Skötsel av skog
På den här sidan kan du läsa om hur vi arbetar med Järfällas skog och träd.
Vad händer just nu?
Träd i skog och mark
Järfälla kommun sköter skogen i naturreservaten och annan mark som ägs av kommunen. Skadade träd som riskerar att falla över tomter, parkvägar eller större grusvägar och som utgör en säkerhetsrisk fälls, eller så blir de beskurna.
De stammar och grenar som inte får vara kvar på plats säljs som virke, eller flisas och säljs till olika energibolag. Försäljning av ved till privatpersoner förekommer inte. Döda träd och ris som finns i skogen och inte står nära gångvägar och tomter lämnas åt naturen själv att ta hand om.
Skogliga åtgärder
Skötseln av skog mellan bostadsområden sker framför allt för att träden ska må bra och leva länge och för att gynna biologisk mångfald och variation. Hänsyn tas också till säkerhet (riskträd), trygghet (utglesning av täta bestånd) och igenväxning. Framför allt gran kan snabbt förtäta en lummig gles skog.
Skötsel av skogen i naturreservaten sker enligt de skötselplaner som beslutats om. Det finns en prioritetsordning, där åtgärder som är akuta och ger stora naturmässigt mervärde är viktigast. Målet är att få en trevlig skogsmiljö med stor mångfald, där träd av olika ålder och arter kan samsas.
Ibland kan spåren av åtgärder synas och väcka frågor. Nedan följer några exempel.
Högstubbar
Högstubbar är träd som varit skadade och riskerat att falla över ställen där många rör sig eller att förstöra anläggning. Istället för att fälla hela trädet kan en stor del av den grova stammen få stå kvar, till förmån för en mångfald av svamp och insekter vars larver i sin tur blir föda åt fåglar.
På olika ställen inom naturreservaten finns det stubbar som är knähöga eller högre. Det är ett sätt att hämma stubbskottsbildning från fällda lövträd.
Knähöga stubbar från röjningar
Låga stubbar bildar stubbskott och sly. De skyddas av marken och av stubbens rothalsar, vilket gör dem svårare att komma åt och röja bort.
De höga stubbarna bildar inte lika mycket skott. Svampar och insekter frodas på stubben, och den börjar brytas ned. Bäst fungerar högstubbar på stammar som är minst 5 cm tjocka, där man lämnar önskade buskar eller träd orörda alldeles intill. På två år brukar man kunna se resultatet. Det kan se fult ut med stubbarna, men här kan kommunen spara mycket pengar genom att slippa röja sly så ofta. Det är också lättare välja ut vad som ska sparas vid röjning.
Djur och människor slipper dessutom att skada sig på tunna, vassa röjsågsstubbar som döljs av gräs eller snö nära marken.
Faunadepåer
Om inte stammar och grova grenar kan ligga kvar på den plats de kommer ifrån, kan materialet läggas i högar som så kallade faunadepåer. Det fungerar som föda och skydd för vedlevande insekter (särskilt i grövre stammar och grenar) och för smådjur. Dessutom minskas antalet transporter om träden får vara kvar på plats.
Vältor och rishögar
Högar av virke eller ris kan ligga kvar ett tag innan det hämtas till sågverk eller flisning. Ibland kan det vara bra att det får torka lite, så brinner det bättre i värmeverket.
Omfattande röjningar och gallringar
Vissa åtgärder, till exempel större gallringar av trädplanteringar är så omfattande att vi behöver hjälp av större maskiner, som får transporteras långt för att kunna hjälpa till på plats. Det kan vara bättre för både ekonomi och störning att göra få, men stora, åtgärder än att gå in med korta mellanrum.