Kommunikationer
Utbyggnaden av gång- och cykelnätet, kollektivtrafiken och
vägnätet är avgörande för att binda samman kommunen, både inom Järfälla och med den omgivande regionen. Utöver att möjliggöra effektiva resor ska trafiknätet bidra med värden i stadsrummet samt till en mer sammanhållen och integrerad kommun.
Robust: Det goda kommunikationsläget och stationslägena tas tillvara, vilket bidrar till hög tillgänglighet inom kommunen med korta resvägar och goda möjligheter för en större andel hållbara transporter. Genom att prioritera yteffektiva trafikslag kan Järfälla kommun bidra till lägre utsläpp och samtidigt säkra framkomlighet i vägnätet för samhällsviktiga transporter.
Cirkulärt: Befintlig infrastruktur nyttjas där det är möjligt. Genom att prioritera förtätning minimeras behovet av nya gator och vägar, vilket bidrar till en mer resurseffektiv utveckling. Ett effektivt och jämlikt transportsystem möjliggör för alla att välja hållbara transportsätt.
Inkluderande: Den fysiska planeringen används för att bryta barriärer och omvandla
trafikleder till gröna och sociala mångfunktionella gator. Gena och attraktiva stadslivsstråk mellan kommundelarna och till omkringliggande kommuner bidrar till att knyta samman kommunen.
Nationellt och regionalt vägnät
Det nationella och regionala vägnätet, som består av E18 och Rotebroleden, fyller en viktig funktion för trafiken till, från och genom Järfälla. E18 är även en del av TEN-T-nätet som utgörs av EU:s viktigaste transportstråk.
Trafikverket har ansvar för stora delar av det nationella och regionala vägnätet och planerar för en breddning av E18 mellan Hjulsta och Jakobsberg, i syfte att stärka kapaciteten, framkomligheten och säkerheten på vägsträckan då trafikbelastningen väntas öka i samband med att Förbifart Stockholm öppnar. Förbifart Stockholm kommer att möjliggöra stärkta kommunikationer i regionen och förkorta restider till de södra delarna av regionen för resande med buss och bil.
Kommunalt vägnät
Det kommunala vägnätets uppgift är att mata ut trafiken till de större lederna, samtidigt som det binder samman kommundelar och når viktiga målpunkter inom kommunen. Kommunens huvudvägnät ska vara robust och präglas av hög trafiksäkerhet. Framkomlighet och rörlig trafik prioriteras längs huvudvägnätet. När utrymmet i gaturummet är begränsat ska hållbara transportslag prioriteras.
De kommunala vägarna är en källa till buller som påverkar människors hälsa negativt. Det finns därför behov av åtgärder för att minska bullret. En av många möjliga sätt att få ner bullernivån är att begränsa hastigheten. Det går även att jobba med den intilliggande fysiska miljön för att minska människors exponering för buller. Till exempel placera nya byggnader som skärmar av bullret från vägen och skapar en tystare sida bakom.
Barn och unga i rörelse
Att själv kunna ta sig till skola och fritidsaktiviteter är en rättighet för barn och unga, som påverkar rörelsefrihet, självkänsla, inlärning och i förlängningen fysisk och mental hälsa. Barn är en mycket utsatt grupp i trafiken, då de har begränsad förmåga att läsa av trafiksituationer och dessutom syns sämre för andra trafikanter. Målpunkters lokalisering och utformning spelar stor roll för upplevelsen och säkerheten. Att planera med barns närhet och rörelsefrihet i åtanke är därför en mycket viktig fråga i den fysiska planeringen. Några sätt som översiktsplanen beaktar detta på är genom att arbeta för att minska barriäreffekter och prioritera de transportsätt som används av barn som gång-, cykel- och kollektivtrafiken.
Minskade barriäreffekter
För att skapa en mer välintegrerad kommun där det är lätt för alla att röra sig mellan kommundelar behöver barriäreffekten från de trafikleder som präglar kommunen minska. De åtgärder som föreslås i transportsystemet, såväl för gång- och cykelnätet som för vägnätet, ska därför verka för att binda samman kommundelar och minska barriäreffekter. Att arbeta med att minska barriäreffekterna är ett sätt att skapa ett mer jämställt och jämlikt transportsystem, eftersom de framförallt påverkar de oskyddade trafikanter som idag saknar möjlighet att korsa de stora trafiklederna i många delar av kommunen. Utöver att tillskapa nya kopplingar på identifierade platser kan det även innebära att utveckla de befintliga kopplingarna så att de upplevs som attraktiva och trygga.
Barriärbrytande sociala kopplingar
För att den regionala stadskärnan ska kunna utvecklas till en attraktiv och sammanhållen stadsmiljö behöver de stora trafikleder som korsar Barkarby-Jakobsberg överbryggas. Därför föreslås tre nya barriärbrytande länkar i form av gång- och cykelkopplingar som väntas bidra till att skapa en mer tillgänglig och sammanhängande stadskärna. Läs mer om dessa i avsnittet Den regionala stadskärnan under Vägledningar på delområdesnivå ovan.
Utöver dessa föreslås en ny vägkoppling mellan Järfällavägen och Passadvägen över Mälarbanan, som skapar förutsättningar för kapacitetsstark regional busstrafik.
Mångfunktionella gator
Idag har vissa av kommunens huvudgator karaktären av trafikleder i centrala delar. För att minska barriäreffekten för gående och cyklister samt integrera gatorna i stadsmiljön behöver de omvandlas till mångfunktionella gator.
Omvandlingen kan bland annat ske genom förtätning med bebyggelse, fler kopplingar mellan områden, ökade ytor för gång- och cykeltrafik, ändrad korsningsutformning och mer grönska i gaturummet. Syftet med omvandlingen är att skapa en mer attraktiv stadsmiljö och ett mer jämlikt transportsystem. Omvandlingen kan även innebära förbättrad framkomlighet för busstrafiken, vilket ökar kollektivtrafikens attraktivitet samt minska vägtrafikens negativa miljöpåverkan. Omvandlingen kan även innebära förbättrad framkomlighet för busstrafiken, vilket ökar kollektivtrafikens attraktivitet. Barkarbyvägen är ett exempel på en kommunal huvudgata som redan idag är mångfunktionell.
Viksjöleden är kommunens högst trafikerade huvudgata med flera viktiga funktioner för både kollektivtrafik och persontrafik. Viksjöleden trafikeras av flertalet busslinjer, samtidigt som den utgör den enda vägkopplingen till kommundelen Viksjö och Görvälns vattenverk. Viksjöleden utgör en barriär och är lämplig att i delar omvandla till en mångfunktionell gata. Idag är Viksjöleden en sekundär transportled för farligt gods. För att kunna skapa en tät och yteffektiv struktur behöver klassningen av transportled för farligt gods på norra delen av Viksjöleden ändras, då den för med sig ett antal hinder som försvårar och fördyrar den önskvärda stadsutvecklingen. En avklassning av begreppet sekundär transportled av farligt gods innebär inte att riskperspektivet bortses men att det behandlas i samband med detaljplanering.
Kallhällsleden är också en viktig huvudgata som förbinder Kallhälls station och centrum med det regionala vägnätet samt övriga kommundelar. Gatan har varierande karaktär och delar av den upplevs som en barriär. För att integrera Kallhällsleden bättre i stadsmiljön föreslås omvandling till mer mångfunktionell gata genom exempelvis förtätning med bebyggelse, ökade ytor för gång och cykel samt mer grönska i gaturummet.
Karta över gång- och cykelstråk
Stadslivsstråk
Vissa strategiska gator som inte har så stor trafikbelastning kan med fördel omvandlas till stadslivsstråk. En omvandling innebär möjligheten att skapa en mer stadsmässig gatumiljö med en ökad attraktivitet för gång- och cykeltrafiken och ett stärkt utbud av mötesplatser, service och handel. Stadslivsstråken kännetecknas av ett tryggt gaturum med liv och rörelse och inbjudande vistelsemiljöer. De ligger ofta centralt och omges av en tät bebyggelse och kommersiella verksamheter. De fyller också en funktion av att koppla samman den regionala kärnan. Träd- och växtplanteringar i gaturummen bidrar till en attraktiv stadsmiljö, samtidigt som grönskan minskar risken för värmestress vid höga temperaturer och leder till en förbättrad luftmiljö.
Godstransporter
När kommunen växer ökar även näringslivets behov av transporter. Godstransporter behöver hanteras på ett effektivt och hållbart sätt på både väg och järnväg. I den regionala stadskärnan ska behov av tillgänglighet och angöring utvecklas på ett sätt som är förenligt med trivsamma urbana miljöer. En viktig del är att lokalisera verksamheter med stort transportbehov i anslutning till kapacitetsstarka infrastrukturstråk, och att se till att det finns ett vägnät som är dimensionerat för tunga transporter.
Cykeltrafik
Cykelnätet i Järfälla ska kännetecknas av säkerhet, framkomlighet och kontinuitet. De regionala cykelstråken utgör stommen för cykelinfrastrukturen och ett väl utbyggt
regionalt cykelvägnät gör det enkelt att cykla till och från Järfälla. Det regionala cykelnätet knyter effektivt samman kommunens olika delar och lokala målpunkter, samtidigt som det fyller en viktig funktion för kopplingar till Stockholm, Sollentuna och Upplands-Bro.
På det mer finmaskiga, kommunala huvudcykelnätet sker en stor del av Järfällabornas vardagsresor. Planeringen ska säkerställa gena och väl underhållna cykelstråk till kommunens bytespunkter och god tillgång till cykelparkeringar av hög kvalitet, för att underlätta kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik. Det lokala cykelvägnätet utvecklas vidare för att det ska bli lätt att nå Järfällas naturområden och målpunkter utmed Mälaren.
Gångtrafik
Gångnätet ska präglas av hög trafiksäkerhet och god orienterbarhet för samtliga gångtrafikanter. Gatornas utformning ska bidra till ökad hastighetsefterlevnad och det ska vara tryggt och säkert för oskyddade trafikanter att korsa samt röra sig längs med och kommunens gator. Strukturen på gångvägnätet ska utformas så att det tydligt framgår hur fotgängare tar sig till viktiga målpunkter. Ett finmaskigt och trafiksäkert gångnät ökar också barns rörelsefrihet i staden. I stadsmiljö ska bredare gångbanor finnas längs huvudvägnätet som möjliggör för höga flöden av fotgängare. Det bidrar till ett attraktivt stadsliv samt till att göra utemiljön mer trygg. Lokaler för service och funktioner i bottenvåningarna längs dessa stråk är av stor vikt för en levande stadsmiljö. Kvarterens byggnadshöjd, gestaltning och fasader har också stor betydelse för gångtrafikanters upplevelse. Varierad arkitektur och aktiva fasader i gatunivå är av stor vikt för ett attraktivt gångnät.
Karta över vägar och leder
Kollektivtrafik
Spårtrafik
Järnvägen Mälarbanan utgör stommen i kommunens kollektivtrafik. Kommunen har tre pendeltågsstationer med intilliggande bussterminaler i Barkarby, Jakobsberg och Kallhäll.
En utbyggnad av Mälarbanan fram till Kallhäll som ökar kapaciteten för både pendel- och regionaltåg har genomförts, och byggnation av en ny stationsentré och plattform i Barkarby pågår. För att ytterligare öka Mälarbanans kapacitet och förbättra kollektivtrafikens konkurrenskraft i regionen bör Mälarbanans utbyggnad fortsätta norr om Kallhäll till Bålsta. Samtidigt förlängs tunnelbanans blå linje till Barkarbystaden och Barkarby vilket kommer att kraftigt förbättra kollektivtrafiktillgången i kommunens södra delar och förkorta resvägen till Stockholm. Barkarby station kommer i framtiden att utgöra en viktig knutpunkt för kollektivtrafiken, i både kommunen och regionen.
För att förbättra tillgängligheten till pendeltåget föreslås Kallhäll station kompletteras med en sydlig entré.
Busstrafik
Idag binds Järfällas kommundelar samman av ett väl utvecklat busslinjenät med god framkomlighet som är viktig att bibehålla. Hög kapacitet, tillgänglighet och service ska känneteckna kommunens stationer och bytespunkter. Utformningen av busshållplatser och deras anslutningar ska vara av god kvalitet och inbjuda till resor med kollektivtrafik. Busslinjenätet i kommunen ska erbjuda goda kommunikationer ut till målpunkter i kommunens naturområden.
Busslinjenätet består av lokal tätortstrafik, regional trafik och direktlinjer. Vissa sträckor i den regionala trafiken trafikeras av expressbussar, som har högre kapacitet än lokalbussar och fungerar som ett komplement till pendeltåg och tunnelbana. Förbifart Stockholms öppnande kommer att skapa förutsättning för nya expressbusslinjer i regionen. Det förväntas ge stora vinster i såväl restid som tillgänglighet för invånarna i Järfälla, genom bland annat nya linjer till Kungens Kurva, Sollentuna och Upplands Väsby.
Två stycken tillägg i vägnätet föreslås för att ge förutsättningar för nya busslinjer. En ny bussgata från Bergslagsvägen till Barkarby station möjliggör en expressbusslinje som ger stärkta kommunikationer till Spånga, Vällingby och vidare söderut via förbifart Stokholm. En brokoppling mellan Järfällavägen och Passadvägen skapar förutsättningar för en ny expressbusslinje som skulle stärka kollektivtrafikförsörjningen i norra Jakobsberg och Kallhäll och skapa en kapacitetsstark koppling till Upplands Väsby och Täby-Arninge.
I Kallhäll finns en bussdepå som förser Järfälla och Upplands-Bro med busstrafik. Depåkapaciteten påverkar utbudet av busstrafik i kommunen och för framtida utveckling av busstrafiken är det viktigt att depåkapaciteten säkerställs.
Båttrafik
Järfällas koppling till Mälaren och lägen för historiska ångbåtsbryggor ska tas tillvara för möjlig utveckling av båttrafik. Sjötrafiken kan bidra till att nå målpunkter vid vattnet, och underlätta resor där vattenvägen är mest gen. Utveckling av bryggor som kan trafikeras av passagerarbåtar gynnar fritidsresandet och bidrar till att tillgängliggöra Järfällas natur- och grönområden och skapa kopplingar till målpunkter i Mälaren.
Delad mobilitet
Inom transportsystemet pågår en utveckling mot en högre grad av digitalisering och delad mobilitet. Digitaliseringen bidrar med möjligheter till ett ökat samnyttjande och delning av fordon. Nya delade mobilitetstjänster etableras på fler och fler platser och utbudet av tjänster blir viktigare än det specifika fordonet.
Digitala tekniker, såsom automation och uppkoppling, och infrastruktur för informations- och kommunikationsteknik (IKT-infrastruktur), kan effektivisera transportsystemet i stor utsträckning. Exempel på delade mobilitetstjänster är olika former av bildelning, taxiliknande tjänster, samåkning och cykeldelning. En mobilitetstjänst kan erbjuda tillgänglighet till transportsystemet utan att äga ett fordon.
Nya sätt att transportera sig är nödvändiga för en växande befolkning och ett tillgängligt transportsystem. Järfällas täta bebyggelsestruktur bidrar till goda förutsättningar för delningstjänster, minskat behov av egen bil, och mer hållbar mobilitet.
Karta över kollektivtrafik