Så arbetar kommunen med krisberedskap och civilt försvar

Viktigt att kunna fortsätta bedriva samhällsviktig verksamhet

Arbetet med krisberedskap och civilt försvar ska göra att kommunen kan fortsätta bedriva sin samhällsviktiga verksamhet även vid samhällskriser, höjd beredskap och i värsta fall krig. Detta görs genom att kommunen arbetar löpande för att förhindra oönskade händelser. När något ändå inträffar ska kommunen minimera konsekvenserna, upprätthålla sin samhällsviktiga verksamhet och arbeta för en snabb återgång till normalläge.

Några exempel på samhällsviktiga verksamheter inom en kommun är skola, äldreomsorg, vattenförsörjning, avlopp, snöröjning med mera. Kommunen är uppdelad i olika nämnder som ansvarar för sitt respektive område och för att säkerställa att den egna verksamheten kan hållas i gång även under en kris.

Vid en kris ligger ansvaret i första hand hos den nämnd som främst berörs av krisen. Den som har ett ansvar under normala förhållanden har samma ansvar vid en kris. En kris ska alltså hanteras av den nämnd eller det bolag som drabbats, så långt som det är möjligt.

Uppbyggnad av civilt försvar

Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig och är den verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att hantera situationer då regeringen beslutar om höjd beredskap (skärpt eller högsta beredskap).

Kommunens arbete med civilt försvar ska bland annat syfta till att:

• säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna,
• upprätthålla en nödvändig försörjning,
• upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påfrestningar,
• bidra till dess förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred.

Kommunen arbetar idag löpande med att vidta nödvändiga förberedelser för att uppnå en höjd förmåga inför högsta beredskap. Det innebär att kommunen arbetar med att utveckla sin krigsorganisation och krigsplaceringar, höja kompetensen gällande vad totalförsvar innebär och generellt öka säkerheten i verksamheterna.

Organisation för hantering av kris

I kommunens arbete med krisberedskap ingår att ha en krishanteringsorganisation som kan anpassas och förstärkas för att förbättra förmågan att hantera en kris. Här beskriver vi kort hur det ska fungera.

En krisledningsnämnd kan aktiveras och utgöra en särskild och brådskande politisk ledning vid hantering av extraordinära händelser. Nämnden har möjlighet att fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder som anses nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning.

De flesta händelser hanteras utan att krisledningsnämnden aktiveras. Krishanteringsarbetet sker då inom det ordinarie verksamhetsansvaret med möjlighet att förstärka arbetet med en krishanteringsorganisering inom tjänstemannaorganisationen.

Kommunen har även två särskilda beredskapsfunktioner:

Tjänsteman i beredskap (TiB) - har till uppgift att löpande följa händelseutvecklingen i kommunen och i omvärlden för att kunna informera ordinarie förvaltningschef och kommundirektör när en händelse inträffar som kan föranleda krishantering i kommunen eller i övrigt få allvarliga konsekvenser för Järfälla kommun.

POSOM-grupp - har till uppgift att psykologiskt och socialt bistå kommuninvånare och de som vistas i kommunens vid extraordinär händelse, kris, större olycka eller annan allvarlig händelse.

Ansvar för samordning och informationsspridning

Vid en kris ska kommunen verka för att det som görs av olika aktörer inom kommunens gränser samordnas. Det gäller även samordnad information till invånarna. Vad det är för kris och hur stor den är avgör vilka som blir involverade.

Beroende på händelse och omfattning kan kommunen initiera och stå värd för en inriktnings- och samordningsfunktion (ISF) på lokal nivå, i syfte att verka för samordning av olika aktörers åtgärder. En viktig del i det arbetet är att ta fram en samlad lägesbild och verka för en god samordning.

Regional samordning

Kommunen har genom Länsstyrelsens Samverkan Stockholmsregionen (SSR) en etablerad regional samverkan med andra aktörer, exempelvis Polismyndigheten, räddningstjänsten, Länsstyrelsen Stockholm, kommunerna inom regionen samt andra myndigheter och aktörer.

Här kan du läsa mer om Samverkan Stockholm.

Frivilliga försvarsorganisationer

Kommunen samverkar även med frivilliga försvarsorganisationer som Civilförsvarsförbundet Järfälla, Frivilliga Resursgruppen (FRG) Järfälla, FRO Stockholm - Frivilliga Radioorganisationen samt Försvarsutbildarna. Deras verksamheter bidrar till en ökad tillgång av nödvändiga resurser för kommunen.