Tack för att du tar hand om Mälaren

Visste du att det som rinner ned i dagvattenbrunnen hamnar i närmaste vattendrag? Det kan påverka Mälaren samt Järfällas sjöar och vattendrag. Tack för att du inte slänger fimpar, snus eller annat skräp på marken.

Skräpet som slängs i brunnarna och tvättvattnet inklusive tvättkemikalier, olja och tungmetaller rinner rakt ut i närmaste vattendrag eller sjö. Vi behöver sprida kunskap om detta för att ju fler som känner till det, desto fler kommer att välja att fimpa och slänga skräp i sopkärlen istället.

Skräp kastas både på marken och i gatubrunnarna. När det sedan regnar sköljs det ner i dagvattensystemen och rinner rakt ut i Mälaren eller annat vattendrag.

Dekaler vid dagvattenbrunnar i Järfälla

Runt om i Järfälla kommun sitter dekaler vid dagvattenbrunnar med budskapet Mälaren börjar här. Järfälla kommun arbetar förebyggande genom att på olika sätt motverka att plast och småskräp hamnar i havet.

Om dagvatten och skräp

Regn, snö och hagel som rinner av från tak, gator och andra hårda ytor utomhus kallas för dagvatten. Dagvatten renas inte på reningsverk, som många tror, utan leds genom gatubrunnar direkt ut i Mälaren eller andra sjöar och vattendrag.

I naturen skadar skräpet både växter och djur. Sjöfåglar och andra marina djur trasslar in sig i plasten eller misstar den för mat. Plast blir också till mikroplast när den hamnar i naturen och kan tränga in i de marina djurens celler och vävnader. Även vi människor påverkas. Skräpet rinner ut i vatten som vi ska göra dricksvatten av, på marker där våra barn leker eller på badplatsen där vi badar. Föroreningarna som belastar växt- och djurliv medför stora kostnader för samhället och miljön. 

Skräp belastar dagvattensystemet

Syftet med dagvattensystemet är att förhindra att det blir översvämningar genom att leda bort regn och smältvatten. Föroreningar som finns på asfalt, byggnader och fordon sköljs med regnvattnet ner i dagvattensystemet. Därför behövs hållbara lösningar för hur dagvatten hanteras. System som utformas så att föroreningarna tas bort från vattnet och bryts ned under vattnets väg till våra sjöar och vattendrag. Det är viktigt att inte belasta dagvattensystemet med ännu mer föroreningar från till exempel skräp och biltvättvatten. Genom att hålla nere mängden föroreningar ökar vi möjligheterna att ta hand om föroreningarna i dagvattnet på naturlig väg.

Cigaretter och snus är det vanligaste skräpet

Cigaretter och snus är det vanligaste skräpet i tätorter. Det slängs runt 1 miljard fimpar på gator och torg i Sverige varje år. Nästan 80 procent av alla skräpföremål är cigaretter och snus. Fimpen innehåller ämnen som är skadliga för naturen, bland annat kadmium och plast. Här ser du topp fem över det vanligaste skräpet enligt en undersökning som Håll Sverige Rent har gjort på uppdrag av Naturvårdsverket.

• Fimp: 62 %
• Snus: 14 %
• Plast: 9 %
• Papper/kartong: 7 %
• Metall: 3 %

Dagvattnet tar upp mikroplast och tusentals gifter från fimpar

Fimpar på marken dräneras på sina 7000 olika gifter via dagvattnet. Filtren och snuspåsen består av plast som bryts ner till mikroplast. I och med rökförbudet inomhus, har antalet rökare i stad och park ökat och att dagvattenbrunnarna inte är stora askkoppar verkar många ha missat.

Plast bryts ned mycket långsamt

Ett problem är att plasten bryts ned långsamt i naturen. En plastmugg kan finnas kvar i 50 år. Plasten som hamnar i sjöar och hav bryts sönder till mindre och mindre bitar. Bitarna blir till mikroplast som för alltid blir kvar i havet. När djur äter plast blockeras deras matsmältning och de hindras i tillväxten, svälter och dör i värsta fall. Vi människor kan få i oss mikroplaster på 5 gram varje vecka av att exempelvis äta fisk, skaldjur och tugga tuggummi. Vi vet fortfarande ganska lite om i vilken grad mikroplasterna påverkar naturen och människans hälsa.