Samhällsservice
I detta avsnitt beskrivs det långsiktiga behovet av skola, idrott och kultur som kommer efterfrågas i takt med att fler flyttar till Järfälla samt förutsättningar för kommunens bostadsförsörjning och beredskap. I avsnittet beskrivs även kortfattat förutsättningarna för vård och service samt hur medborgarnas tillgång till dessa kan stärkas.
Robust: Genom att planera långsiktigt och tidigt avsätta mark för samhällsservice kan marken användas till det som den är bäst lämpad för. Fler skyddsrum och arbete för att minska den fysiska infrastrukturens sårbarhet förbättrar kommunens beredskap.
Cirkulärt: Genom effektivare planering och utformning kan skolans lokaler utnyttjas av kultur- och idrottsföreningar i större utsträckning. Järfälla kommun visar vägen genom att bygga hållbara, mångfunktionella byggnader och anläggningar.
Inkluderande: Genom att möjliggöra boende för livets alla skeden i alla kommundelar och koncentrerat till kollektivtrafiknära lägen kan bostadsförsörjningen även säkerställa god närhet för alla till lokal service. Placering av anläggningar för idrott och kultur kan främja möten mellan områden och hållbara transporter.
Service och vård
Det finns flera lokala centrum i kommunen som erbjuder service och vård. Förutom de centrum som ligger intill pendeltågsstationerna finns Viksjö centrum och Barkarby handelsplats. I alla lokalcentrum finns bland annat vårdcentraler, livsmedelsaffärer, restauranger, apotek och postombud. De flesta centrum har även bankomat, gym, frisör, tandläkare och olika typer av affärer. I takt med att Barkarby och Kallhäll utvecklas med bostäder väntas serviceutbudet förbättras på dessa platser. För att alla i Järfälla fortsatt ska ha god närhet till service och vård är det viktigt att stärka de befintliga lokala centrumen och tillgängligheten till dessa. Genom att bygga kollektivtrafiknära förbättras underlaget och förutsättningarna för god lokal service och vård.
I Järfälla finns ett sjukhus, Jakobsbergs sjukhus, som är en viktig resurs för kommunen som vårdgivare. I Veddesta finns det möjlighet att etablera ett vårdkluster inom den regionala stadskärnan där olika vårdfunktioner kan samlas som kompletterar Jakobsbergs sjukhus. Veddesta ligger i nära anslutning till Barkarby station, en viktig nod för kapacitetsstark kollektivtrafik som är lätt att nå för många människor inom kommunen och i regionen.
Utbildning
I takt med att Järfälla växer krävs en långsiktig planering av skolor och förskolor för barn i olika åldrar. Vid planering av nya skolor och förskolor finns flera viktiga aspekter att ta hänsyn till. En viktig ekonomisk aspekt är få ett så stort upptagningsområde som möjligt för att verksamheten på lång sikt ska vara resurseffektiv. En placering mellan två bostadsområden är en bra lösning för att öka upptagningsområdet. Det är också positivt ur integrationssynpunkt att barn från olika områden kan mötas i skolan. Om det är möjligt finns det flera positiva synergieffekter om skolor kan placeras i närheten av idrottsanläggningar så att dessa kan samutnyttja ytor och lokaler. En avvägning vid planering av nya skolor är hur stor skolan ska vara för att kunna säkerställa tillräckligt med friytor på gården.
Enligt nulägesanalysen har en mycket hög andel av Järfällas invånare en förskola inom 500 meter och en skola inom en kilometer. Det är främst de glest befolkade områdena Lund och Uddnäs i norra Järfälla samt delar av verksamhetsområdet Veddesta som har dålig närhet. På vissa platser i kommunen kommer fler skolor och förskolor behöva byggas för att öka kapaciteten och möta den ökande befolkningen. I Järfällas stora stadsutvecklingsområde Barkarby väntas en mycket stor inflyttning av barn. Här är det extra viktigt att i tidigt skede reservera plats för tillräckligt stora gårdar.
Idag finns det både gymnasieutbildning och folkhögskola inom kommunen. I Järfälla finns god potential för eftergymnasial utbildning och högre utbildning i form av högskoleutbildning och yrkesutbildning. Förutsättningarna är särskilt goda inom den regionala stadskärnan där det finns en hög andel kunskapsintensivt näringsliv som kräver arbetskraft med högre utbildning. Den regionala stadskärnan har goda kommunikationsmöjligheter vilket gör det enkelt att ta sig hit från hela regionen och även utanför regionen.
Barnperspektivet i planering av skolor och förskolor
Barn behöver stora ytor för lek och utevistelse då det ger positiva konsekvenser för deras hälsa och inlärningsförmåga. Att tidigt i planeringen hitta ytor för skolor och förskolor är viktigt för att kunna få till tillräckligt stora gårdar. Samlokalisering med idrottsanläggningar är ett sätt att ge barn ännu större friyta, placering nära ett grönområde eller park ett annat sätt. För att barn ska kunna ta sig tryggt till skolan på egen hand med gång och cykel är det viktigt med säkra skolvägar och korta avstånd. I högstadie- och gymnasieåldern antas elever kunna ta sig längre sträckor från sitt hem på egen hand. För dessa grupper är god närhet till kollektivtrafik viktigt.
Det är viktigt att inte placera verksamheter i närheten av områden som är utsatta för mycket buller och höga halter av luftföroreningar. I placering och utformning av skolor, och framförallt förskolor, är det viktigt att minimera risken för värmestress. Det kan exempelvis innebär att se till att det är hög krontäckningsgrad på gården. Varierande storlek på årskullar och det fria skolvalet gör att skolplanering är mycket komplext, behöver beaktas i tidiga skeden men också vara flexibelt.
Karta över befintliga platser för utbildning samt utvecklingsområden där nya skolor och förskolor behöver byggas.
Idrott
Kommunen har ett grundläggande intresse av att utveckla förutsättningar för idrott och motion både för föreningar samt för den enskilde motionären. Aktiviteterna bidrar även till andra samhällsvinster än folkhälsa, bland annat ekonomiska och demokratiska värden. En god och jämlik tillgång till platser för idrott och aktiviteter är en viktig del i att säkerställa invånarnas, och särskilt barns, rätt till idrott och rekreation. De kommunala idrottsanläggningarna har i nuläget generellt sett en hög beläggningsgrad vilket innebär att de befintliga idrottsanläggningarna behöver värnas samt att fler behöver tillkomma för att möta befolkningstillväxten.
För att anläggningarna ska användas är det viktigt att de kan nås inom ett rimligt avstånd från bostaden, det ska vara enkelt att ta sig dit med gång, cykel eller kollektivtrafik. Enligt nulägesanalysen har i stort sett hela befolkningen max 1,5 kilometer till en kommunal bokningsbar idrottsanläggning. Analysen tar dock inte hänsyn till vilka områden som har en stor eller lite variation av anläggningar.
Rapporten Långsiktigt behov av anläggningar för en aktiv fritid innehåller en översiktlig kartläggning av det framtida behovet av idrottsanläggningar. För att visa var det finns potential att utveckla befintliga idrottsanläggningar eller finns möjlighet att bygga nya anläggningar har en karta tagits fram. De befintliga anläggningarna som pekas ut i kartan är platser där det finns minst två kommunala idrottsanläggningar antingen utomhus eller inomhus. Platsernas specifika förutsättningar och möjligheten att samutnyttja ytorna med andra funktioner behöver utredas vidare i samband med ett detaljplanearbete. Exempel på aspekter att beakta i ett sådant arbete kan vara buller från anläggningen. Under 2031 inträder ett försäljningsförbud mot mikroplast i konstgräs, som bland annat är en stor källa till spridning av mikroplaster. Arbete med att hitta ersättningsmaterial pågår. Denna aspekt behöver beaktas i framtida arbeten med konstgräsplaner.
I samband med stadsutvecklingen i Barkarby där inflyttningen bedöms bli stor är det särskilt viktigt att i tidigt skede reservera plats för ytkrävande idrottsfunktioner. Ytor för anläggningar både utomhus och inomhus ska utredas vidare i områdesplanering.
Utöver idrottsanläggningarna är det betydelsefullt att det finns anläggningar och ytor för spontanidrott och lek för att så många som möjligt ska ha möjlighet till rörelse. Med spontanidrottsytor avses en iordningställd utomhusyta som inte kan bokas och kan nyttjas kostnadsfritt av allmänheten. De finns oftast på skolgårdar eller i parker och grönområden. Ytor och anläggningar för spontanidrott och lek nyttjas främst av barn och är viktiga för att de ska uppnå rekommendationer om fysisk aktivitet samt kunna ha en meningsfull fritid. För att barn ska nyttja dem är det av vikt att de finns nära bostaden och att de kan nås på ett tryggt sätt.
Karta över platser där nya ytor för idrott i den byggda miljö kan prövas
Kultur
Kultur är viktigt för folkhälsan på flera olika sätt och är centralt för många människors livskvalitet. I dagsläget finns det flera platser för kultur inom kommunen. I norra Järfälla, vid torget i Kallhälls centrum, finns privatägda folkets hus som är en viktig samlingsplats för kultur av olika slag. Den rymmer en samlingssal som fungerar som biosalong samt lokal för scenkonst och utställningar. Intill folkets hus finns också ett bibliotek som anordnar evenemang och utställningar. I Norra Jakobsberg finns en utomhusscen i Görvälnparken som lämpar sig för teater och konserter. I närheten finns även en skulpturpark. Inom den regionala stadskärnan finns flera platser för olika typer av kultur. I Jakobsbergs centrum finns Järfälla bibliotek som även inrymmer Jakobsbergs konsthall. I Jakobsberg finns även Järfälla kulturscen som är en stor lokal för olika typer av scenkonst. I Bas Barkarby finns ett bibliotek, en kosthall samt en blackbox som är en flexibel lokal för bio, scenkonst och föredrag. I Veddesta och i östra Barkarbystden finns detaljplaner där det finns möjlighet att inrymma kulturverksamheter. I Viksjö Centrum finns en finns en scenkonstlokal som även fungerar för bio, utställningar, m.m. Intill ligger även Viksjö bibliotek. Tillsammans är det en viktig plats för kultur i Viksjö och intilliggande områden. Utöver nämnda platser används flera av kommunens skolor av kulturskolan till olika typer av aktiviteter.
När befolkningen ökar behövs fler lokaler för kultur. Rapporten Långsiktigt behov av anläggningar för en aktiv fritid visar att det långsiktiga behovet för kultur i form av bibliotek, fritidsgårdar och lokaler till kulturskolan kommer att öka till 2050. Kulturverksamheter har ofta mer flexibla lokalkrav än exempelvis idrott och kan därför i högre utsträckning inrymmas i befintliga lokaler. Ibland kan dock även kulturen behöva särskilda ytor för att få plats i en växande stad. I nedanstående karta redovisas platser där det finns potential att inrymma någon större kulturverksamhet i framtiden, platserna som pekas ut är Bolinder strand, södra delen av Veddesta och kvarteret invid det kommande tunnelbanetorget i Barkarbystaden. Utöver de utpekade platserna i kartan är det möjligt att inrymma kultur i centrala lägen inom den regionala stadskärnans kvartersstruktur.
Karta över befintliga platser för kultur och möjliga framtida platser för kultur.
Bostäder
Järfälla kommun är del av en växande region med stark attraktionskraft och stort utbud av arbetsplatser. Ett naturnära läge och god kollektivtrafik gör Järfälla till en attraktiv kommun att bo i. Med stöd av översiktsplanen finns möjlighet att planera för bostäder som motsvarar en befolkningstillväxt på upp till cirka 40 000 nya invånare. En mycket stor del av befolkningstillväxten väntas ske inom den regionala stadskärnan. Genom att erbjuda stor variation av bostäder i alla kommundelar kan hushåll efterfråga ett boende som passar den aktuella livssituationen. Där kommunen äger mark som är möjlig att utveckla för bostäder, har kommunen större möjlighet att planera för olika bostadstyper, bostadsstorlekar och upplåtelseformer som möter behoven. I kommunens bostadsförsörjningsprogram återfinns riktlinjerna för bostadsförsörjningen och bostadssituationen i kommunen beskrivs.
Kommunen som helhet har en jämn fördelning mellan upplåtelseformer, däremot finns det stora variationer mellan de olika kommundelarna. Två tredjedelar av det totala bostadsbeståndet består av flerbostadshus och cirka en tredjedel av småhus. På kommundelsnivå finns det dock stora skillnader mellan hustyper. För att ge förutsättningar för ett Järfälla där alla får plats behövs en bredd av bostäder i alla kommundelar. Genom att bredda ett ensidigt bostadsbestånd på områdesnivå kan den socioekonomiska segregationen minska. För att tillkommande bostäder ska kunna bidra till en minskad socioekonomisk segregation behöver hushåll med socioekonomiska utmaningar ges möjlighet att efterfråga de bostäder som byggs i olika områden. I kommunens bostadsförsörjningsprogram konstateras det att ett tillskott av stora lägenheter, särskilt bostadsrätter, har positiva effekter för utvecklingen i socioekonomiskt svagare områden som idag finns i centrala och södra Jakobsberg samt i Ulvsättra i Kallhäll. I bostadsförsörjningsprogrammet listas även andra insatser för hur hushåll med socioekonomiska utmaningar kan efterfråga en ny bostad, till exempel genom att kommunen vid markanvisning av kommunal mark avsätter en andel av bostäderna till sociala kontrakt.
I takt med att befolkningen ökar kommer även antalet personer med behov av olika typer av särskilda boenden att öka. Vård- och omsorgsboenden bör finnas i hela kommunen på platser med goda kommunikationer så att det är lätt för äldre, närstående och personal att nå boendet. Bostäder, såväl som skolor, torg och andra offentliga miljöer ska ha god tillgänglighet för personer med funktionsvariationer. Möjlighet till nya LSS-boenden och vård- och omsorgsboenden prövas i detaljplan där det bedöms finnas ett behov. För att främja goda boendemiljöer behöver socialtjänsten medverka i samhällsplaneringen. Även samarbete med andra förvaltningar i kommunen är viktigt.
Diagram över fördelningen av hustyper på delområdesnivå i Järfälla.
Diagram över fördelningen av upplåtelseform på delområdesnivå i Järfälla
Civil beredskap
I Järfällas risk- och sårbarhetsanalys analyseras vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen. Detta arbete har bland annat identifierat kritiska beroenden för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Flera av dessa har en direkt koppling till den fysiska planeringen: elförsörjning, vatten och avlopp, elektroniska kommunikationer, vägar och järnvägar, drivmedelsförsörjning samt livsmedelsförsörjning. Ur ett beredskapsperspektiv är det viktigt med ett kontinuerligt arbete för att minska sårbarheten i kommunens samhällsviktiga infrastruktur.
Inom arbetet för risk- och sårbarhetsanalysen har även ett antal åtgärder identifierats som är nödvändiga att stärka Järfällas beredskap. En viktig åtgärd är att upprätta trygghetspunkter och särskilda samlingsplatser vid ett långvarigt elbortfall eller annan krissituation där tillgång till värme, vatten och ström finns och där medborgarna kan få information. Sådana platser är viktiga att beakta i fortsatt fysisk planering. En annan åtgärd är att utreda robusthet och redundans inom IT och teknisk infrastruktur. När Järfälla växer är det viktigt att mobilnäten hänger med och att det finns en dialog med operatörer som ansvarar för näten. Den sista åtgärden kopplad till fysisk planering är samordnad elförsörjning och reservkraft. I avsnittet Teknisk försörjning finns mer information om utmaningarna med energiförsörjningen.
Vid händelse av krig är skyddsrum av stor betydelse. I Järfälla finns det cirka 550 skyddsrum och ungefär 0,9 platser per invånare, vilket är ett relativt högt antal jämfört med övriga kommuner i Stockholms län. Det innebär dock att alla kommuninvånare inte får plats i ett skyddsrum vid en krigssituation. I Järfälla finns det särskilt många skyddsrum i de områden som uppfördes under 1960 och 70-talet. Hur många av de befintliga skyddsrummen som behöver moderniseras är oklart. Däremot behöver befintliga skyddsrum beaktas så att de inte påverkas av intilliggande nybyggnation. Järfällas utveckling får inte försämra tillgången till befintliga skyddsrum. Vid nybyggnation behöver nya skyddsrum och skyddade utrymmen byggas för att möta den höga befolkningstillväxten. Utbyggnad av tunnelbanan under mark ger möjlighet till skyddande utrymme i regionala stadskärnan.