Teknisk försörjning
Den omfattande utvecklingen i Stockholmsregionen ställer stora krav på de tekniska försörjningssystemen. I det här avsnittet beskrivs hur kommunen planerar för tekniska anläggningar som bidrar till en hållbar utveckling på både kommunal och regional nivå.
Robust: Genom att lokalisera samhällsviktig infrastruktur med stor riskmedvetenhet, hushålla med mark och bidra till regionens självförsörjningsgrad.
Cirkulärt: Genom att möjliggöra för lokal, förnybar energiproduktion och hållbar samt resurseffektiv masshantering. Genom att samnyttja lokaler, anläggningar och ytor och därigenom hushålla med marken. Dagvatten hanteras genom grönblå system där det är möjligt och minskar behovet av bevattning. Rening och fördröjning skapas bland annat genom växtbäddar, skelettjordar, genomsläppliga ytor och gröna tak
Inkluderande: Genom att säkra tillgången till teknisk infrastruktur för alla invånare och genom att i planeringen av nya tekniska anläggningar ställa krav på medveten placering och gestaltning.
Vatten och avlopp
Järfälla kommun är skyldig att ordna vatten och avlopp till de fastigheter som ligger inom verksamhetsområdet för VA. Verksamhetsområden finns för fyra ändamål: vatten, spillvatten, dagvatten från gata och dagvatten från fastighet. Det allmänna VA-ledningsnätet i Järfälla är väl utbyggt och nästan alla kommunens invånare är anslutna till det. Idag finns det inga områden utanför VA-verksamhetsområdet som bedöms att ha behov av kommunalt VA, enligt lagen om allmänna vattentjänster §6. Järfälla kommun har tagit fram en Vattentjänstplan som bland annat innehåller kommunens långsiktiga planering av VA-försörjningen. Vid nya detaljplaner utanför VA-verksamhetsområde så byggs den allmänna VA-anläggningen ut och beslut om utökade verksamhetsområden tas. Kartan visar de områden i kommunen som omfattas av verksamhetsområden, och de där det kan vara aktuellt att utreda en utvidgning om ny bebyggelse planeras.
Karta över verksamhetsområde för VA
Spillvatten
Spillvattnet i Järfälla avleds från fastigheterna via det allmänna ledningsnätet och transporteras vidare för rening. Kommunen ansvarar för det allmänna avloppsnätet och i Järfälla avleds i princip allt avloppsvatten i ett duplikat system i separata ledningar. Spillvattnet leds till Käppalaförbundets avloppsreningsverk på Lidingö (cirka 10%) och till Stockholm Vatten och Avfalls avloppsreningsverk i Bromma (cirka 90%). En nedläggning av reningsverket i Bromma är planerad och avloppsvattnet som idag leds dit kommer på sikt att ledas till Henriksdals reningsverk.
För att minimera miljöpåverkan jobbar kommunen kontinuerligt med att minska bräddning av spillvatten och att minska mängden tillskottsvatten som leds vidare till avloppsreningsverken. Detta görs bland annat genom att förnya spillvattenledningsnätet.
Dricksvatten
Järfälla kommun är medlem i kommunalförbundet Norrvatten som producerar dricksvatten för Järfälla och större delen av norra Stockholmsregionen. Järfällas dricksvatten hämtas i Mälaren och produceras av Norrvatten vid Görvälnverket i Järfälla kommun. Kommunen och Norrvatten samarbetar för att säkra framtida dricksvattentillgång och planerar för en omfattande utbyggnad av verket som möter den växande befolkningens behov. I arbetet med utveckling av vattenverket är det viktigt att värna om områdets höga natur- och kulturvärden och samtidigt möjliggöra ett robust tekniskt försörjningssystem.
Mälaren-Görväln har högsta regionala prioritet enligt den regionala vattenförsörjningsplanen vilket innebär att vattenresursen behöver säkras för framtiden med bland annat vattenskyddsområden och skyddsföreskrifter. För att säkra dricksvattenkvaliteten har Östra Mälaren status som vattenskyddsområde och omfattas av skyddsföreskrifter (01FS 2008:508). Läs mer om detta i Hänsyn.
I Järfälla ansvarar VA-huvudmannen för det allmänna dricksvattenledningsnätet med tillhörande anläggningar. För att säkerställa en stabil dricksvattenkvalitet, hög leveranssäkerhet och god beredskap vid störningar arbetar kommunen kontinuerligt med att kontrollera och utveckla sina delar av dricksvattenanläggningen.
Dagvatten
Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på markytan inom den bebyggda miljön och kan orsaka översvämningar eller transportera föroreningar till sjöar och vattendrag. För att minska dessa risker avleds vattnet och omhändertas på olika sätt. Flera delar av kommunen samarbetar inom detta. Som huvudman för allmän plats ansvarar kommunen för avvattning av bland annat gator, vägar, torg och parker. Kommunen som VA-huvudman tar sedan emot dagvattnet och avleder och fördröjer det vidare.
Inom Järfälla ansvarar VA-huvudmannen för vattentjänster där verksamhetsområden för dessa finns inrättade. Inom verksamhetsområde för dagvatten ordnas dagvattenhantering genom VA-anläggningar på allmän plats såsom i gaturum, på torg eller i parker. Enskilda fastighetsägare ansvarar för fördröjning och avledning inom fastigheten fram till förbindelsepunkt till den allmänna VA-anläggningen.
Merparten av dagvattnet inom det kommunala verksamhetsområdet leds via diken och ledningar ut i någon av kommunens recipienter. Mälaren och Bällstaån är de recipienter som tar emot den största andelen av dagvattnet inom kommunen. Ett flertal dagvattendammar finns för att både rena och fördröja dagvattnet.
Järfälla kommun har i sina dagvattenriktlinjer ställt krav på hanteringen av dagvatten med syftet att uppnå en god vattenstatus i kommunens sjöar och vattendrag samt att bebyggda områden inte ska drabbas av skador vid översvämningar. Krav på rening och fördröjning av dagvatten gäller till exempel för alla fastigheter inom nya detaljplaner och vid nya bygglov. Ytterligare vägledning för hantering av dagvatten i syfte att säkerställa uppföljande av miljökvalitetsnormer återfinns i hänsynsavsnittet. Ytterligare information och stöd för god dagvattenhantering återfinns dessutom i kommunens Vattenplan.
Energiförsörjning
Energiförsörjning och särskilt elsystemet sträcker sig över kommungränserna och ska ses i såväl ett regionalt som nationellt perspektiv. I Järfälla finns ingen större lokal energiproduktion. Fjärrvärme levereras huvudsakligen från kraftvärmeverket Högbytorp i Upplands-Bro kommun, där det även finns biogasproduktion. Nätansluten solel i kommunen producerade 2023 motsvarande knappt tre procent av den el som används. Installationstakten är hög, men begränsas på sikt av elnätets funktion och kapacitet. I ett växande Järfälla ökar behovet av både el och värme. Fram till 2050 kommer Järfälla att behöva arbeta med både nätförstärkningar, effektiviseringsåtgärder och ökad självförsörjning i enlighet med strategierna om att uppnå ett inkluderande, robust och cirkulärt samhälle.
Nätförstärkningar
Den ökade befolkningen i Järfälla och i hela landet innebär en ökad användning av el, både för privat bruk och för verksamheter, som i sin tur kräver en utbyggnad av elnätet. I nuläget kan behovet av el tillgodoses för Järfälla kommun, men fram till 2050 kommer de nationella, regionala och lokala energiinfrastrukturnäten att behöva förstärkas, vilket beskrivs långsiktigt i ledningsägarnas nätutvecklingsplaner. Att räkna ut det exakta behovet till 2050 är svårt då det bland annat beror på vilka typer av verksamheter som finns i kommunen i framtiden, antalet bostäder som byggs samt andra osäkra faktorer. Nätförstärkningarna kan komma att handla om förstärkningar av ledningsinfrastruktur förlagd i luft, mark eller vatten. För kommunen medför denna typ av infrastrukturförstärkningar såväl positiva konsekvenser i form av ökad kapacitet och driftsäkerhet i näten som negativa konsekvenser i form av ianspråktagande av mark som kan vara av värde för andra kommunala intressen.
I detta skede är det inte möjligt eller lämpligt att i översiktsplanen avsätta särskilda stråk för möjlig ny energiinfrastruktur, då markbehovet utgår från de behovsanalyser som görs den dag då förstärkningar bedöms behövas. Järfälla kommun kommer därför att delta aktivt i kommande processer kring lokaliseringsanalyser och vägval. Eventuella nya kraftledningsstråk inom Järfälla kommun behöver placeras med hänsyn till natur- och kulturvärden såväl som till befintliga och framväxande boendemiljöer. Så litet ytanspråk som möjligt bör eftersträvas och där det är möjligt ska nedgrävning och samlokalisering av kraftledningsstråk prioriteras. Dialog om framtida lokaliseringsutredningar behöver ske samordnat på regional och mellankommunal nivå för att hitta den bästa dragningen med lägst påverkan.
Effektiviseringsåtgärder
I ett växande Järfälla ökar behovet av både el och värme. Det är därför även viktigt att ha fokus på befintlig bebyggelse och verksamheter som behöver effektiviseras för att klara av omställningen mot en mer hållbar framtid samtidigt som Järfälla växer.
För att säkerställa en långsiktig energitillgång och minska sårbarheten kan lokal energiproduktion och energieffektivisering främjas. Småhus, bostadsrättsföreningar, hyreshus och verksamhetslokaler har alla olika förutsättningar för energieffektivisering och att investera i småskaliga elproduktionsanläggningar. Järfälla arbetar aktivt med fastighetsägare för att minska uttag av effekt och användning av energi, bland annat genom klimat- och energirådgivningen som erbjuder opartisk och kostnadsfri rådgivning i alla energifrågor. Det finns även stor potential att nyttja den befintliga bebyggelsen för att producera el genom solceller. Berggrundens värmeledningsförmåga kan utnyttjas för energihushållning. På vissa platser i kommunen finns hög potential för storskalig energilagring i berggrunden som kan flytta överskottsenergi mellan olika årstider. Ett sådant system kan nyttjas av både ny och befintlig bebyggelse.
Järfällas täta bebyggelsestruktur är energieffektiv, och det är positivt för energiförsörjningen att fortsätta utveckla kommunen genom förtätning och funktionsblandning. Det förenklar exempelvis delning av energiflöden och lagring av överskott. Sådana tekniker är särskilt lämpade för fjärrvärme och fjärrkyla men även möjliga för elenergi. Befintlig fjärrenergistruktur är en resurs att ta vara på i fortsatt utveckling. Delning av energi och lokalt producerad energi ger ett effektivt utnyttjande och ökad självförsörjning vilket kan avlasta det regionala försörjningsbehovet.
Inom transportsektorn finns stor potential till minskad energianvändning. Omställningen kan dock komma att behöva ny infrastruktur som på kort sikt kommer att kräva stora resurser. I framtiden antas fler laddplatser inom kommunen behövas för att möta den pågående utvecklingen. Järfälla har dock begränsad rådighet över utvecklingen inom transportsektorn samt elektrifieringen inom andra sektorer.
Digital infrastruktur
I takt med att digitaliseringen ökar blir utbyggnaden av fiber- och 5G-nät viktigare. Järfälla har idag ett relativt väl utbyggt nät även om det finns områden inom kommunen som inte har tillgång till fiber. Utgångspunkten är att behoven tillgodoses av marknadens aktörer. Kommunen kan genom samarbete och dialog med aktörer underlätta utbyggnaden av en robust digital infrastruktur. Denna infrastruktur är viktig för kommunikationsförsörjningen inom kommunen och regionen.
Karta över elförsörjning
Karta över berggrundens värmeledningsförmåga
Avfall och återvinning
I Järfälla beaktas avfallshanteringen i ett tidigt skede för att säkerställa cirkulära flöden i stadsplaneringen. Inom kommunen tas avfall och återvinning hand om av miljö- och returbolaget SÖRAB. SÖRAB är ett regionalt bolag som ägs av nio kommuner i norra Stockholmsregionen. Bolagets uppdrag är att på ett miljöriktigt och rationellt sätt ta hand om det kommunala avfall samt bygg- och rivningsavfall som uppkommer i ägarkommunerna. Tillsammans med de andra kommuner som gemensamt äger SÖRAB har Järfälla kommun en avfallsplan. Avfallsplanen utgör grunden för hur kommunen planerar för avfallshantering och återvinning och syftar till att minimera negativ miljö- och klimatpåverkan, se till att avfall är rätt sorterat, minimera avfallsmängderna, främja hållbara val och att kretsloppen är giftfria.
De senaste åren har flera nya lagstiftningar trätt i kraft som ställer högre på källsortering av avfall, till exempel kravet på fastighetsnära insamling av förpackningar. Med utökade lagkrav behöver kommunen säkerställa utrymmen för avfallshantering och återbruk i samband med detaljplanering och annan exploatering, samt befintlig bebyggelse.
Den befintliga återvinningscentralen i Görväln kommer att flytta till Stäket. Den nya platsen är större och mer lättillgänglig, vilket ger SÖRAB bättre möjligheter att utveckla sin verksamhet i enlighet med avfallsplanen. Möjligheten att bereda plats för masshantering och mellanlagring av byggmaterial inom återvinningscentralens område ska utredas.