Trafik­säkerhets­frågor

Här har vi samlat våra vanligaste frågor och svar om trafik­säkerhet och önskemål om olika hastighets­dämpande åtgärder.

Många kör för fort på vår gata, kan ni anlägga fart­gupp?

Generellt sett är vi mycket restriktiva med att anlägga gupp, särskilt på gator där hastighets­begränsningen redan är 30 km/timme. För att ett gupp ska bli aktuellt krävs stora trafik­mängder i kom­bination med att trafiken håller hög hastighet i för­hållande till skyltad hastighet och gatans standard. Dess­utom måste vi avväga hur stor effekt på hastigheten en åtgärd har i förhållande till kostnaden för anläggandet, drift och underhåll. Därför kan vi mycket sällan till­mötes­gå önskemål om gupp som farthinder.

Gupp är ofta effektiva i att sänka hastigheten men kan även ge en del negativa konsekvenser. De kan orsaka arbets­miljöproblem för buss­förare och försämra ut­rycknings­vägarna för räddnings­tjänsten.

Ser man till olycks­statistiken inträffar majoriteten av trafik­olyckorna på kommunens större gator där hastighets­gränsen är högre än 30. Ett effektivt trafik­säkerhets­arbete innebär att befintliga resurser i huvudsak ska användas för insatser och åtgärder på detta gatunät. På många mindre gator är det till stor del de boende själva som utgör trafikanterna. Kanske kan du ta upp frågan i till exempel bostadsrätts­föreningen eller samfällig­heten så att ni som grannar kan vara överens om att hålla hastighets­begränsningarna.

Det är 30 på vår gata men bilarna kör för fort. Kan vi få blomlådor som farthinder?

Kommunen använder inte längre blomlådor och liknande "lösa" hinder. Ett försöks­projekt genomfördes för ett antal år sedan men det avslutades eftersom att det var svårt för kommunen att säker­ställa att hindren var i gott skick. Hindren riskerade att påverka fram­komligheten i vägnätet samtidigt som de även i vissa fall användes i barns lekar.

Det är inte tillåtet att placera ut egna hinder på gator där kommunen är väghållare.

Många kör för fort på vår gata, kan ni sätta upp fler 30-skyltar?

Nej, tyvärr. Högsta tillåtna hastighet skyltas normalt bara då den förändras, till exempel vid in/utfarter till en 30-zon. Kommunen strävar efter att ha så få trafikskyltar som möjligt för att minska risken för distraktion.

Det bor många barn på min gata och bilarna kör för fort. Vad kan ni göra för att öka säkerheten?

Många föräldrar upplever att trafiken är ett hot mot deras barn och känner stor oro. Men att det finns många barn på en gata är inte i sig ett tillräckligt skäl för trafik­säkerhets­åtgärder. Barn i trafiken måste vara i en vuxens sällskap och få lära sig att gatan inte är en lekplats.

I vårt trafik­säkerhetsarbete använder vi begreppen trafik­säkerhet respektive trygghet för att beskriva olika situa­tioner. God trafik­säkerhet innebär att det statistiskt sett är liten risk för att människor ska skadas. Det vi kallar trygg­het är när människor subjektivt upplever att det är säkert att vistas i trafiken.

På motsvarande sätt upplever man osäkerhet vid otrygga platser, även om de inte kan beläggas som farliga rent statistiskt sett. Det som upp­levs som otryggt i trafiken är alltså inte alltid trafikosäkert.

Det är inte möjligt att bygga bort alla hastighets­över­trädelser. Till slut är det ändå förarens ansvar att framföra sitt fordon på ett trafiksäkert sätt. Det är polisens uppgift att övervaka att trafikanterna följer de lagar och regler som finns.

Vi vill sänka hastigheten till 10 eller 20 km/h i vårt bostads­område, går det?

Den lägsta hastighet som polisen övervakar är 30 km/h, så skyltar som föreskriver en lägre hastighet har inget stöd i lagen. Vissa samfälligheter och bostads­rätts­föreningar har satt upp liknande skyltar på sina gator, men det är inget vi rekommenderar med tanke på att polisen inte övervakar lägre hastigheter än 30.

På gator där kommunen är väghållare används bara hastighets­gränser som har lagligt stöd och polisen kan övervaka.

Många kör för fort utanför vår förskola, kan ni sätta upp ”varning för lekande barn”-skyltar?

Barn finns i närheten av alla våra gator och kommunen gör inte åtgärder särskilt riktade till förskolor. Barn i den åldern förväntas ha sällskap av en vuxen när de rör sig i trafiken. ”Varning för lek­ande-barn”-skyltar placerar vi enligt nuvarande praxis endast upp vid skolor, där barnen är äldre och förväntas ta sig till och från skolan själva.

Vi vill ha ett övergångs­ställe så att det blir säkrare att gå över gatan

Övergångsställen är en fram­komlighetsåtgärd och inte en trafiksäkerhetsåtgärd. Den första förutsättningen för ett övergångsställe är därför att trafiken är så tät på gatan att det helt enkelt är svårt att ta sig över utan stöd av ett över­gångsställe. Vidare krävs att det finns en tydlig efterfrågan att gå över just där, dvs. att det finns målpunkter på båda sidor. På lokalgator, med hastighets­begränsningen 30 km/timme är oftast inte dessa kriterier uppfyllda. Över­gångsställen ska inte heller läggas för tätt eftersom respekten för dem då riskerar att minska.

Forskning visar att markerade övergångsställen utan andra åtgärder leder till en ökning av antalet olyckor både för fotgängare och för motor­fordon. Övergångsställen ska därför aldrig anläggas, eller behållas, av trafiksäkerhets­skäl.

Vår gata är en smitväg för många bilister. Vi vill stänga av vägen eller få ett genomfartsförbud, hur gör vi?

Kommunens gator ska vara till för alla. I kommunens översiktsplan läggs också vikt vid att trafiken ska fördelas över flera gator snarare än att koncentreras till trafikleder. Därför är vi mycket restriktiva med att införa genomfarts­förbud/av­stängningar. Genomfarts­förbud är också mycket svåra för polisen att övervaka.

Bilister kör på en gång- och cykelväg. Vi vill ha ett bilhinder, kan ni fixa det?

Det händer att bilister genar på gång- och cykelvägar trots att det är förbjudet. Hindren på cykelvägarna (betong­sugga, pollare eller grindar) är tyvärr en säkerhetsrisk för de som cyklar. I mörker kan hindren vara svåra att se trots reflexer. De gör det också svårt för personer med funktions­hinder, barn­vagn eller cyklister med cykel­kärra att ta sig fram. Olycks­risken är således större att en cyklist kör på ett hinder än att en incident inträffar med en olovligt körande bil eller moped.

Problemet med motorfordons­trafik på gång- och cykel­banor bedöms i första hand vara en polisiär fråga efter­som det handlar om brott mot gällande trafik­regler. Sam­tidigt har polisen begränsade resurser att övervaka detta.

Vi är restriktiva med att sätta ut nya hinder, särskilt på huvud­cykel­stråken. Hinder på lokala cykel­stråk kan accept­eras men först måste platsens förutsättningar granskas.

Får jag köra med min motorcross i skogen?

Terrängkörning med till exempel motorcross eller fyrhjuling på barmark är förbjudet. Reglerna för terrängkörning finns i terrängkörningslagen (1975:1313) och terrängkörningsförordningen (1978:594).

Terrängkörning har inget med allemansrätten att göra. Allemansrätten innebär att man kan gå, cykla, åka skidor eller rida i naturen men gäller inte för den som tar sig fram med ett motordrivet fordon.

Förbudet mot terrängkörning på barmark gäller även den som äger marken eftersom lagstiftningen har kommit till för att skydda naturen.

Vad räknas som motordrivet fordon? Motordrivna fordon är alla slags fordon som drivs med motor till exempel bilar, motorcyklar, fyrhjulingar, mopeder, snöskotrar, traktorer och andra motorredskap. Förbudet mot barmarkskörning omfattar alla slags motordrivna fordon. Det gäller även om dessa fordon drivs med el.

Senast uppdaterad: 2017-10-31

Upp

På jarfalla.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?