Järfällas strategiska läge gör att det finns god potential att uppnå en balans mellan bostäder och arbetsplatser, men för att det ska vara möjligt behöver kommunens näringsliv utvecklas i takt med befolkningen. Järfällas näringsliv befinner sig i en omställning där mer kunskapsintensiva och gröna verksamheter antas utgöra en större del av arbetsmarknaden i framtiden, samtidigt som verksamheter inom branscher som tillverkning och handel även i fortsättningen är viktiga för kommunen.
Robust: Ger förutsättningar för grön tillväxt genom en hållbar och effektiv mark- och resursanvändning samt verka för omställning till ett mer effektivt markutnyttjande per arbetstillfälle. Nya personalintensiva verksamheter etableras i lägen med god kollektivtrafik och kommunen verkar för hållbara transporter.
Cirkulärt: Genom att verka för att i första hand bygga om, bygga på och bygga till vid nya och förändrade lokalbehov samt designa och planera för demonterbarhet och flexibilitet. Genom att möjliggöra delningscenter, co-workingytor och andra platser för delning.
Inkluderande: Genom att utjämna balansen mellan arbetstillfällen och invånare samt verka för socialt engagemang och delaktighet i lokalsamhället.
Utveckling av verksamhetsområden ska utgå från näringslivets behov och främja en mer effektiv användning av marken samt ett bredare serviceutbud. Vid utveckling och omvandling inom kommunens verksamhetsområden ska möjligheten att stärka tillgängligheten för gående och cyklister, orienterbarhet, trygghet och grönska beaktas. Verktyg för grönytefaktor och social hållbarhet används i arbetet med detaljplaner, exploatering och bygglov. Syftet är att stärka de gröna och sociala värdena i kommunens verksamhetsområden och vägleda fastighetsägare till en mer hållbar förvaltning.
En analys över näringslivets tillväxt och markbehov i Järfälla visar att det väntas finnas en långsiktig efterfrågan från näringslivet på verksamhetsmark i kommunen. Det är därför viktigt att värna de områden som är utpekade i mark- och vattenanvändningskartan som Verksamheter och industri. Utvecklingen av verksamheter som inte är förenliga med bostäder koncentreras till de befintliga och väl etablerade verksamhetsområdena i kommunen. Inom dessa områden främjas en effektivare markanvändning genom förtätning och omstrukturering. Befintliga verksamheter ska ges goda möjligheter att utvecklas utan att ta mer mark i anspråk.
Verksamhetsområdena runt om i kommunen har olika karaktär och utvecklas utifrån sina förutsättningar. De verksamhetsområden i kommunen som är belägna utan närhet till bostäder eller kollektivtrafik och i anslutning till stora trafikleder är lämpliga för transportintensiva verksamheter, medan de som har bättre tillgång till kollektivtrafik lämpar sig för mer personalintensiva verksamheter. Den omgivande landskapsbilden och bebyggelsemiljöns karaktär är avgörande för om det är lämpligast med mer storskalig eller mer småskalig bebyggelse inom verksamhetsområdet. Flera av kommunens verksamhetsområden är belägna mellan de stora trafiklederna och bostadsbebyggelse, vid utveckling inom dessa områden är det särskilt viktigt att ta vara på funktionen som bullerskydd för den bakomliggande bebyggelsen.
Utvecklingen av den regionala stadskärnan, inklusive en stärkt kollektivtrafik, innebär att kommunen i större omfattning blir en del av ett regionalt näringsliv som kompletterar den centrala stadskärnan i Stockholm. I kommunens Näringslivsstrategi konstateras det att det finns goda förutsättningar att skapa en lokal kontorsmarknad i den regionala stadskärnan med kunskapsintensiva tjänstenäringar, vilket skulle bidra till att bredda kommunens näringsstruktur. För att ge goda förutsättningar för kontor behöver, utöver god tillgänglighet till kollektivtrafik, ett stort utbud av urbana verksamheter i en levande stadsmiljö utvecklas. Intill tunnelbanestationen i Barkarbystaden och den storregionala bytespunkten i Barkarby kommer det finnas särskilt goda förutsättningar för service och urbana verksamheter.
Inom den regionala stadskärnan finns utpräglade verksamhetsområden, som är belägna mellan den framväxande stadsmiljön och de stora trafiklederna, där bostadsutveckling inte är lämplig. Gemensamt för dem är att de utgör viktiga arbetsplatser samt att deras framtida funktion och utformning bör utredas i samband med bebyggelseutvecklingen i närområdet. I den mån det är möjligt ska områdena successivt utvecklas till att bli en del av en integrerad stadsmiljö. Verksamheter i dessa lägen ska utvecklas med hänsyn till lokaliseringen inom den regionala stadskärnan, med omsorg om gestaltning av byggnader och offentliga platser.
Barkarby handelsplats är idag en välkänd handelsdestination som drar många besökare utanför Järfälla till den regionala stadskärnan. Med en storregional bytespunkt i Barkarby finns stor potential att bredda besöksnäringen till att utveckla Järfälla och den regionala stadskärnan som en destination som kan erbjuda fler upplevelser, exempelvis kultur och friluftsliv.
För att bidra till utvecklingen av levande stadsmiljöer ska arbetsplatser, verksamheter och bostäder lokaliseras tillsammans i lokala centrumbildningar. En stor dagbefolkning ökar tryggheten och ger underlag för samhällsservice som butiker och restauranger. I Viksjö och Kallhäll prioriteras verksamhetslokaler i goda kollektivtrafiklägen och där de kan bidra till att aktivera gaturummet. Generellt har de lokala kommundelscentrumen potential för co-working eller närarbete som erbjuder en arbetsplats närmare bostaden och begränsar pendling. Det finns även potential för kreativa kulturella näringar i kommundelscentrumen då hyrorna är lägre i dessa jämfört med centrala Stockholm och det finns möjlighet att nyttja lediga lokaler tillfälligt eller på längre sikt.

Karta över arbetsplatser och verksamheter
Jordbruksmarken är en viktig resurs som bidrar till regionens självförsörjningsgrad. Ett aktivt miljöanpassat jordbruk bidrar till att bevara åkrar och hagar som är en del av kommunens kulturlandskap samt till ökad jordhälsa och ett mer varierat näringsliv. Idag bedrivs lantbruksverksamhet på kommunägda Görvälns gård genom Järfälla kommuns jordbruksförvaltare. Olika betesdjursbesättningar utgör genom nyttjanderättsavtal en viktig del av kommunens kulturlandskapsvård. Samarbetet med Bögs lantbruksgård i Sollentuna är viktigt att bibehålla. Goda förutsättningar för miljö- och kretsloppsanpassat jordbruk med djurhållning bidrar till ekosystemtjänster som jordhälsa, närproducerad mat och biologisk mångfald. Djurbesättningar finns även på Uddnäs och Ulvsättra gård.
Jordbruket ska ges goda förutsättningar att fortsatt bedrivas i kommunen. Läs mer om jordbruksmarken under Hänsyn.
Skogsnäringen utgör en liten del av kommunens näringsliv. Inom Sollentuna häradsallmänning, där kommunen är delägare, bedrivs produktionsskogsbruk. I övrigt bedriver kommunen en natur-, frilufts- och kulturmiljöanpassad skötsel av skogen i naturreservaten samt i de bostadsnära skogarna. Målet är att få en långsiktigt robust skogsmiljö med stor biologisk mångfald och bra värde för rekreation.
En stor andel av Järfällas yta består av skyddade områden. Det finns flera olika typer av näringar inom dessa områden såsom konferens- och hotellanläggning, vandrarhem, restaurang, caféer, jordbruk och ridanläggning.