Många av frågorna i en översiktsplan behöver hanteras genom arbete över kommun-, region- och nationsgränser. Gemensamma mål på dessa nivåer är därför viktiga utgångspunkter i arbetet med Järfällas översiktliga planering.
2015 lanserades FN:s 17 globala hållbarhetsmål genom Agenda 2030. De ska fungera som en global vägledning för arbetet med hållbar utveckling och genomsyrar alla delar av kommunens arbete. I översiktsplanen har de globala målen varit vägledande för framtagandet av målbilder och strategier samt fungerat som utgångspunkt för de 15 hållbarhetsprinciper som ligger till grund för hållbarhetskonsekvensbedömning av Översiktsplanen.
Generationsmålet fungerar som ett övergripande mål som, tillsammans med miljömålen, innebär ett löfte till framtida generationer om att överlämna ett friskt och hälsosamt samhälle. De nationella miljömålen består av 16 miljökvalitetsmål som syftar till att främja en hållbar utveckling i linje med Agenda 2030. För att kunna hantera stora miljöutmaningar krävs samarbete från alla parter. De 16 miljökvalitetsmålen utgör en viktig grund för översiktsplanens beslut och vägval. Däremot har målen varierande grad av relevans för mark- och vattenanvändningen samt utveckling och bevarande av bebyggd miljö.
De miljömål som är viktigast för översiktsplanen är:
Målet God bebyggd miljö är särskilt viktigt för översiktsplanen, och är sammankopplat propositionen Politik för en gestaltad livsmiljö. Politik för en gestaltad livsmiljö är ett arbete på nationell nivå som tar ett helhetsgrepp om arbetet med den gestaltade livsmiljön och utgör en samlad nationell arkitekturpolicy. Målet för arbetet med gestaltad livsmiljö är att arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. I Järfällas arkitekturpolicy återfinns ramverket för kommunens arbete med gestaltad livsmiljö.
Översiktsplanering påverkar barns livsmiljöer över lång tid, och barns och ungas perspektiv behöver därför vara en naturlig del av samhällsbyggandet där barn ges möjlighet till inflytande i den fysiska planeringen. Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag. I översiktsplanen har barnperspektivet beaktats särskilt i den tidiga dialogen som legat till grund för utformningen av planförslagen.