Järfällas historia i korthet

Stenålder - Järnålder

Sedan yngre stenålder (ca 4200-1800 f.Kr) ska det ha funnits människor i det område som idag är Järfälla. Vid denna tid ska också vattennivån vart 25 meter högre än vad den är idag. För att ge ett exempel hur detta såg ut - om du färdas vid den gamla Enköpingsvägen genom Stäket, blicka upp till motorvägsbron vid Stäketsundet, vars segelfria höjd just är 25 meter högt. Skulle man fylla utrymmet upp till brons mittspann med vatten så skulle det endast bli kvar ett skärgårdslandskap med olika stora öar och ett par områden som har förbindelse med fastlandet.

Under bronsåldern (ca 1800- 500 f.kr) var troligen boskapsskötsel den viktigaste näringen.

Under järnåldern (500 f.kr – 1100 e.kr) var det jordbruket som människorna främst livnärde sig av i Mälarområdet. Vid ca 1000 e.kr ska vattennivån ha vart ca 5 meter högre i det som idag är Järfälla. Både Bällstaån och Igelbäcken ska vid denna tid ha vart fullt möjligt att färdas på med båt.

Viksjö äldsta namnet

Det äldsta kända i skrift belagda ortnamnet i Järfälla är Viksjö. På en runsten, vilket är ifrån 1000-talet och idag finns vid Jakobsbergs folkhögskola, är det beskrivet att ”Knut i Vikhusum (Viksjö) lät uppresa stenen och göra bro efter fader och sina bröder och (sin) syster.” När det berättades om ordet bro på runstenar så ska det oftast ha handlat om en stensättning för att underlätta passage över ett fuktigt område, vilket troligen för denna runstensskrift var Bällstaån i dess lopp mellan Viksjö och Jakobsberg.

Järfälla kyrka, vilket ligger i Barkarby, byggdes under slutet av 1100-talet. Vid denna tid bestod kyrkan av en låg byggnad utan sittbänkar och var strategiskt placerad vid Bällstaån. Vid 1100-talet kunde man färdas med båt på Bällstaån och det gick att åka båt till kyrkan.

1300-tal - 1500-tal

Det äldsta belägget för namnet Stäket finns i originalbrev från år 1308, där ortnamnet beskrivs som ”apud almarnæstek”. Genom Stäkets betydelse så ska namnet ha skildrats i flera medeltida dokument i det senmedeltida samhället. Vid borgen i Stäket ska även många betydelsefulla dokument ha signerats. Det finns flera teorier om bakgrund till namnet. En är att det var typisk för platser som var belägna vid smala sund att innehålla ”stäk” i namnet. En annan teori som uppkommit utifrån namn som Almarestäket är att ordet ”stäk” betydde ”förpålning i försvarssyfte”. Denna teori fick mer tyngd gällande namn för äldre borgar och strategiskt viktiga platser när det efter en arkeologisk grävning vid fästningen Stegeborg i Slätbaken upptäckts ha förekommit gedigen förpålning i försvarssyfte.

Sockennamnet Järfälla ska ha stötts på i skriftliga källor första gången år 1310, då det skrevs som gerfelli eller gerfelle. Det är inte helt säkert vad som namnet betyder, men en tolkning av namnet av flera ortnamnsforskare är ”den kilformiga utmarken”.

Järfälla kyrka får sitt utseende

Under 1400-talet fick Järfälla kyrka sitt nuvarande utseende.

Görvälns gård ska sannolikt ha bebyggts första gången under medeltiden och eventuellt kan ha ägts av en frälseman från början.

Viksjö ska, enligt de äldsta jordeböckerna från 1530-talet, ha vart en by på två gårdar, vilka bägge var frälsehemman.

I jordebok från 1534 tas Kallhäll upp som biskopshemman och i jordebok från 1538, vilket är en förteckning över kyrko- och klosteregendom, fanns det information om en ”erik i kafhell” bland biskopslandbor. Det finns olika teorier kring namnet ex. passar ordet kal med platsens utseende, dock är det ordet ett tyskt låneord från en senare tidpunkt än när ortnamnet var känt. En annan teori är att flera ”Karlhäll” och ”Kallhäll” har tolkats kunna vara mötesplatser för ”kungens karlar”. Ordet ”karl” i äldre betydelse ska ha vart ” en sorts krigare hos kungen”. Det strategiska läget för Kallhäll skulle också kunna passa för den teorin. Kallhäll är placerad nära Stäket vid start av den stora vattenled som från Mälarens huvuddel leder in i Sigtuna och Uppsala. Uppsala och Sigtuna ska ha vart det viktigaste orterna innan Stockholm uppkomst.

Skälby i Sollentuna härad finns omnämnt i flera olika brev från 1300-1400-talen, dock så framgår det inte om det är Skälby i Järfälla eller Skälby i Sollentuna socken som avses. 1500-talets jordeböcker var däremot förda sockenvis och i dessa finns det uppgifter om Skälby i Järfälla ex. år 1535. Namnet stavades på olika sätt i jordeböckerna ex. ”Skelby”, ”Skelleby”, ”Skelbi” och Skälby. En eventuell teori av bakgrund till namnet var att namn som Skälby brukade ofta syfta på en gräns, rågång och detta skulle eventuell också vara troligt för Skälby, vilket förr låg vid gränsen till grannsocknen Spånga. När det gäller Skälby gård så har det som gårdsnamn funnits sedan 1500-talet.

Barkarby dyker upp

Barkarby omtalas för första gången i jordebok från 1538. Möjligt ursprung till namnet är "bergkarlarnas by". Detta ursprung fanns belagt för Barkarby på Lovö och det finns en tolkning att det skulle kunna vara detsamma för Barkarby i Järfälla. Barkarby ska även förmodligen ha vart en utbrytning ur Kyrkbyn (det som en gång hetat Järfälla) och från Kyrkbyn sett ska Barkarby ha vart beläget på en höjd i terrängen.

Vid 1539-talet ska det ha funnits 50 gårdar i Järfälla och i 1530-talets jordeböcker omnämns byarna Håga, Lövsta, Vibble och Ålsta med vardera fyra gårdar samt Görväln, Skälby, Sten, Säby och Viksjö med två gårdar vardera.

1600-tal - 1700-tal

Det äldsta bevarade sockenstämmoprotokollet för Järfälla är ifrån 21 oktober 1604.

1642 ärvdes gårdarna i Vibble by av Jakob Lilliehöök. När han dog 1657 så var det hans änka Brita Cruus som gjorde så att det byggdes en herrgård, vilket dessutom blev ett säteri. Hon döpte denna byggnad efter hennes döde make.

1659 började huvudbyggnaden för Görvälns slott att byggas, där byggnaden blev färdig år 1675.

År 1671 fick Brita Cruus privilegium att öppna krog och gästgiveri på Barkarby torg och ensamrätt att servera öl och brännvin. Med gästgiveri så ingick det även ett åtagande att inkvartera resande och hålla med hästar.

På 1670-talet ska Barkarby för första gången ha vart tingsplats för Sollentuna härad och från och med år 1689 ska Barkarby ha vart häradets ordinarie tingsställe. Tingshuset vid Barkarby torg anlades sannolikt under första hälften av 1700-talet.

Carl von Linné hälsar på

År 1731 besöktes ön Koffsan av Carl von Linné på sin väg till Stockholm. Det handlade om ett oplanerat besök då det utanför Koffsan slutade att blåsa och postjakten som Carl von Linné och hans kamrater färdades med behövde stanna. Sällskapet rodde in till Koffsan i väntan på ny vind och stannade upp vid en sjökrog. Carl von Linné passade då på att inventera de växter som fanns på Koffsan.

Vid 1750 ska den samlade befolkningen i Järfälla socken ha vart 600 personer fördelade på 45 gårdar och 47 torp.

År 1753 öppnades det en fattigstuga vilket låg nära Barkarby torg. Stugan ska ha bestått av två rum och en förstuga.

Sedan ca 1780-talets mitt ska det ha funnits en väderkvarn på det som idag är Kvarnbacken i Jakobsberg.

1800-talet

Den första skolan som startades för barn i Järfälla var Spånga-Järfälla skola år 1810.

Natten mellan 6-7 februari 1812 bröt Lasse-Maja (Lars Molin) sig in i Järfälla kyrka och stal kyrksilvret med två kumpaner. Lasse-Maja ska ha blivit igenkänd några veckor senare på Slottsbacken, vilket ledde till att han greps och sattes i häkte. Pengarna från kyrkstölden ska han ha haft i sin ficka vid denna tidpunkt. Domen blev 40 par spö samt livstids fästningsarbete, där spöstraffet avtjänades på Barkarby torg och livstidsstraffet avtjänades på Carlstens fästning vid Marstrand. Han ska lyckas vid ett tillfälle att fly därifrån, förklädd som kvinna, men ska ha blivit snabbt infångad. Kyrksilvret som stals ska ha återfunnits i nedsmält skick och nya föremål tillverkades år 1813. Bakgrund till att Lars Molin kallades för Lasse-Maja hade sin början när han tvingades fly efter en stöld hemma. Han fick hjälp av en torpardotter vid namn Maja att hålla sig gömd. En dag ska han ha provat Majas kläder och genom detta ska Lasse-Maja ha fötts. Genom att låtsas vara kvinna ska han ha kunnat lura folk bland annat genom att få anställning som hushållerska vid gårdar, med hjälp av förfalskade betyg. Dessa anställningar ska han sedan ha snabbt lämnat, ofta med sina fickor fulla av stöldgods.

Ångbåtar till Uppsala

1822 startades det en regelbunden ångbåtstrafik mellan Stockholm och Uppsala. En av bryggorna som anlöptes under resan låg i Stäket.

År 1831 fick Järfälla för första gången ett speciellt organ för hälsovården då det valdes en sundhetsnämnd.

År 1833 utkom en bok om Lasse-Maja vid namn ”Den riksbekante Lasse-Majas besynnerliga öden. Av honom själv berättade.”

År 1834 byggdes det en ny fattigstuga vid Järfälla kyrka. Sannolikt ska den tidigare fattigstugan blivit för liten, men eventuellt också att det nära läget till Barkarby krog kan ha spelat in. Stugan ska ha vart bebodd ända fram till år 1969. År 1972 beslutades det att huset skulle rivas och under 1975 ska rivningen ha påbörjats, dock så började byggnaden brinna under rivningen.

År 1838 blev Lasse-Maja benådad.

Järfällas första skola

År 1846 fick Järfälla socken sin första egna skola vilket var Aspnässkolan. Skolan var också första skolan i Jakobsberg. Det ska ha beslutats år 1845 att köpa in och reparera ett hus vid Aspnäs för att använda som skola. Det första skolhuset var en mangårdsbyggnad. Tidigare hade detta hus och byggnad vart en krog, Aspnäs krog, enligt uppgift från och med 1792. Tre år efter att Aspnäs krog upphört, vilket var 1846 så startade undervisning i Aspnäs skola. Skolveckan ska ha vart fyra dagar och bestått av katekesförhör och färdighet i innanläsning.

Vid 1850 ska befolkningen i Järfälla socken ha ökat till 793 personer men gårdsantalet hade minskat till 26 stycken men torpen hade ökat till 58 stycken.

År 1852 beslutas det att tillsätta en fast avlönad fjärdingsman i Järfälla. Tidigare hade fjärdingsmän utsetts efter turordning bland sockens gårdar. Den som utsågs var arrendatorn Anders Olsson på Vålberga och han ska ha fått en lön på 66 riksdaler 32skilling banco, vilket skulle begäras samtidigt med kronoskatten.

Genom kommunreformen 1863 bildades Järfälla landskommun ur Järfälla socken i Sollentuna härad i Stockholms län.

Våren 1872 påbörjades arbetet med banan Stockholm – Västerås – Bergslagen och under sensommaren och hösten nådde rallarnas förtrupper Järfälla.

Vid cirka 1870-talets mitt öppnades Järfällas första affär genom att handlaren Erik Felldin flyttade till Barkarby gästgivargård och där startade en affärsrörelse. Han ska ha drivit denna affär ett 10-tal år.

Från och med 1 januari 1875 inrättades en poststation inom socknen, som benämndes Järfälla. Innan järnvägens tillkomst genom Järfälla hade hela socknen först postadress Stockholm.

Den 12 december 1876 invigde Kung Oscar II linjen Stockholm – Köping, vilket öppnades för allmän trafik den 15 december 1876.

Den 1 januari 1877 ändrades namnet för poststationen Järfälla till Jakobsberg. Detta genom att poststationen från järnvägens tillkomst också hade blivit inhyst i den samtidigt byggda järnvägsstationen i Jakosberg. Stationsinspektoren hade även hand om posten.

Telefon till Stockholm

År 1878 uppstår en telegraflinje genom Järfällas trakter, vilket går längs Stockholm-Västerås-Bergslagens järnväg och där det vid Jakobsbergs järnvägsstation även inrättades en telegrafstation. Under 1880-talet fick Barkarby, Jakobsberg, Säby, Veddesta och Viksjö telefonförbindelse till Stockholm.

År 1885 fick Järfälla socken sin första telefonväxelstation i Barkarby, anordnad av Stockholms allmänna telefon AB.

1889 byggdes en till järnvägslinje mellan Spånga och Lövsta. Syftet från början med denna järnväg var att den endast skulle användas för soptransporter till renhållningsstationen i Lövsta, men det ska redan från början ha kopplats personvagnar till detta tåg.

År 1898 öppnades den första kooperativa affären i Järfälla nära Riddersviks gård. Den drevs av Lövsta handelsförening.

Under 1800-talets senare del ska ångbåtar ha haft 3-5 turer/dag. Det ska även ha tillkommit andra båtlinjer som lade till vid bryggor i Järfälla, som exempelvis linjen mellan Stockholm och Sigtuna. Det ska ha funnits ångbåtsbryggor vid de större gårdarna i Järfälla.

1900 - 1949

Förvandlingen av Järfälla från jordbruksbygd till en tätt befolkad kommun i en storstadsregion inleddes i början av 1900-talet.

Vid sekelskiftet ska Järfälla ha haft ca 1100 invånare.

År 1901, efter att det skett flera ägarbyten, så uppdelades tomter för Järfällas första villasamhälle på Barkarby och Kyrkbyns ägor. Ca 200 tomter ska ha planerats. Det ska ha byggts ett tiotal villor här under de närmaste åren.

Vid 1904 uppfördes den första villan i Stäket (dåvarande Eds kommun), men ska inte ha byggts så mycket villor som man hade hoppats på. Det ska istället ha skett en snabb utveckling till att det här istället byggdes fler sommarstugor.

Från och med år 1905 ska Agnes Andersson tillsammans med sin make Alfred ha bedrivit en lanthandel i Barkarby, vilket var Järfällas första affär. Det ska ha vart Alfred som tog över affären år 1895. Vid lanthandeln ska boende i Järfälla ha kunnat handla olika slags varor, spannmål, livsmedel, snus, bröstsocker, öl, iskällardricka, körsbärsvin, kläder, skor och stövlar. Lanthandeln ska också ha fungerat som postkontor. Öppettider ska ha vart kl. 06.00 – kl. 22.00.

Tingshuset för Sollentuna härad, vilket låg på Barkarby torg, användes fram till 1905. Sista tinget i Barkarby ska ha hållits vintern 1905. Efter detta så flyttade häradsrätten till provisoriska lokaler i Sundbyberg under 1906 och i januari 1907 togs det nya tingshuset i Haga i Solna i bruk.

Villaägarna flyttar in

Vid 1905 flyttade första villaägarna till Barkarby och ska ha haft titlar notarie, grosshandlare, ingenjör, fil.kand. och direktör. Barkarby ska, till skillnad från ex. Skälby, vart ett villaområde för medelklassen. Endast ett 25-tal villor till hann byggas innan utbyggnad av villasamhället ska ha kommit av sig vid mitten av 1910-talet. Detta genom att kronan då började köpa upp den obebyggda marken inför ett bildande av det militära övningsområdet på Järvafältet.

Den 1 februari 1905 fick Stäket en poststation.

Den 1 juni 1908 fick Barkarby en egen poststation (tidigare hade postadress vart Spånga). Den 1 december 1908, i samband med fabrikssamhällets uppbyggnad, så fick även Kallhäll poststation.

1909 startade Bolinders sin produktion i Kallhäll. År 1906 köptes Kallhälls gård av grosshandlaren och konsuln C H Heurlin. Heurlin var ordförande i styrelsen för J och C G Bolinders Mekaniska Verkstads AB, och överlät snart gården till bolaget. Detta ska också ha lett till nästa större samhällsutbyggnad i Järfälla, då företaget ganska omedelbart ska ha låtit bygga ca 15 stycken flerfamiljshus i trä intill järnvägen.

År 1909 fick Kallhälls sin första egna skola, vilket också kallades för Bolinders skola. Skolan byggdes av Bolinder Mekaniska Verkstad AB och syftet med skolans start var att inrätta en skola för de barn vars föräldrar arbetade i det brukssamhälle som uppstått i Kallhäll genom Bolinders verksamhet. Bolinder bekostade skolhuset och dess driftkostnader. Vid start hade skolan både småskole- och folkskoleelever.

Barkarbyfältet öppnar

År 1915 började Barkarbyfältet användas för övningsflyg och så småningom även för uppvisningsfly och passagerarflyg. Vid 1915 fick också Barkarby sin första egna skola då småskolan vid Veddesta skola, flyttade till Barkarby Ht 1915. Småskolan låg i en villa på Domarstigen 8 i Barkarby.

År 1916 fick Stäket fick sin första egna skola, där skolbyggnaden hade ett klassrum för småskolan och ett klassrum för folkskolan. Övre delen fungerade som lärarbostad. Bakgrund till att området fick en egen skola var för att barn i Kallhäll och Stäket skulle få det närmare till skolan. Innan så hade barnen fått passera länsgränsen för att nå närmsta skola och då fått gått i skola nära Ryssgraven i Kungsängen. Detta hade vart en lång väg att gå, dessutom på dåliga vägar.

År 1918 bildades Järfälla Elektriska Distributionsförening som sedan skötte elförsörjning i Järfälla. Vid start hade föreningen 40 personer som andelsägare. Vid 1919 byggdes Järfällas första transformatorstation av Älvkarleby kraftverk vid Ormbacka, där Järfälla Elektriska Distributionsförening fick köpa in elkraft.

År 1918 ska det också ha startats med avstyckningar i Barsbro, Björkeby och Veddesta.

År 1919 startades Jakobsbergs folkhögskola i Jakobsbergs gård, då filosofie doktor Karl Petander köpte gården.

I januari 1919 beslutade kyrkostämman om flytt av Långbacka-Veddesta skolhusbyggnad till Barkarby. Man monterade då ned skolhuset och flyttade det med häst och vagn till Barkarby. Man började bygga upp skolhuset i Barkarby men under återuppbyggnaden uppstod det en eldsvåda och skolbyggnaden brann ned. På grund av detta så fick Veddesta skola inhysas i fattigstugan och en villa på Domarstigen. I november 1919 beslutade kyrkostämman det att ett nytt skolhus och lärarbostad skulle byggas. Höstterminen 1920 stod Barkarby skola färdig byggt på den plats som det var tänkt att Veddesta skolan skulle ha funnits. Innan Barkarby fick en egen skola så hade barnen i det villasamhälle som börjat uppstå fått gå till Långbackaskolan i Veddesta.

Första biografen i Barkarby

Vid omkring 1920 ska en av flygets kvinnliga pionjärer Amelia Earhart ha besökt Barkarby med sitt plan.

Vid 1921 köptes Skälby gård av bolaget AB Hem på Landet. Bolaget styckade 680 tomter för både villor och för trädgårdsbruk. Vid början av 1930-talet ska det ha byggts ett 100-tal villor, främst kring området vid Skälby station som låg på järnvägslinjen Spånga-Hässelby-Lövsta.

Vid 1921 ska det ha bott mer än 1500 invånare i Järfälla.

I början av 1920-talet fick Järfälla sin första taxi. Verksamheten startades av Bertil Gabrielsson, där det ska ha vart en kombinerad taxirörelse och bensinstation i Barkarby. Han ska tagits med sig idén om detta från USA.

År 1926 köpte också bolaget AB Hem på Landet delar av Barsbro och hela Björkeby. Dessa ägor ska sedan ha fördelats upp i ca 400 tomter.

De första bensinstationer i Järfälla ska ha funnits vid bilstationen i Barkarby på 1920-talet, vid ett kafé i Jakobsberg från 1920-talet och vid en bilstation i Jakobsberg vilket upprättades i slutet av 1920-talet.

År 1926 öppnade Barkarbys första biograf, vilket också var Järfällas första biograf av Alfred och Torborg Vinblad. Biografen låg till en början i det gamla bryggeriet vilket var placerat där nuvarande infarten till Welcome Hotel idag är. Vid start så ska biografen ha haft öppet en dag i kvällen. I början av biografens verksamhet ska också maskinisten ha behövt veva projektorn för hand. Under stumfilmsperioden ska en pianist spelat i biografen, vilket oftast var Maurits Leipziger från Barkarby.

År 1927 fick Kallhäll en egen taxistation vilket startades av bröderna Folke och Evert Östlund.

Kallhäll var först med att få en pressbyråkiosk, vilket var år 1928.

Kommundelen Jakobsberg har fått sitt namn efter Jakobsbergs gård. Ett villasamhälle växte fram under 1920-1930-talen när Mälareprovinsernas Egnahem AB, senare AB Upplands-hem, styckade Jakobsbergs gård i småbruk, trädgårdsbruk och villatomter.

I Jakobsberg på 1930-talet så öppnades det en frisersalong med herr och damfrisering.

Jakobsberg fick sin första taxistation genom Nils Norman som startade en taxirörelse i början av 1930-talet.

Den 1 april 1932 fick Skälby egen poststation.

Järfälla var ända fram till och med 31 december 1938 en annexförsamling till Spånga.

År 1938 blir Kungliga Svea Flygflottilj F8 stationerad på Barkarbyfältet.

År 1939 brann Skälby kvarn ned.

1939 blev det sista året som ångbåtar trafikerade mellan Stockholm och Uppsala, vilket också inkluderade Järfälla.

I slutet av 1930-talet hade Järfälla cirka 3700 invånare.

Första brandbilen i Järfälla

1942 fick Järfälla sin första brandbil. Det köptes in en begagnad grön lastbil av märket Volvo, vilket lackerades om till rött och utrustades med viss utryckningsutrustning. Bilen stationerades hos brandmästare N Norman i Jakobsberg. Bilen ska ha verkat under många år vid brandförsvaret och fanns kvar som last- och transportbil vid yrkesbrandkåren långt in på 1960-talet. Den ersattes då med en modernare vagn.

1946 genomförs elektrifiering av järnvägen och i juni gick det första tåget i riktning mot Stockholm. 1946 invigdes också Järfällas första polis- och brandstation, vilket låg på Sturevägen i Jakobsberg. Arkitekt var Tore Webjörn.

1947 började man bygga ut vatten- och avloppsledningar i Järfälla. Första etappen startades i Jakobsberg och den andra etappen var i Barkarby år 1948.

1948 byggdes det första hyreshuset i Järfälla, vilket låg i Jakobsberg. Bakgrund till detta var att Stiftelsen Hammaren ska ha bildats 1947 av Järfälla kommun och HSB. Vid 1948 anslöt sig Järfälla också till kommunalförbundet som bedrev vattenförsörjning genom vattenverket på Skäftingeholmen.

1949 var första året som Järfällabor fick tandläkare i kommunen då tre tandläkare fick plats i samma hus som provinsialläkarmottagningen i Jakobsberg. Innan detta så hade Järfällaborna fått vända sig till folktandvården i Spånga.

År 1949 blev Jakobsberg huvudort i Järfälla. Anledningen till detta ska ha vart att landstinget krävde en byggnad för provinsialläkare och mödra- och barnavård. Det byggdes då ett en röd tegelbyggnad, strax öster om Jakobsbergs stationshus, där även kommunens kommunalexpedition kom att inackorderas. Detta blev då också det första provisoriska kommunalhuset i Järfälla.

1950 - 1999

1950 ska det ha bott cirka 7000 invånare i Järfälla kommun.

1950 fick Järfälla sin första ambulans, vilket var en vanlig svart Volvo personbil av taxityp som försågs med utryckningsanordningar och en bår som kunde skjutas in genom bakluckan.

I början av 1950-talet byggdes det flera flerfamiljshus i områdena Hammaren och Nyberg söder om Jakobsbergs station.

1951 övertog kommunen elförsörjningen inom Järfälla vilket under tidigare år hade bedrivits av Järfälla Elektriska Distributionsförening. Ett kommunalt bolag startades för att bedriva eldistribution och den 1 maj 1951 övertog AB Järfälla Elverk eldistributionen i kommunen.

1951 byggdes kommunens första pensionärshem vilket var Hammargården i Jakobsberg. Från början bestod hemmet av 24 stycken små lägenheter utan badrum.

1954 ska den första affärsbanken ha etablerat sig i Järfälla genom att Uplandsbanken (år 2000 Merita-Nordbanken) öppnade ett kontor i Jakobsbergs centrum.

År 1955 överfördes Kallhälls villastad från Sollentuna kommun samt Stäket och Sollentuna häradsallmänning från Eds socken i Upplands-Väsby.

Gudslammet blir kommunvapen

Järfällas vapen har använts sedan 1955 (antogs av kommunalfullmäktige 20/6 1955), där vapnet antogs i sin nuvarande utformning av kommunfullmäktige i april 1977. Vapnet innehåller ett gudslamn som bär ett ärkebiskopskors. Kommunens vapen är ett sigill för Sollentuna härad från 1560-talet, då Järfälla socken ingick i Sollentuna härad. De fyra socknar som tillsammans med Järfälla utgjorde Sollentuna härad var Bromma, Ed, Sollentuna och Spång. Sollentuna kommun hade antagit ett kommunvapen med annat motiv och den gamla häradssymbolen togs av Järfälla som vapen.

År 1956 hölls delar av de olympiska i Järfälla 1956, då terrängritten, inom ryttardelen av spelen, anordnades på Järvafältet. Cirka 40 000 åskådare ska ha vart närvarande för att följa terrängritten på plats, där en av åskådarna ska ha vart drottning Elisabeth II av Storbritannien.

År 1956 övertogs Bolinders av Svenska Maskinverken, vilket sedan köptes upp av Götaverken Ångteknik AB år 1979.

1958 togs det första spadtaget för omläggning till dubbelspår mellan Spånga och Jakosberg. Våren 1961 var sträckan klar och sommaren 1964 blev också dubbelspåret till Kallhäll klart.

VT 1959 fick Skälby en egen skola, då Skälbyskolan började bedriva undervisning. Det ska redan under mitten av 1940-talet funnits behov av fler skollokaler i Skälby. Bakgrund till detta var att det fanns mycket barn i Skälby och trafiken ska ha lett till att Skälbyvägen inte var en lämplig skolväg. Några klasser fick även inkvarteras i Skälby gård. Under vårterminen 1959 flyttade åtta klasser över till Skälbyskolan från Barkarby folkskola (Barkarbyskolan). Vid hösten 1959 ska skolan sedan ha blivit fullt färdig och det ska ha funnits 13 klassrum. Åtta stycken klassrum i folkskolelängan och fem i småskolelängan.

På 1950-talet kunde invånare i Järfälla få de första TV-apparaterna genom affären Skottes Radio/TV i Jakobsberg.

Under 1950-talet ska Järfällas befolkning ha ökat från 7000 invånare till 19 000 invånare.

Nya kommunhuset står färdigt

1960 blev det nya kommunhuset i Jakobsberg färdigt. Kommunalhuset var ritat av Hans Åkerblad arkitekt SAR och kostade 4,6 miljoner kronor att bygga.

Den 1 juli 1960 bildades Järfälla yrkesbrandkår.

Den 1 juli 1961 fick Järfälla sitt första egna apotek, vilket låg i det nybyggda kommunalhuset. Innan detta så hade närmaste apotek funnits i Spånga. Det ska tidigare också ha funnits en särskild överenskommelse mellan SJ och apoteken. Detta innebar att recept kunde inlämnas på järnvägsstationerna, där sedan medicin distribuerades i särskilda medicinlådor. Medicin ska sedan ha kunnat hämtas på stationen samma dag eller dagen efter. Vid år 1957 godkände medicinalstyrelsen att ett filialapotek till apoteket Pelikanen i Spånga skulle få öppnas i Jakobsberg.

Järfällas första fritidsgård, fritidsgården Borgen, öppnade 1962.

År 1964 startades det första kommunala daghemmet (heltidsförskola) i kommunen vilket var Allmogestugan (idag Allmogens förskola).

År 1966 startades expansionen av Viksjö, där småhusområdet vid Skördevägen-Slåttervägen var det första område som byggdes på mark som tidigare var en del av gården Fastebol. Kommundelen Viksjö har fått sitt namn efter Viksjö gård.

Den 12 maj 1968 var det premiär för pendeltågen, vilket till en början gick sträckan Södertälje S – Stockholm C – Kungsängen.

Kommunal vuxenutbildning (Komvux) startades i Järfälla av kommunens skolstyrelse i och med att vuxenutbildningsstadgan trädde i kraft den 1 juli 1968. Vuxenutbildningsstadgan innebar att alla kommuner enligt lag skulle bedriva vuxenutbildning för de invånare som ville komplettera sin utbildning på grundskolenivå och så småningom även på gymnasienivå. I Järfälla innebar detta att yrkesskolans deltidskurser i fortsättningen skulle räknas som vuxenutbildning enligt vuxenutbildningsstadgan. Grundskolekurser för vuxna anordnades vid Kvarnskolan åren 1968-1970. Läsåren 1968/1969-1969/1970 bedrevs verksamheten i Kvarnskolan och i viss mån i Källtorpskolan. Det var vid år 1970, när den nybyggda gymnasieskolan Jakobsbergsskolan togs i bruk, som vuxenutbildning på fackskole- och gymnasieskolenivå kunde starta i Järfälla. Under 1970 flyttades också utbildningen över till Jakobsbergsskolan där gymnasieskolans rektor tog över ansvaret.

Under 1960-talet ökades kommunens befolkning från 16 700 invånare till 46 500 invånare.

Viksjö fick sin första egna skola när Vamskolan startade sin verksamhet år 1970. Skolan var en låg- och mellanstadieskola, där det fanns plats för 200-250 elever. Det handlade om fem klasser för lågstadiet och tre klasser för mellanstadiet.

Onsdagen den 16 september 1970 invigdes Jakobsbergskolan, vilket var kommunens första gymnasieskola, av utbildningsminister Ingvar Carlsson. Skolstyrelsen hade bjudit in alla intresserade Järfällabor till invigningen och det var ett par tusen som fyllde skolans aula, där bland annat utbildningsministern höll tal. Skolan byggdes för ca 1300 elever, 900 elever på gymnasielinjerna och 420 på fackskolelinjerna. Yrkesskolan, som dittills kallats Lillängsskolan, och dess lokaler införlivades samtidigt i verksamheten. Skolan byggdes där Vänhems Handelsträdgård tidigare låg. Hösten 1968 togs det första spadtaget för den nya skolan av kommunfullmäktiges dåvarande ordförande John Ljungqvist. Det ska ha krävts omfattande dränerings- och pålningsarbeten vid byggandet av skolbyggnaden då att marken var sank.

Posthuset - ett av Järfällas landmärken

Under 1970 blev Posthuset i Jakobsberg färdigt, vilket idag är ett av Järfällas mest kända landmärken. Huset är 55 meter högt och består av 14 våningar. Arkitekten bakom Posthuset var Nils Rasing, en av Sveriges främsta funkisarkitekter. Posthuset blev också hans sista verk innan han dog vid en ålder av 66 år. Från 1970 upptogs hela husets nedervåning av postkontoret. Innan detta så hade posten legat i det gamla kommunhuset (från år 1956) och i det nya kommunhuset (från och med 1960). Posthuset hade från början tre funktioner. Huset skulle vara ett affärshus med posten i bottenvåningen och restaurang på plan 1, kontorshus med lokaler för kommunen och bostadshus för smålägenheter på de översta våningarna. Redan från början hade man anpassat lägenheterna för att kunna byggas om till kontor, och detta ska ha blivit verklighet redan efter några år.

1970 gick det sista soptåget mellan Spånga och Lövsta och efter detta så började man att bryta upp denna järnvägsräls.

Den 15 december 1970 invigdes Jakobsbergs sjukhus.

1971 ombildades Järfälla landskommun till Järfälla kommun vid kommunreformen.

1974 upphörde F8 som flygbas på Barkarbyfältet i fredstid.

1975 lämnade Järfälla över Riddersvik och större delen av Lövsta till Stockholm.

År 1977 uppstod Jakobsbergs tingsrätt (SFS 1975:1284) då Järfälla och Upplands-Bro kommuner bröts ut ur Sollentuna och Färentuna tingsrätt och fick bilda en egen jurisdiktion. Tingsrätten placerades högst upp i Posthuset i Jakobsberg.

Den 17 maj 1980 brann kvarnen på Kvarnbacken i Jakobsberg ned för första gången. Kvarnen byggdes upp igen år 1981 i samma utseende som innan.

Vid 1982 ska det ha bott över 54 000 invånare i Järfälla kommun.

Järfällas första hotell, Welcome Hotel, öppnade våren 1985 i Barkarby.

1986 invigdes sjövattenpumpen vid Slammertorp i Kallhäll.

1987 invigdes naturreservatet på Järfällafältet.

Brukets skidbacke öppnar

I augusti 1990 blev det kvartstrafik mellan Jakobsberg och Stockholm. Under 1990 tillkom också Brukets skidbacke.

Vid 1991 bodde det mer än 56 000 personer i Järfälla kommun.

I juni 1992 flyttade Jakobsbergs tingsrätt från Posthusets lokaler till kontorshuset ”Blå huset” på Ynglingavägen i Jakobsberg. ”Blå huset” hade byggts under 1991-1992 och arkitekt för huset var Lars Strömberg.

Från 1992 sänds lokal-TV i Järfälla för första gången genom Järfälla Lokal-TV förening.

1993 invigdes IKEA i Barkarby.

1995 invigdes Görvälns naturreservat.

1997 gick Järfälla kommun tillsammans med Sollentuna kommun, Upplands-Bro kommun och Upplands-Väsby kommun ihop till ett gemensamt brandförsvar och bildade ett konsortium den 7 april 1997, namnet blev Kommunalförbundet Brandkåren Attunda.

En sensommarnatt 1997 brinner kvarnen på Kvarnbacken i Jakobsberg ned för andra gången. Kvarnen byggdes upp igen efter denna brand och återinvigdes 18 juni 1998.

Den 19 mars 1998 invigdes Stockholm Quality Outlet vid Barkarby handelsplats vilket var landets första köpcenter med fabriksförsäljning (”Factory outlet”) av märkeskläder. Den första etappen omfattade ett 40-tal butiker. En andra etapp blev klar under 1999.

2000-talet

År 2000 sålde kommunen, genom sitt kommunala bolag Järfällabygdens Hus AB, sin del av Jakobsbergs centrum.

Den 1 juli 2000 överfördes Jakobsbergs tingsrätt till Sollentuna tingsrätt.

Den nya järnvägsbron över Stäketsundet invigdes 2001 tillsammans med dubbelspåret Kallhäll-Kungsängen.

År 2005 brann kvarnen på Kvarnbacken ned för tredje gången och efter denna brand så byggdes inte kvarnen upp igen. Det enda som återstår efter kvarnen idag är grunden.

Första spadtaget i Barkarbystaden

Den 1 november 2012 började byggnation att ske på Barkarby flygfält. De första spadtagen för de första kvarteren av Barkarbystaden togs av Wallenstam, ByggVesta och Ica Fastigheter. Planen då var 5 000 bostäder och spårväg.

2018 invigdes Norra Igelbäckens naturreservat. Under 2018 var också första gången som personer kunde börja åka med världens första självkörande eldriven buss i reguljär linjetrafik i Barkarbystaden.

Från och med den 1 februari 2018 ingick Järfälla kommun i ett finskt förvaltningsområde, vilket innebär att Järfälla har ett särskilt ansvar gentemot kommuninvånare med finsk anknytning.

Den 14 mars 2018 slocknade kanalen för Järfälla Lokal-TV i kabelnäten och föreningen för Järfälla Lokal-TV lades ned.