhäll finns ett sårbart barrskogssamband som binder samman gammal barrskog i Görvälns naturreservat via Lädersättra och till Molnsättra och Västra Järvafältets naturreservat.
   
6. I Berghem finns ett sårbart barrskogssamband. Detta binder samman gammal barrskog i Görvälns naturreservat via Berghem och Kolboda med Västra Järvafältets naturreservat. Här finns också öppna gräsmarker kopplade till bi- och fjärilssamband.
   
7. Ett för kommunen svagare ädellövssamband, men som länkar till viktigt samband på regional nivå, är det som kopplar ihop ädellövsmiljöer i Görvälns naturreservat med Västra Järvafältets naturreservat och Hansta naturreservat i Stockholm. Sambandet kopplar på landskapssambandet nr 8 från Görvälns naturreservat via Kvarnbacken, Jakobsbergs gård och vidare till Säby gård och ut i Västra Järvafältets naturreservat.
   
8. Från Görvälns naturreservat, via Viksjö och längs Bällstaån finns ett av kommunens viktigaste ekologiska landskapssamband som sträcker sig tvärs över kommunen och som är viktigt för både ädellövs- och barrskogssamband, groddjurssamband samt bi- och fjärilssamband.